70 70 70

Vi har varit i Turkiet i två veckor. Där gjorde man inget annat än åt, åt, drack och åt. Man rörde på sig lite ibland - mellan solstolen och poolen (två meter). När man kom hem så var badrummet inte klart. Vi behövde tröst. Tröst får man av mat. Vi stoppade i oss pizzor, vi grillade, vi åt tjeckisk ost så vi nästan sprack. Plötsligt såg min mage ut som om jag var i 32:a graviditetsveckan.
Men på sommaren SKA MAN JU FÅ UNNA SIG! Eller hur?

Så för nån vecka sedan så var jag hemma hos Stefan. Han har en grön grodvåg och jag gjorde det fatala misstaget att ställa mig på den. 70 bastanta kilo visade den på! DEPP! Det betyder att jag lagt på mig fem kilo på några futtiga semesterveckor. Nu skulle vi ta tag i det här. SPÄKNING!
Hur det har gått? Tja, jag hetsäter iallafall inte ost. Jag undviker att dricka juice, ibland tar jag ingen mjölk i kaffet och jag har bara minigrädde om jag lagar mat. Vi åker inte och köper skräpmat. Det går bra. Men nu ikväll ska vi lyxa till det med något som egentligen är totalförbjudet: Chips och dipp. Min favoriträtt. Fast jag har förstås, redig som jag är, köpt Estrellas lightchips och istället för gräddfil blir det minicreme fraiche. Aaaah. Livet leker.

Dagens låt: Walking on thin ice - Yoko Ono.
Innan jag fyllde 29 så var jag smal som en sticka. Hade jag gått på tunn is hade jag inte drattat igenom. Jag kunde äta vad, när, hur mycket som helst. Jag gick inte upp i vikt. Då var DET ett problem. Nu kan man inte ta ett wienerbröd utan att man känner att brallorna stramar. Och då är DET ett problem. Jag blir visst aldrig nöjd jag.

Får man lov att drömma eller?

Jag har en pappa som är snickare, en riktig fixare, han kan allt!
Jag har en bror som är bilmekaniker.
Jag har en mamma som är tandläkare.
Jag har en syster som driver en skönhetssalong (klipper hår, vaxar ben, massage, styling...)
Jag har en morbror som är doktor.
Jag har en faster som har samlat på snygga tyger hela sitt liv (från 30-talet!!) och nu ska jag få ärva rubbet.
Jag har en farbror som jobbar på EMA Telstar (kan fixa biljetter till alla konserter).
Jag har en man som är kock (kan laga allt från vietnamesiskt till libanesiskt).
Min dotter jobbar på en resebyrå. Och min son jobbar inom film (han slog igenom i filmen Spiderman 9 - jag får ofta vara statist!)

Jag själv är en hejare på att vinna. När jag var tjugonio vann jag 215 miljoner på Lotto. Det lever jag gott på fortfarande.

.....dream, dream, dream.......

Dyrt mögel

Tänk om någon kunde ställa en säck full med pengar, gärna sedlar, utanför min dörr. Det skulle behövas kan jag säga. Igår damp nämligen räkningen från saneringsfirman ner i brevlådan. 6000:- vill de ha för...ja, vad då? En gubbe kom hit. Tog två kort, satte in en byggfläkt (20 min), skrev ett mejl till försäkringsbolaget (30 minuter?) samt var här och sprutade med ett medel (tog max 20 minuter det med). Jag får det till en timme och tio minuter. De får det till SJU TIMMAR! Jag ska starta en saneringsfirma baske mig. Har man inte blivit rik innan så blir man väl det då.
BLÄ för Ocab!

Dagens låt: Money - Pink Floyd.
Pengar är bland det tristaste som finns. De är roten till allt ont. Jag föreslår att vi återgår till byte av tjänster istället. Du ställer hit en byggfläkt - jag kommer och putsar dina fönster.
Du renoverar mitt badrum - jag.....stickar eh, tröjor till hela din familj?

Spindel spindel på väggen där....

Detta kunde ha varit bioaffischen till den nya skräckisen "Stora källarfasan" men tyvärr - det här är min nya vardag. Källartoan! Den vedervärdiga, äckelpäckliga källartoan med spindeln nere vid dörrlisten. Vilket roligt liv han måste ha, spindelmannen. Sitta och trycka i ett hörn i en massa gammal dammig spindelväv och bara glo på folk som springer ut och in på toan för att göra sina behov. Ack, så mycket kul han måste ha. "Jaha, nu kommer han den där lilla blonda saken igen. Oj, vad han var kissnödig idag då!" och "Hemskt vad hon ser skraj ut den där mörka saken, är hon rädd för mig eller? Ser lilla jag verkligen så skräckinjagande ut? Ja, hihihi (spindelskratt) de är då för tokiga de där tvåbenta sakerna!"

Usch. Tvi. I mitt nästa liv ska jag bli en spiderterminator.

Dagens låt: Livin' thing - ELO.
It's a livin' thing.....brrrrr, spindlar och insekter.....finns det nåt äckligare? Jag bara undrar. Fast mest undrar jag varför de ska envisas med att komma in i ombonade hus när de har hela naturen att vara sina äckliga jag i. Onödigt.

Nytt kärnkraftverk i Huskvarna!

Om jag var ebb för ett tag sedan så är jag flod nu. Om jag var OFF för en vecka sedan så är jag ON nu. Fasen, vad det känns skönt då. Jag vet inte riktigt varifrån denna efterlängtade energi kommer ifrån men nu tänker jag banne mig inte släppa den.
Trots att jag är vaken från typ 6.30 på morgonkvisten orkar jag numera vara uppe till 23 på kvällskvisten. Mysko!
Och trots att det bara ser förjävligtutfortfarande här hemma så bara hoppar jag runt glatt mellan alla borrar, reglar, sågspån och biffiga hantverkare.
Jag gör frukost, lagar middag, kvällsmat och där emellan så plockar jag blåbär i skogen, pysslar med barnen, lägger ut auktioner på Tradera, går till bibblan, pratar i telefon samt bakar. Jag orkar med allt! Nu har jag en grönsakspaj i ugnen. Kanske man skulle ta och steka till den där kvartetten med kantareller också till kvällstéet? Ja, varför inte.
Det absolut enda jag inte pallar med alls just nu är att ta bort den GIGANTISKA svarta spindeln som har slagit upp läger på källartoan. Får barnen syn på den så är det kört. De kommer aldrig våga sig in dit igen. Men nä, jag tänker inte köra bort/döda den. Tänk vad inihelvetes mycket regn jag kommer vara orsak till isåfall.....

Dagens låt: Kör dig död - Wilmer X.
Alright. Jag får tänka på mitt gamla hjärta. Det kanske inte är bra att vara så här uppe i varv och köra så här hårt trots allt. Jag kör lite med Skägget istället!

Coola Anna

Igår var jag nere på Kulturhusets loppis. En gång i tiden jobbade jag där och det var trevligt för det mesta. Då.
Hur som haver - på Kulturhuset fick man se en himla massa människor passera revy eftersom många var där och praktiserade, arbetstränade, jobbade ideellt eller bara var besökare. Man lärde känna en hel del nytt folk. Konstiga, udda, fina, jobbiga, snälla, lata, arbetsamma, roliga, tråkiga....En som jobbade där en gång i tiden hette Anna. Anna var kanske tio år äldre än jag och hon hade långt blont hår och alltid vitt läppstift. Det var längesedan jag stötte på henne. Men igår, på loppisen, såg jag hennes bekanta ansikte bland allt folk. Det var bara det att nu var hon helt skallig.
"Hej Anna! Vad har hänt?" undrade jag.
"Jaa du. Det kan man undra. Jag har fått ta bort ena bröstet eftersom jag fått bröstcancer" sa hon. Och log!
"Nää. Vad hemskt!!" sa jag och kände att nu börjar jag snart lipa.
"Ja. Jag ska flytta till Stockholm nu mina sista år. Det är en svår cancer jag har fått och jag kanske bara har fem år kvar i bästa fall" fortsatte hon.
Jag kämpade emot lipen och klappade Anna både på hennes lilla luddiga skalle och på kinden och så sa jag att "nu börjar jag lipa".
"Ta vara på livet, Mirre!" sa hon och såg glad ut medans jag vände om och fick springa ut från loppisen med översvämmade ögon.

Ta vara på livet. Ta vara på livet. Ta vara på livet. Jag satte mig i bilen och hennes ord ringde i mina öron. Jag funderade på vad JAG skulle gjort om jag fått min dödsdom. Hur det skulle kännas att veta att ens dagar verkligen var räknade.
Jag såg Italien flimra förbi. Jag såg spontana dopp i en sjö. Jag såg barnen. Herregud. Anna har ju både barn och barnbarn! Kan inte tänka mig något sorgligare än att inte få se barnen eller deras ungar växa upp.
När jag kom hem så tände jag en livsfarlig cigg. Tänkte att cancer det drabbar bara andra. Inte mig.
Ta vara på livet. Det var så hon sa.

Dagens låt: Wish I - Eric Gadd.
Jag önskar så att cancerns gåta kunde lösas. Att ingen mer skulle behöva dö av nån vidrig cancer. Ingen under 80 år iallafall. Ge mig en trollstav så trollar jag bort!

Hur har din dag sett ut?

Så här har min sett ut. Jag vill byta liv. NUUUUUUUUUUUUUUU!!!

Onsdagkväll i bilen på vallen

Jag vet! Vi åker på bilbingo ikväll! Så sa Stefan, min bästa killkompis sedan 20 år tillbaka. Det är han som släpar med mig på pinsamheter, jämt och ständigt. Är det inte Ullared, så är det bussresor med pensionärer och är det inte nåt annat pinigt så är det bilbingo. BILBINGO! Sagt och gjort. Bilbingo fick det bli.
Man åker till Jordbrovallen, kör in på en stor idrottsplan, parkerar sin bil, går fram till en barack och köper olika brickor (ikväll jackpot på 36.000:-!!) med rodnande kinder. Klart som korvspad att man vill vinna 36 lakan.
Satte oss i bilen och tänkte att nu jäklar, nu var det vår tur att ha tur.
Får man bingo när man är på bilbingo så ska man tuta. Det gjorde typ alla bilar som var parkerade runt omkring oss. Men från vår bil var det tyst.
En vit bil med en gubbe och hans (får jag hoppas) dotter i 25-åldern satt till vänster om oss. De fick tuta TRE!!!! gånger. 7000:- vann de kräken. Pratade med konstig dialekt gjorde de med.... lät som vetlandamål eller nåt ditåt. Varför ska vetlandabor komma hit och roffa åt sig av våra jackpottar, va?
Över tre timmar satt Stefan och jag och tryckte i bilen. Till ingen nytta. SÅ urbota trist.
Nästa onsdag försöker vi igen. Då blir vi förhoppningsvis fem i bilen. Jösses, vad vi kommer att få tuta!

Dagens låt: The winner takes it all - ABBA.
Någon vinnarskalle (hatar det ordet) är man sorgligt nog inte. Jag kanske har tur i kärlek istället?

Stefan bjöd till kalas eftersom Wendy fyllt sju år. Han hade blåst upp ballonger, kastat girlanger, fixat presenter och lite till....

Skattjakten i hans trädgård resulterade i, till min förfäran, varsin stor godispåse.....

...och efter att vi fikat och ätit pizza var det dax att gå ut på Västra/Östra? Storgatan och väsnas. Stefan gapade så att jag var rädd att störningsjouren skulle komma.
Istället kom Linda. Det var ju trevligt!

Mille tycker att Stefan är världens roligaste farbror. Och under här skulle bilden på tant Carro hamna men den hamnade överst. Jävla skitdator!

Ett rent helvete

Tack Lena O J. Nu skriver jag.

En gång för hundra år sedan hade jag en microkort affär med en konstnär. Hans lilla lägenhet var bland det sunkigaste jag någonsin sett. Skitäcklig. Nån slags konstnärshustru skulle jag då aldrig ha fixat att bli. Inte hans iallafall. Efter att vi inte setts på ett tag så fick jag se att han var med i en intervju i tidningen. Den handlade mycket om hans fantastiska bohemmamma. Att hon var en sådan härlig person som gjorde vad som föll henne in och att ordning och reda var det inte så noga med. Hennes motto var att "man ska inte städa bort sitt liv".
Kan just tänka mig hur skitigt och dant det antagligen såg ut i det konstnärshemmet. "Städa? Ja, till jul! Kanske! Åh, jag tycker bara att det är härligt att vada genom ett decimeterhögt lager av skitiga strumpor, smulor och damm! Det gör mig inget (visselvissel). Nähä, vad ska jag måla för uttrycksfulla tavlor idag då?"

Imorgon ska ordentliga jag, Vim Ajaxsson, tvätta samt rensa garderoberna och kökslådorna. Och inte måla en enda jävla tavla.

Dagens låt: Express yourself - Madonna.
Man kanske skulle göra konst av ens städning? Limma upp alla ihopsopade ting som man hittar på golvet under en vecka. Vilka intressanta konstverk det skulle kunna bli.
Där: ett gem. Och titta där: pyttesmå Barbieskor! Och där nere till vänster, titta, titta: utspottade, tuggade morötter?

Jag strejkar

Eftersom jag är på uruselt humör så ser jag fel i allt. Nu ser jag till exempel att jag bara fått en kommentar på 10 dagar. Skriver inte en jädra liten rad till om jag inte får en nu inom det närmaste. SÅ sur är jag idag alltså.

Krama mig (jag kan behöva det)

Vi har precis installerat oss ordentligt hos svärmor på Liljeholmen. Jag ligger i sängen och tar en eftermiddagssiesta och barnen och Skägget lever rövare i vardagsrummet. Plötsligt så sticker Vera, svärmodern, helt spontant in sin stora krulliga kalufs i lägenheten.
Hemma!
Snacka om chock. En normalt funtad person kanske skulle ha förvarnat barn och barnbarn att "vi kommer hem på onsdag". Men inte den här personen. No, no, no. Här leker vi stora överraskningsleken minsann.
Så vi packar snällt och beskedligt ihop oss och åker "hem". Till byggplast, byggdamm och en toa som det verkar hända....absolut ingenting med. Duscha får vi göra i ett annat liv.
Fast ett glädjeämne: Svärmodern hade med sig en hel låda med min absoluta favoritost. Romadur heter den och luktar en blandning av fis/fotsvett/kräks. SÅ GOD!!!

Dagens låt: Shut up! -Kelly Osbourne.
Ja, jag vet. Jag ska bara ta och hålla käften. Vi har det bra ändå. Men visst är det så själsligt renande att få gnälla av sig lite här och där.

En kappsäng full med guldpen...det nödvändigaste

Dax att packa pappa Pekkas kappsäck igen. Sedan fem veckor tillbax så lever vi i kappsäck. Vi far hit. Vi far dit. Nu ska vi strax fara dit. IGEN. Packa kläder, hygienartiklar, mat samt böcker. Packapackapackapacka. När man kommer dit har man glömt DET och när man kommer hit har man glömt kvar DET. Jag har verkligen fått gå i sommarskola i år. Kursen har hetat "Så tar du dig genom dagen utan att hamna på psykakuten" och den har varit ganska så givande. Man lär så länge man lever.
Nu: Stambyte!
Hejdå.

Dagens låt: Wherever I lay my hat (that's my home) - Paul Young.
Nu har jag ju ganska dåligt med hattar men man skulle ju istället kunna sjunga nåt i stil med "Wherever I lay my sminkväska (that's my home)". Sminkväska alternativt rena underkläder.

Ledig från allt!

Den här veckan har jag varit sååå jäkla nära att implodera. Den psykiska stressen över att hemmet ser ut som en byggarbetsplats samt att ungarna bråkat 50% mer för varje dag som gått fick mig att tjura ihop rejält.
"Om du vill så får du gärna sticka iväg nånstans och vara borta hela helgen" sa Skägget.
Uhum. Okej. Min smarta lösning blev att jag tog svärmors tvåa inne i stan i besittning. Det gjorde jag rätt i. Helgen blev väldigt lyckad.
På fredagkvällen parkerade jag mig i den reglerbara, fula skinnfåtöljen framför teven. Till höger: en stor påse chips, en stor skål med lökdip och juice. På teven: Benjamin Buttons otroliga liv.
Njutbart. Fick lipa en liten skvätt också där på slutet. Perfekt avrundning på en fredag.
Sov själv. Inget Skägg som snarkade, inga små ben eller armar som sparkade en i nyllet bland alla zzzzzzz-tecken. Ljuvligt.

Lördag! Frukost i fred. Loppis i fred. Träffade en massa bekantingar. Åkte till Erikshjälpen och segade mig fram bland hyllorna. Fyndade en massa. Fikade där. Gick en runda till och hittade ännu mer fynd. Åkte till ICA Maxi och köpte käk SAMT läsglasögon (!!!) Mina första bågar. Fula men funktionella.
Fikade med Anna-Karin på stan. Vi gick på den internationella matmarknaden vid hamnkanalen och så fick vi ett ryck: att vi skulle ta ett glas ute på Twin City. Staffan och Bella dimper ner och sedan tar det väl en halvtimme och så dimper Stefan ner. Fyra fem cider och fem cigg senare cyklade jag hem. Hem till svärmor alltså. Kollade på filmen "Things we lost in the fire". Den var helt okej. Tryckte i mig en panpizza och ännu mera chips. SOV. Sov länge.

Åt frukost halv tio!
Satt på balkongen och babblade helt ostört i telefon. Sedan cyklade jag och Stefan till stan och utanför Johans satt tre bekantingar - Linda, Torbjörn och Tommy. Vi satte oss där och åt lunch (pastasallad med kräftstjärtar) tillsammans med dom. En fågel sket på Stefans huvud och vi skrattade åt det och åt en massa annat. Jättekul.
På hemvägen köpte vi jordgubbsstrudel på matmarknaden och så fikade vi hemma hos Stefan. När jag anlände till svärmoderns lya en timme senare så hade familjen ockuperat stället. Det tvagades och duschades och så var lilla ledigheten slut och över för min del.

.......Det tog ungefär 15 minuter och sedan var barnbråken i gång igen. Aaaaarrgggghhh. Fast batterierna är faktiskt laddade nu.
Vi kör en vecka till så får vi se.

Dagens låt: Girls just wanna have fun - Cyndie Lauper.
Åh, vad det är kul att ha kul. Jag vill ha mer kul! Mycket mycke mycke kul! Hur göra?

Mamma får ett stort lyft

Millemannen, knappt fyra år, går och rotar bland Skäggets alla videofilmer. Plötsligt hittar han en intressant en. I alla fall att döma av det ytterst smakfulla omslaget.
"Stora tuttar, mammas tuttar" hör jag honom säga nånstans inifrån rummet.
"Vad sa du?"
Han kommer fram med videofilmen och visar upp filmen. Det var ju ett par tjusiga tuttar.
Jag harklar mig lite malligt och säger:
"Tycker du verkligen att de liknar mina?"
"Mmm, det är dina tuttar" svarar han.
På måndag får jag ta med honom på en synundersökning.

Dagens låt: Lift me up - Jeff Lynne.
Hade man haft oförskämt mycket pengar så kanske man skulle fixa sig ett par krigarprinsesstuttar. Men nu har man ju istället oförskämt lite pengar och då får de här gamla
bröna hänga (hänga! du fattar!) med ett tag till.

Vem är du vem är jag?

Hur normalt är det att vara 40+ och sitta och fundera på vad man ska bli när man blir stor? Skitkonstigt är det. Men jag grubblar och grubblar.
Köra glassbilen - är det jag?
Jobba inom vården - är det jag?
Sitta i ett arkiv - är det jag?
Skriva för en tidning - är det jag?
Göra konster på en cirkus - är det jag?
Det är ju trots allt ganska många år kvar till den hägrande pensionen, målsnöret, och jag vet inte vad jag ska fylla mina alla år med. Jobb måste man ju ha. Just nu vet jag varken ut eller in. Vet inte vad jag kan och vet inte vad jag vill. Det känns sådäääär.

Dagens låt: Help! - Beatles.
When I was younger so much younger than today - I never needed anybody helping anyway. ...Won't you please, please help me. Eller nåt.

Time is (not) on my side

Så var det då det där ordet man aldrig någonsin använde innan man fick barn. Egentid. Tid utan man, tid utan barn. Bara tid med det bästa som finns - en själv. ....
Just nu har jag tjatat mig till en dos egentid. Och vad gör då en människa med lite ihoptjatade minuter för sig själv? Så mycket som möjligt förstås. Sitter här och bloggar och samtidigt färgar jag håret och har ett öra till tv:n. Snart är de tillbaka. Stimmiga, gapiga och hoppiga och de möts säkert av en mycket gladare och lite mer mörkhårig mamma. En mamma som, om jag känner mig själv rätt, skrynklar ihop ögonbrynen redan efter fem minuter och väser "SCCCHHH, jag försöker faktiskt kolla på allsången här!"

Dagens låt: You'll always find me in the kitchen at parties - Jona Lewie.
För inte är man i badrummet inte. Jag får snart krupp. Idag komhantverkarna tillbax och började riva. Men innan de kan fortsätta så måste det stambytas. Vem gör stambytet? Jo, rörmokaren. Kan rörmokaren den här veckan? Nej, det kan inte rörmokaren. Det blir först nästa vecka. Väck mig i januari, tack. Det här måste vara en ond mardröm.

En snygg och en ful

Aaaaah. Det är roligt att göra fynd. Hittade en jättestor duk på Myrorna med detta fantastiska mönster. I love 70-talet. Behålla? Sälja? Man skulle till och med kunna göra ett draperi av detta tyg. Eller nya stolsitsar. Eller sälja. Ambivalent är mitt nya chica mellannamn.
Nu dags att vila ögonen på något fult. Något r i k t i g t fult. Vår toa i källargången. Mattan är lurvig, blå och fläckig. Alla väggar är spruckna och rören ser otäcka ut. Här nere får vi göra våra behov. Säkert i en månad till. Fan. Jag säger det igen. Fan. Imorgon kör renoveringen igång igen efter ett stillastånd på över två veckor. Hoppas att våra hantverkare är riktigt effektiva nu. Jag ska stå bakom dem med en blåslampa riktad mot deras rövar hela dagarna.
Allt för att slippa källartoan.


Dagens låt: Wish you were here - Pink Floyd.
Önskar att du vore här. Min nya vita toastol. Mitt nya svarta klinkersgolv. Min nya dusch. Tänk vad lyxigt att ha ett rum i sin lägenhet som man faktiskt kan gå in i när som helst och bara ta en dusch! Otroligt lyxigt måste jag säga.

Nödvändigt ont en måndag

Min supersämpiga digitalkamera äter batterier. IKEA-batterier. Bara IKEA-batterier. Andra batterier funkar inte. Jag kan ta max två bilder så bara poof! är batteriet slut/svagt. Mycket märkligt. Som tur är är just IKEA-batterierna dom billigaste.
Nu måste jag ut och sortera plast, papper, tidningar samt panta flaskor. Handla. Låna böcker på bibblan. Ringa försäkringsbolag. Måndagen är här.

Cos I can't live without the rajn....

Fick ett plötsligt sug efter den här. Regnet öser ner och ikväll skulle vi grillat med Thomas och Lotta och barnen på Vätterstranden. Det får bli en dvd hemma hos Vera istället.
My ass - vad snygg han var Francis Rossi! Han har flirtat med mig och Anna en gång i tiden. Det var då det. Om du undrar Sara så är Francis han med västen och bäverpolisongerna. Misstänker att du inte håller med mig.

Vad sa han?

Kom bara och tänka på en scen som utspelade sig vid frukosten i Turkiet nyligen.
Vi sitter i matsalen och käkar. En kypare kommer fram (de var hemskt barnkära där) till Wendy och säger glatt "Guten Morgen!" just till henne.
"NEJ!" svarade Wendy.
Kyparen såg "öööh" ut och pep iväg till de bakre köksregionerna igen.
"Varför sa du så?" undrade jag.
"Men han undrade ju om jag hade ont i magen?" svarade hon.
Språkförbistring kan ta sig olika uttryck.......


Dagens låt: I can speak american - Screaming Blue Messiahs.
Ach so. Die deutsche welle. Jag läste tyska i tre år på högstadiet och fick faktiskt en 4:a i den svårare "Tyska särskild". Vad synd att hjärnan sållat bort det mesta av just dom lektionerna. Man hade haft nytta av det där språket helt klart.
I Turkiet pratade nämligen ALLA tyska. Till slut så sa jag "Morgen!" till alla -turkar, svenskar, norrmän som finskar. Säkert till en och annan eneglsman också.

Fredagen den 3:e

Vaknar efter en kväll på Piren. Inte i min egna säng. Ejämte mig ligger en blond kille. På andra sidan ligger en tjej. Min son. Min dotter. Huvudvärk!! Hemma hos svärmor. Just det ja. Tar två starka Alvedon (1mg). Är outsägligt trött. Idag ska jag vara själv med barnen hela dagen. Vi åker hem till vår egna lya. Frysdörren har visst stått öppen hela natten. Börjar nästan lipa. Att frosta av frysen är bland det absolut suraste jag vet. Jag oooooorkar inte!! Kan jag bara få lägga mig ner och dö please??? Frostar av frysfan. Tar sonen och cyklar för att handla. En tung bärkasse från Willys. En jätteblomma från Blomsteraffären och så tre flaskor cider till kvällens grillfest i min tygkasse. Jag vinglar fram i trafiken. Mitt framför Minuten så åker tygkassen in i framhjulet och en flaska cider går sönder och det sprutar ut alkohol på gatan. Alla glor på den fumliga mamman. Jag vill börja lipa men besinnar mig. Cyklar hem. Lägenheten ser fortfarande ut som ett bombat Bagdad. Fixar mat till barnen. Wendy undrar vad såsen heter?

Den heter "Mammas äckligaste sås" fräser jag. Ni behöver inte äta. Jag skiter i om ni växer. Ni kan gå från bordet. Och det är nu jag verkligen börjar lipa. Vad moget. Riktigt moget.

Resten av eftermiddagen ligger jag bara och stirrar.

Partyhumör till grillfest sökes.

Dagens låt: Alone - Heart. Egentid, egentid, egentid. Måste ha egentid. Helst en hel helg. Jag bli knasig snart. Ett madrasserat litet rum och en trave böcker och jag är i hamn.

Svart brun svart brun

Ja. Du ser rätt. Jag - den ständigt lättmjölksvita figuren

har fått färg.

Till och med de gråmelerade benen är bruna.

Vad jag hade för slags bikini i Turkiet?

Den som gissar på en halterneck tar hem det.

Ska ni renovera badrummet så glöm för all del inte en FUKTSPÄRR.
Snålar du in fuktspärren så får du bekanta dig med svartmögel och

svartmögel är inget trevligt sällskap kan jag intyga.

Så här grannt är vårt badrum efter fyra veckor.

Jag längtar så jag kan dö DÖ! tills jag får lägga ut en bild på det helfärdiga resultatet.

Så ja. Nu ska jag in till Jönköping och duscha. Ombyte förnöjer.

Dagens låt: God of thunder - KISS.
Det låter som det åskar - jag måste nog stänga av datorzgahxxlötyaaaahhhhhhhhhhhhhhhhh