Starka känslor på badet

Månadens roligaste händelse måste ha inträffat i fredags. Med en bakfull Skägget (tack för det WASP!) i släptåg ut i höstsolen styr jag kosan och bilen mot Rosenlundsbadet. Vi hade nämligen bestämt att de där två badbiljetterna som han gick och vann på tipspromenaden för över ett år sedan skulle utnyttjas.
Inne vid biljettluckan står ett gäng ungar. Plötsligt lösgör sig två från klungan och rusar mot mej. Det är Daniel och Lisa från särskolan! Som jag inte har träffat på närmare två år! Vi kramas och babblar i munnen på varandra. De kommer ihåg mitt namn! Nu har de bytt skola, blivit centimetrar längre och blivit högstadiekids.
"Fy sjutton vad jag har saknat er!" säger jag.
"Vi har saknat dig med!" säger de i mun på varandra.
De drar med mig till klungan med ungar och fröknar och där står även lille försynte Martin. Som genast sträcker fram händerna och vill göra vår lek. Martins och min lek som vi sysselsatte oss med varenda rast då för några år sedan. Han skiner som en sol.
När vi skiljs är jag alldeles varm inombords. Saknar särskolan så ofattbart mycket. Tänk vilket oerhört perfekt liv man hade när man hade BÅDE radion och särskolan. Så skulle jag vilja ha det för alltid.

Det är när jag är med om sådana här situationer som jag är så himla tacksam för att jag sade upp mig från min fasta Kulturhustjänst. Om jag hade fegat och varit kvar där hade jag aldrig mött alla dessa nya världar. Skolan. Radion. Alla dessa roliga människor som gjort livslånga avtryck.

Det kanske har blivit dags för mig att kliva in som timvikarie igen?

En sån behöver vi inte, nej

De kom ovanligt tidigt i år

Tre gick ut. Två killar och en tjej. Efter ungefär en timme kom tjejen i gänget in igen. Hypersur. Killarna hade nämligen tagit allt godis. Now wthat's what I call bus det. Killjäklar!

Universums lamaste bonde

Jag skulle kunna babbla om honom i timmar men nu ska jag gå och lägga mig. Bara måste säga detta: HURKANFLERAKVINNORSLÅSSOMDENNEMANIBONDESÖKERFRU????? Han, Sven-Arne i Ockelbo, är ju så stel, trist, okarismatisk, torr, flinande och LAM att man bara vill gå och hänga sig efter tio sekunder i hans sällskap. Kan sätta tusen spänn på att han är en 45-årig (45!! han är till och med yngre än jag!) oskuld. Och honom slåss dom om!! Helt himla obegripligt.
Sven-Arne - du är ungefär lika intressant som ett glas med utspädd lättmjölk. Burr!

Fjompen fyller sju

Grattis älskade Millemannen! Och grattis till oss föräldrar som från och med idag slipper tjatet om en "tricksparkcykel" (det har pågått i ungefär sisådär cirkagurka tre till fyra månader). Han leve: HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!

Det här är ingen matblogg

Två töntar. Två bloggar. Det började med att jag fick ett ryck och utmanade Sparkling med att hon skulle ta foton på en sak hon tokgillade i sitt hem och en sak som var riktigt ful. Hon antog utmaningen med bravur. Kul. För att riktigt ge tillbaka så fick jag utmaningen av henne att leka matblogg, kanske för att jag har sådana panikkänslor för det här med matlagning? Mitt självförtroende när det kommer till köksregionerna är väl ungefär i höjd med dörrtröskeln på köksgolvet men what the fuck, uppdrag är till för att utföras. Så nu återgår vi till utmaningen som var "Ta kort på tre rätter som du lagat nu i veckan". Bon appetit! eller vad man ska säga i det här fallet.

Söndag. Åh, vad det ser aptitligt ut! Är det en koblaffa, är det kräks eller vad? Nej, vet ni vad! Det är ju Mamma Mirres paradrätt vegetarisk lasagne ju! Just den här upplagan var, sitt utseende till trots, SMASHING GOOD. Men vad är det i skålen till vänster? Jo, det är ringblommor. Eller tja, jag trodde att jag hade sått ringblommor i lilla rabatten och så var det morötter istället. Så svaret är alltså: Biodynamiska morötter. Vilken kombo va? Tore Wretman roterar väl som en centrifug i sin grav.

Måndag: Rätten man tar till när 1. Det ska gå snabbt. 2. Det ska vara gott. 3. Det ska vara något som till och med ungarna äter. Då blir det alltså stekt ris med räkor. Här har jag faktiskt kört på känsla och bara joxat ihop något (gurkmeja, olja, curry, fisksås, soya, ägg, räkor och vad man nu vill ha i utöver riset). Till det ett glas med egenhändigt framställd apelsin- och morotsjuice. Jag säger som Carlshamns glassmakare: Gottgottigottgott!

Tisdag: Billys Pan Pizza? Faktiskt inte. Här snackar vi hemmasnickrad pizza med mozzarellaost, paprika, ananas och BEARNAISESÅS. Inte nyttigt men sablar vad fett och gott! Och nu undrar ni förstås vad det är för små träfigurer som står och glor med sina förföriska prickar till ögon på varje maträtt. Då kan jag avslöja att det är mina små kära saltkar. Under deras mössor ligger saltet alltid redo. Fina, eller hur?
Så då. Det vara det det, så det var. Nu förstår ni kanske varför detta inte är en matblogg.

Vill du ha en ny utmaning Sparkling?

Slitzbrud på besök

Vi bor i Huskvarna. Vårt hus har tio lägenheter. I en av lägenheterna huserar en jugoslavisk herre som jobbar åt strippklubbsmagnaten Dragan. ABSOLUT NÖJE, tror jag visst att hans senaste hak hette. Eller om det var Mac Dragans. Denne jugoslaviske herre strippar inte själv, SÅKLART, utan det gör ju en massa unga, fagra tjejer som inte har något bättre för sig, men exakt vad han gör vet jag faktiskt inte, men han släpar iallafall hem hårdspacklade tjejer i kortkort titt som tätt. Åtminstone när hans mamma och plastpappa har haft den goda smaken att dra till Bosnien. När katten är borta...ja, ni vet. Då blir det åka av.
I en av de andra lägenheterna bor en annan man, eller kille, som bär keps och snusar och alltid slänger tomma pizzakartonger i soporna där de inte ska vara utan i PAPPERSÅTERVINNINGEN. Han ser alltid sådär lite full i fan ut och vi kan ta och kalla honom Rikard eftersom han heter det.
Hur som haver så stod Skägget ute på trappen och rökte en morgon i somras. Ut på gården kommer då en riktig scandal beauty, lite lätt tilltufsad i full nattklubbsmundering, på väg till en beställd taxi. Hon frågar Skägget med glosögonen om hon kan få en cigg.
Lite senare på dagen möter Skägget den här Rikard. Följande konversation utspinner sig då:
"Tjena! Jaså, du hade hemmamatch inatt?" säger Skägget, uppenbart beundrande.
"Hö hö. Jajjemen! Hon var faktiskt en redig SLITZBRUD. Och hennes kille sitter i fängelse just nu!" svarar Rikard och puttar bak kepsen och slickar sig malligt om de snusbefläckade läpparna. (Att han verkligen såg ut så är något jag bara hittade på just nu men man kan väl få fantisera lite).

...och tja, det var väl det och vad jag ville ha sagt med detta vet jag inte riktigt. Gör du? Kanske var det bara något om att vi trots allt bor i ett ganska spännande boende. Kanske helt enkelt ville göra mig lite intressantare än vad jag är. Hej.

Aj kaant späll

Jamensådärja. Tror ni inte att jag kom på ytterligare en sak som jag irriterar mig på! Jodå. Två gånger på en vecka är två för mycket enligt mitt tycke. Ska du ta och skriva något klämkäckt på engelska på facebook så lär dig stava först. För helvete! Jag vill inte se ett enda "Have I nice day!" till för då kommer jag att ta fram den STORA pekpinnen och tillrättavisa personen ifråga.

Så. Skönt att få det sagt. Have I nice day på er!

Saker som min arga hjärna konstaterat idag

1. När jag är ute bland folk och då möter någon som jag tycker verkar lite äcklig och den personen hostar och har sig - då går jag förbi och håller andan. Detta bara för att jag inte vill ha in den personens förpestade luft i mina lungor.
2. Har även konstaterat att jag hatar feta svettiga gubbar med skrovlig röst. Mötte en sån figur inne på Q8-macken idag. Eller mötte och mötte. Han stod och blockerade utgången med sitt svettiga ansikte. Svettig alltså TROTS att han bar kortärmat och shorts. I OKTOBER. "Usch vad jag hatar såna gubbar som dig!" tänkte jag i mitt stilla men uppretade sinne. "Hade du varit den sista mannen på planeten hade jag inte velat ha dig." (ja, jag kan verka snäll men jösses vad jag kan vara nedrig i mina tankar..)
3. Folk som har stora bilder på sig själva i vardagsrummet. Eller förresten var som helst i sitt hem. Det är fult, fult, fult.

Klockan är 13.45. Kommer min hjärna på fler saker så kommer jag delge er detta. Självklart.

Kalas att kalaset är över

Tolv barn. Ett slajmkalas på Upptech. Antal decibel: 132. Varav de sju killarna svarade för 100 av de decibelen. Fick plötsligt en flashback från mitt före detta vikarierande inom skolvärlden. HERREJÖSSES vad ungar kan låta! Och vad jobbiga dom kan vara! På trafikredaktionen får jag sitta still i lugn och ro på en stol. Där behöver man minsann inte dela ut order eller flika in ett "schhh" framför var och varannan mening och man behöver inte förklara den enklaste och mest självklara saken tre gånger innan den andre fattar vad man menar. Fast man får i och för sig inga kramar på ett kontor. Det är ju lite B.


Så. Då väntar bara själva födelsedagsfirandet nu på torsdag SAMT vuxenkalaset med alla kusiner på söndag. Gah!

Dagens skratt!

Sanslöst kul blogg:
Katastrofala omslag

Intervju med en spännande person

Vad gör du just nu? Jag sitter på en stol och glor in i en datorskärm.

Vad tänker du på? Att jag borde göra något vettigt. Kanske gå ut och gå men det regnar och idag har jag kjol. Känns inte som ett ultimat promenadläge helt enkelt.

Vad är det roligaste som hänt hittills idag? Tja, eftersom klockan bara är nio så har det ju inte hänt speciellt mycket. Jag får väl säga att det var kul att Mats var inne hela natten och att han var uppe och strök sitt Whiskasdoftande ansikte mot mitt L'Orealluktande ansikte.

Det tråkigaste som hänt idag då? Den var lättare! Jo, jag lyckades ta sönder persiennen idag när den skulle rullas upp. Det kändes trist. Lika trist som att bli ståendes i kassan på Willys och känna att kön växte sig lång bara för att nån jävel inte märkt babyplommontomaterna.


Drömde du något särskilt inatt? (vår läsare Sara är det som vill ha svar på denna fråga) Ja, faktiskt! Jag drömde att vi skulle ha kalas för Mille (vilket vi ska ha nu på söndag) men inga barn kom på grund av att jag bara lagt inbjudningslapparna i barnens brevlådor utan kuvert (vilket jag gjort i verkligheten också). Vaknade kallsvettig och började trappa upp hysterin genom att låta mig själv förstå att nu har ALLA missat denna inbjudningslapp. Hoppas på att jag plötsligt inte börjat sanndrömmar på gamla dar.

Åt du något annorlunda till frukost än du gjort de senaste 20 åren? Nej. Dum fråga. Nästa!

Ska du äta något gott till lunch då? Jahahahaaadå! Idag så ska jag faktiskt luncha med en före detta jobbarkompis vid namn Marie. Vi ska till Kastrullhäxan och svulla. Äter man där brukar man vara mätt till klockan två dagen därpå. Ser mycket fram emot den hemmagjorda bearnaisen. Jag älskar bearnaise. Älskar!

Och ikväll vankas det väl ännu mer nyttigheter? Kanske chips till tevetittandet? Jo, det kan du tro! Igår var vi på ÖB och där hade de, håll i er nu, en drive på GRILLCHIPS! En megabag (500gram) för enbart 17 pickadoller. Det är vad jag kallar ett bra erbjudande det.

Händer det något i helgen annars då? Visst, visst. Imorgon ska jag stå på loppisen ytterligare en gång och försöka kränga iväg skivor, böcker och kläder. Om jag får med mig minst 500:- hem så kommer jag vara nöjd. Kanske att jag säljer Skäggets Tabac-luktagott också. Den borde man väl få minst en tjuga för? På söndag vankas det som jag nyss sa ett barnkalas för Mille och hans bästis på Upptech. Det blir första gången någonsin som jag köper bort ett kalas. Hollywoodfru-varning på den. Jag vet.

Då får vi tacka för en mycket intetsägande intervju.
Vårt nästa intervjuobjekt kommer vara väldigt mycket mer spännande kan vi utlova redan nu. Nästa vecka möter vi nämligen: Gråsuggan, 1 år,  som ska berätta om olika jordtyper. Over and out.

En orgie i trista bilder

Här kommer min höstpromenad i bilder. NJUT!

Gångbron över E4:an är nyasfalterad och väggarna har fått ny vit färg. Fint...ända tills...

...en "konstnär" vid namn WEES såg potentialen hos stenväggen. Ja! En målarduk! Till mig! Så måste han ha tänkt. Noll applåder från mig.

Mot Vättern!

Här låg man och stekte den där enda sommardagen. Nu: folktomt.

Och här har vi platsen där glass- och korvkiosken fick stå i hela SEX veckor. Sedan ville någon bränna ned den. Kanske var det WEES? Vem weet?

Lill-Globen. Vad är det inuti? Någon som har en  aning?

Huskvarna reningsverk är centralt beläget. BAJSLANDET kallar mina barn det.
I bassängerna: ja, ni vet. det där otrevliga bruna.

Grännavägen. I huset längst till höger bor radions stjärna Hasse.

Rumlaborg. Här höll man vakt mot danskarna. Nu håller mest fåren till här. Dom och Wees.

Mot Huskvarnaån.

Så ända in i vassen fint har det blivit sedan de rustade upp här längs ån.

Ja! Se bara! Nya lyktstolpar, bryggor, papperskorgar. Här har man sannerligen kostat på!

Och i tunneln under Esplanadbron kaklade man i vitt. Ett fett smart drag tyckte alla graffittikonstnärer. Se bara vad fint de har utsmyckat den trista vita väggen. Men Wees - var var du?

Nytt konstverk. "Ser ut som en pissoar" tyckte Brand-Johan.

Kyrkogården i blått. Jäkla kamera. Varför blir alla mina bilder blåaktiga?

Någon stal en hjärtskärande söt mops utanför ICA för några veckor sedan. Fatta ångesten hos ägaren.

Hur många gånger har jag gått in genom dörren där då? 2000? 15000?

Del av Huskvarna centrum. Charmigt skulle man kunna säga om man ville vara lite ironisk.

Kupan. Mycket bra guldgruva för en sån som jag.

Julkonsert med Christer Sjögren? Nej tack. Kalle Moraeus då? Nej tack. MEN ULF LUNDELL DÅ? NÄÄÄÄÄÄJ!!!

Fortsätter mitt liv så här så blir det nog till att uppsöka det här stället som man bor granne med.

Se bara! Vi ska få nytt tak!

Olika ställningar att krångla sig igenom för att komma hem.

Äntligen hemma! Tack Tretorn för att ni tog med mig ut även idag.

Minne från SR-festen

Irriterande, men ja - jag gillar den! HELT bonnig är jag kanske inte ändå trots allt....

Fuck off ba, p-vakter!

Vilken uppfinningsrikedom! Vilket mod! Vilken humor! Hoppas det finns p-vakter som har det sistnämnda....

Hej identitetskris!

Just det. Hej på dej. Vad lägligt att du kommer så här långt fram i livet. Hade jag varit 18 eller 25 kanske jag hade tyckt att det var helt okej/normalt att du knackade på. Men nu? Identitetskris NU? Är det inte i den här aktningsvärda åldern som man ska ha allt utstakat till 100%? (eh, jo).

"Jag har inte ens ett par jävla Huntergummistövlar", tänker jag idag när jag är ute och promenerar i höstsolen. Inte ens det. Mina gummistövlar kanske har höga skaft men de är gröna och bonniga och inhandlade på Erikshjälpen för ett flertal år sedan. Kostade kanske sisådär 20:- per stövel. Inte så mycket Hunter. Men desto mer mej.

Det är när jag är ute och går i skog och mark iklädd gummistövlar som jag mår som allra bäst. Det har jag förstått nu. Tjusiga ECCO-stövlar för tvåtusen kanske är fränt men....var det bonde jag skulle blivit? Har jag valt fel nu, här gick jag runt och trodde att jag var media/kultur och så är jag egentligen nåt bonnigt i flanell med traktor i garaget som vill gå och sprätta runt i gödselstackar och dylikt? Herregud. VEM ÄR JAG?

Har iallafall förstått att mina dagar på trafikredaktionen är räknade. Tack för det förbannade helvetes-LAS. Vad jag ska göra istället har jag ingen som helst idé om så därför tänker jag tillbe högre makter nu.Vad fantastiskt det vore om de liksom bara kunde skicka en blixt av vetskap genom hela mig när jag är ute och spontanklafsar i gummistövlarna. Att liksom bara "drabbas". Känna sig varm i hela kroppen av vetskapen att JUST DET! Det är ju DET HÄR jag ska syssla med!

Be be be. Hjälp gärna till du också.

Din arroganta lilla skit

En självsäker 19-åring förklarade för en pensionär varför det var så viktigt att den gamla generationen skulle förstå hans generation.
- Du växte upp i en helt annan och primitiv värld, sa han högt för att vara säker på att de som fanns i omgivningen skulle höra
- Vi unga har växt upp med television, jetplan, rymdresor, internet, chips, mobiltelefoner, i-pads och laptop och supersnabba datorer och mycket mycket mer.
Den gamle mannen suckade och svarade, högt så alla skulle höra.
- Du har helt rätt, vi hade inte allt detta när vi var unga, därför uppfann vi och utvecklade det.
Nu måste jag fråga dig din arroganta lilla skit:
- Vad gör du och dina jämnåriga för nästa generation?

Åh, vad kul att få bli gammal och snoppa av dumma ungdomar! Jag ska bli en sån som hytter med näven och käppen i tid och otid jag.

Lev så

DE TIO BUDORDEN (som barn ser det)

1. Du skall icke stjäla från de fattiga om de ser det. (Frida, 6 år)
2. Du skall inte mata spädbarn med lök, för det har jag provat. (Thea, 7 år)
3. Du skall bara slå någon om du absolut måste. (Henriette, 7 år)
4. Du skall inte baktvätta någon bakom deras ryggmärg. (Oscar, 7 år)

5. Du skall vara så snäll som du kan, och annars kan du göra vad du vill. (Glenn, 6 år)
6. Du skall lyssna på din mamma, vad hon än säger och vilket tonfall hon än använder. (Thomas, 7 år)
7. Du skall bevara dig väl. (Kristin, 8 år)
8. Om någon slår dig skall du bara vända den döva kinden till. (Sebastian, 6 år)
9. Du skall älska Gud hur mycket som helst, fast det är svårt och han inte visar sig trots att man ropar "Kom fram"! (Robin, 6 år)
10. Du skall inte begära saker av din hustru. Och så sjunger man på Mors dag, annars blir det ett herrans liv. (Tom, 9 år).

Själv så ska jag nu ut och cykla långt, JÄTTELÅNGT, och fundera. Ska se om jag kan skaffa mig ett liv nu. Det vore faktiskt på tiden.

Aptorsdag

JÄVLA

SKIT!

Nu är det jag som tar ett storlip. Är så himla besviken just nu.

Världen är o r ä t t v i s. Orättvis.

Papper, skor och död!

Dagen startade bra. Mats kom in till mig i sängen och trajjade, eller masserade som Mille säger, på mitt bröst och la sig sedan med sitt kattfejs precis under min hals. Ullig grå katt, spinnande och varm säng = jag älskar't.
Sedan gick det bara utför. Mille vägrar inse att det är nollgradigt ute och skulle gärna gå ut bara i shorts och en ful Angry Birds-tischa om jag inte var där med mina argt förmanande föräldrafingrar och höga röst. Så det blev bråk om kläder igen. Så. Himla. Tröttsamt. Ibland är det om håret/frisyren. Så. Himla. Tröttsamt. Det. Också.
Inga vinterskor. Nej! Nej! NEEEEJ! Okej skit i det då. Jag är väl inte den som är den.

Så var det dags att ta sin skolväska och kolla om läsläxan var med. Det var den. Själva läsboken alltså men papperet från fröken Karin där man ska fylla i sin signatur vareviga kväll med kommentarer - det var borta.
"Jamen det är ju helt otroligt. HUR KAN DET BARA FÖRSVINNA?" sa jag med hög röst med inslag av panik. "Jahopp. Du får väl säga till fröken Karin att vi har det tyvärr så enormt stökigt hemma att vi inte kan hålla ordning på någonting då!!!" fortsatte jag, världens hemskaste mamma, stirrigt med ännu mera panik i rösten.
"Jag säger att jag glömde den..." säger Mille ganska moloket och går ut. I kylan. Mot bilen. Där jag. Måste skrapa. Bilrutorna. Mina händer! Fryser nästan ihjäl. Känner att torrsprickor i händerna - det vill jag inte ha i oktober. Möjligtvis att man kan tolerera det i januari men inte i oktober.
I bilen fortsätter jag sura. Vi är sena och nu har vi tre minuter på oss innan skolklockan ringer.
"Tog du med dig dina nya gympaskor, Wendy?" undrar jag.
Tystnad från baksätet.
"GLÖMDE DU DOM NU?? Jamen, vad är det frågan om? (här får jag ett utbrott). Jag kan faktiskt inte tänka åt både dig, Mille, pappa och åt mig själv. NI MÅSTE TÄNKA LITE SJÄLVA ANNARS KOMMER JAG HAMNA PÅ SJUKHUS!" (jag sa sjukhus för de fattar nog inte vad en psykakut är.)
Tystnad från baksätet.
Jag släpper av barnen vid skolan. Alla säger ett surt "hejdå" och hej och hå vilken fin och sansad inledning den här torsdagen fick då.

På hemvägen fortsätter jag tjura över läsläxepappret. Jag vet att det bara är ett sketet papper och knappast Dödahavsrullarna det handlar om men ändå. Jag tänker sura tankar om Skägget som var den som läste läxan med Mille igår och alltså är det HANS fel att papperet nu är puts väck. Förbannat också! Fröken Karin kommer tycka att vi är slarviga och finns det något jag avskyr så är det att bli anklagad för att vara just det. Är en sann ordningsmänniska som inte klarar av kaos, oreda, damm och smuts. Ju!
Väl hemma måste jag få utlopp för mina aggressioner. Alltså tar jag och slänger undan allt i soffan, drar bort mattan, alla kuddar, bordet och stackars Mats får fly undan den rasande furien som nyss var så mysig att ligga och spinna på.
Fram med dammsugaren. Ut med soffan. Bakom soffan hittar jag två plastspindlar, ett mynt, en liten smörförpackning med smör kvar i, ett par skäggetstrumpor, en penna, mina läsglasögon (halleluja!) och ett papper. Ett läxläsepapper. Bingo och amen!
Det är då när jag känner att lyckan sakta men säkert är på väg tillbaka som jag tycker att dammsugaren suger dåligt. Jag tittar i röret och får loss två hekto damm/hår och puh, och då! DÖR DAMMSUGAREN! Den är stendöd.

Jag har säkert berättat innan om att när jag var liten då hade vi en VOLTA i cirkagurka 25 år. Den funkade finfint. Sådana delikata dammsugare tillverkas inte längre. Sedan vi flyttade in här för tio år sedan har vi avverkat MINST fem dammsugare. Och nu är det alltså dags igen.
Som tur är så hittade jag kvittot och vet ni vad? Den inhandlades 15/10-2011! Alltså fyra dagar kvar tills garantin går ut!! Ha ha ha, säger jag och tuff luck, Elgiganten! Den här gången var det vi som hade turen på VÅR sida. Mohaha!

Så. Det var min morgon det. Fatta att jag inte orkar berätta om SR-festen.

Jag såg Morgan

....och så här såg den vegetariska maten ut.
                                                                                                        ....to be continued......

Är jag inte här är jag där

12 män och sex kvinnor åker från Jkpg till Stockholm och radiofesten imorgon. Wish me luck. Fast wish me mest att jag inte kommer känna mig sådär bortkommen och liten som jag brukar göra. Tack på förhand.

Då bedjom vi alla

Gode Gud.

Gör så att jag får inspirationen åter. Gör så att jag får lust att sätta mig på röven framför datorn och blogga om ditt och datt och andra viktiga saker. Gör så att andra orkar läsa skiten. Gör så att de har tålamod (för snart ska jag ju på snaskiga SR-festen i Stockholm och om ni då är riktigt fromma så kanske jag tar med mig kameran och dokumenterar rubbet...). 

Det var typ allt, guden. Amen.
Kramiz.