Man skulle vart född 1950. Tänk att få ha upplevt alla häftiga rockfestivaler och The Summer of Love. I San Fransisco!
Se Beatles födas, kanske sticka ner till Rigoletto och kolla in The Who eller ta en avstickare till Strågagården och spana in gänget från England, få se nu...vad hette dom igen...just det, Status Quo eller nåt sånt.
Ser jag tillbaka på mitt liv och räknar in dom stunderna när jag varit som lyckligast så är det (förutom när barnen föddes) när jag varit på festival/konsert och då musiken drämt till en i skallen så att man nästan dråsat i backen.
Numera är det tunnsått med den varan.
Måste skärpa mig. Måste göra det. Verkligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar