Samtal med före detta brandman

Satt på sängkanten igårkväll och språkade lite lätt med en liten kille som alltid pratat om att han vill bli brandman när han är stor.
"Mamma, jag tror inte att jag vill bli brandman längre. Man får se så mycket läskigt. Döda människor i bilar och så där."
"Ja, usch. Vad ska du jobba med istället då?"
"Jag vill vara en sån som sitter i kassan på Willys och tar betalt."
"Jahadu."
"Får man alla pengarna själv?"
"Nä, dom går ju till affären."
"Går dom inte till de fattiga?" (vi har här att göra med ett barn som mer eller mindre är uppvuxen på Erikshjälpen.)
"Nej, det är ju bara i begagnataffärer som pengarna går till dom fattiga ju."
"Jaha. Men hur gammal är man när man är vuxen och jobbar?"
"Tja, kanske 20."
"Hur gammal är du då?"
"När du är 20 är jag 61."
"Kan du komma och handla av mig då?" (här fick jag en bild i skallen på en liten ljus lintott iklädd onepice och keps som sitter och tar betalt med sina små pyttefingrar i Willyskassan..)
"Klart jag kan. Då kanske jag kan få sakerna lite billigare?
"Ja....."

Vad dottern ska bli just nu vet jag inte. Ett tag var det pizzabagare, ett tag var det brandman även där och en kort period var det konstnär. Nu lutar det nog mest åt bibliotekarie.
Hej å hå.