Hög av Kjell Höglund

Det fanns en tid när jag faktiskt hade musik som jobb. En tid när jag varje vecka hade som jobb att ragga upp lokala band för att de skulle spela uppe i Kulturhusets gamla fik. Varannan onsdag hade vi nämligen ett event som hette Rock & Sånt som jag ansvarade för.
Om jag inte minns fel så kostade det 30:- att gå in och då fick man lyssna på två olika band och fika ingick. Ibland kom det bara 20 pers, ibland över 100! Det var högt och lågt och fantastiskt roligt. Till och med delar av Cardigans var med på ett hörn innan de slog igenom stort världen över.

I slutet av 90-talet så flyttade fiket ned en våning. Vi hade skapat NYFIKET - ett otroligt mysigt kafé och självklart var vi tvungna att låta artister spela även där. Många konserter blev det. Lars Winnerbäck, The Ark, Stefan Sundström, Regina Lund, Magnus Lindberg, Eldkvarn, LOK, Meshuggah, Marie Bergman, Lars Demian, Ola Magnell bara för att nämna några. Men den som gjorde störst intryck på mig var trots allt trubaduren Kjell Höglund.
Jag vet att jag inte hade några förväntningar alls på honom. Han skulle säkert inte ens locka 30 pers misstänkte jag, men tack och lov hade jag fel. När kvällen för spelningen var inne så ringlade sig kön av hängivna fans lång utanför fiket.
Kjell själv var en kort, smal, grå och mycket oansenlig figur. Jag vet att jag tänkte "Herregud! Hur sjutton ska det här gå?" när han steg upp på scenen med sin gitarr, kisandes på grund av strålkastarna. Han såg helt osäker och nervös ut. Gulp, tänkte den minst lika nervösa arrangören.
Men. MEN! Jag hade verkligen inte behövt oroa mig. Kjell hade snart greppet om hela publiken och alla jublade som tokiga efter varenda sång. Vi skrattade åt vad han än sa, han var oerhört rolig - kanske utan att vara medveten om det. Man kunde inte annat än bara älska honom och hans underfundiga låtar.

Vi i arrangemansgruppen satt och snackade och käkade med Kjell efter spelningen. Han var otroligt sympatisk, snäll och varm och så hade han en katt som hette Mirre. Det tyckte vi var kul. Vi tog ett foto på oss alla tillsammans med Kjell och jag vet att jag tog en kopia på fotot och skickade det hem till honom. Fick ett fint tackkort tillbaka.

Jag undrar vad Kjell gör idag?
Vad jag har förstått så är han sjuklig. Han ger inga mer konserter. På hans hemsida är det tyst.

Får jag önska en sak inatt när det är en massa stjärnfall på himlen så är det att jag får uppleva Kjell Höglund minst en gång till i livet. Det vore inget annat än fantastiskt.


                                        ...rötterna blir starka när det blåser...luften blir klarare när åskan går......