Mitt galleri finns det inga galler i

Jag kommer ihåg den där sommaren, kan det ha varit 2007, när Sara hade hand om Ecce Homo-utställningen på jobbet. Utställningen var längst upp på vinden i Kulturhuset, vår arbetsplats, och det var asvarmt. Luften stod still.
För att slå ihjäl tiden där uppe som utställningsvakt hade Sara en dator att surfa omkring i. En eftermiddag påkallade hon min uppmärksamhet. FACEBOOK hette något jag borde kolla in. Hon visade runt lite på olika personers sidor men jag var inte imponerad. Inte alls. Kommer ihåg att jag sa: "Fast det verkar mest vara för er som är födda på 80-talet. Nej, facebook är inget för mig!"
Och så gick ett år eller två och plötsligt hörde Ulrik i Göteborg av sig. Han undrade varför jag inte hade det där facebook som var så bra? Jag hade antagligen inget bättre för mig den där kvällen så jag frågade honom om hur man skulle göra för att vara med och det verkade ju lätt och VIPS så satt man där. Medlem i facebook. Med EN vän. Som satt i Göteborg.
Efter ett tag hade jag skrapat ihop över 40 vänner och jag vet att jag sa det till Mickan, en av mina polare som råkar vara född på 80-talet, att "jag har faktiskt ÖVER 40 vänner nu, det tycker jag är skitbra!"
Nu har ju var och varannan människa på planeten anslutit, till och med min svärmor, och om det är bra eller anus är inte jag rätt person att svara på.
Jag vet bara att JAG gillar iallafall att slänga käft med folk som jag kanske inte hade haft någon kontakt med alls om det inte varit för fejjan. Dessutom kan jag tycka det är fantastiskt kul att gotta sig åt alla ens bekanta, att tänka på hur och varför man känner varandra.

Inger -  kom alltid in en kväll i veckan i Nyfiket och beställde en kaffe latte av mig.
Peter - vi jobbade ihop bara nån vecka på kommunen men hann skratta gott åt harpor och gudvetvad.
Åsa - vi hamnade på samma after work ihop med en gemensam tjejkompis.
Lina - var med i min arrangemangsgrupp på Kultan från det att hon var typ 14 år. Idag är hon gift, högutbildad och nybliven mamma åt en ursöt liten pojk.
Cecilia - arrangerade jag massa konserter ihop med. Hade mycket roligt ihop trots våldsamt stor åldersskillnad.
Helena - skulle demonstrera ett löpband på gymmet och trillade. Skrattade nästan så jag kissade på mig.
Mari - var också arbetslös i början av 80-talet och hamnade på samma konstiga kurs som jag på SVF. Hade norra Europas spretigaste hår. Då.
Christer - lång, cowboyboots, mustasch och skitsnygg chopper. Träffades på Balder mc.
Jerry - exkille från Habo med Triumph.
Joachim - superlång exkille från anno dazumal.
Madeleine - gammal klasskompis som bodde i världens häftigaste lägenhet på Österängen. Vi tjuvrökte ihop redan i fjärde klass.
Lena - blyg gammal glasögonprydd klasskompis som nu jobbar på morsans serviceboende.
Åsa - supertrevlig brorsbarns tjej.
Anna - rolig skribent som jag råkat på via bloggandet.
Kenneth - före detta chefs man. Galen. Kul.

....and so on. Det är lite av en hobby faktiskt. Att samla på människor. Bra människor. Heja facebook!