Söndagar är lika med tipspromenad. Idag hamnade vi på Öxnegården, världens jobbigaste tipsrunda på grund av alla mördarbackar, och idag var den ovanligt jobbig då någon tipspromenadshatare hade rivit ned en massa bingolappar OCH frågelappar. Hade jag fått tag på den marodören så vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Förmodligen hade jag väl bara sagt "Fy, vad nedrans taskigt gjort av dig!" eller nåt annat lamt.
Efter rundan så damp vi ned vid nästa irritationsmoment, fiket. Dåligt utbud, dyrt. En hatkombination. Men brasan brann och vi var kalla så fikade gjorde vi trots allt. Plötsligt så reser en man på sig och går förbi vårt bord. När han är bakom ryggen på mig så säger jag med tyst röst till Skägget:
"Det var ju Honken!"
"Va? Holger?" säger Skägget och ser så där dumt frågande ut. Eftersom jag redan är aningens irriterad så säger jag "HONKEN!" med allt för hög röst.
Skägget hör äntligen och det gör alla andra inne på fiket också. Förmodligen även Honken, mannen, myten, målvakten, för Skägget bara väser "Gud, vad du är pinsam!" åt mig.
Det var det jag ville säga. Och när vi ändå är inne på det här med hörsel så låg jag och tänkte på just det imorse. I dagens samhälle utsätter man ju öronen för så himla mycket fler farliga ljud än vad man gjorde för hundra år sedan.
Nu: Högljudda klasser med 55 elever, rockkonserter, hörlurar med musik i, tv/radio, ljud ljud ljud. Då: Två drängar inne i en lagård och en råmande ko. Kanske en surrande fluga som man störde sig på. Inte visste man vad tinnitus var då (Robert i Kristina från Duvemåla är undantaget förstås).
Vad skönt det måste ha varit!
Mina barn hör illa. Jag har börjat göra det också och om grottmännen förr hade superhörslar där man kunde ana att en babymammut tassade runt inne i ett snår på tre kilometers avstånd så är det klart annorlunda nu. Skägget hör till exempel inte ens om jag ropar "KAN DU KOMMA UT I KÖKET OCH TA DISKEN!" med jättestora bokstäver fast han befinner sig i rummet intill.
Allt var tammejfan bättre förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar