Nu har jag vant mig vid att vara utan vatten i köket. Jag tycker det är ganska okej att diska i badrummet och det är inte hela världen om man får springa fram och tillbaka mellan hallen (där vi numera sitter och äter) och ickeköket tusen ggr om dagen. Det dammar, ja, och byggfläkten surrar och DRAR EL dygnet runt men vad fasen!För snickaren verkar digga mig och han är ytterst hjälpsam. Däremot gnäller han på granntjejejen som han inte alls verkar kunna med. Ja, ja. Bara han favoriserar mig så är jag glad. Han mätte till och med upp alla nya mått idag som jag ska ta med mig till IKEA imorgon. Nytt kök ska beställas och fakturan ska gå till.......byggfirman! Har vi tur kanske vi kommer undan hyfsat billigt trots allt.
Nu till en konstig sak som jag har varit med om flera gånger. Ni vet känslan att man vill lära känna en person eftersom man bara VET att man kommer klicka.
Anyway. Senaste veckan har jag varit med om detta TVÅ gånger. Så. Spännande. Den ene har jag pratat med i telefon och den andre kommer jag förmodligen att träffa nu i veckan också eftersom att han jobbar på demensboendet som min pappa ska flytta till på torsdag. Vem som kommer bli min pappas kontaktperson? Han!
Trots eländet här hemma - en inte helt oäven vecka i sikte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar