Summa sidvisningar

tisdag 4 november 2014

Tisdag som aldrig kommer gå till världshistorien




Vaknar 6.40. Det är sent. Jättesent för jag brukar vakna typ kl.5.00. Rusar in i duschen. Duschstrålen är grön, röd, blå. Jaha. Nytt duschmunstycke har ditmonterats. Jag tror jag gillar det.
Klockan 6.50 påbörjas frukost för tre stycken familjemedlemmar plus en styck grå tiggande katt.
Äter. Ungarna drar. En på cykel, en på kickbike.
Jag gör ett tokrace med att lägga ut lite auktioner på Tradera, springa upp och ner till källaren (jag bor nästan där), upptäcker samtidigt att Milles golv med äckliga heltäckningsmattan är fullt av LEGO. Usch. Dammsuger.
Dricker kaffe. Plockar ur diskmaskinen. Tar på mig en knarrande svart skinnjacka och steppar iväg till buss nummer 1 från Esplanaden.
Busschauffören vill snacka om hur dyrt han tycker det är med bussbiljetter. Jag instämmer medgörligt, 27 kronor för en enkel resa till centrum är faktiskt att ta i. Sätter mig lite djärvt nästan längst bak i bussen. Efter bara två hållplatser är jag genomsvettig. Är det klimakteriet eller är det busschauffören som hatar kyla? Osäkert på vilket. Vet bara att jag är nära på att få panik. Kan dock inte med att slita av mig plaggen även om jag har väldigt god lust. Sansar mig.
Hoppar av i Rådhusparken. Knäpper ett par bilder med mobilen och småspringer sedan i duggregn mot radion.
Idag får jag ta västsidan. Halland, Sjuhärad, Väst och Skaraborg. Sebastian ramlar in. Han har varit tjänstledig flera månader för att bo i Italien men nu är han tillbaka. Kul.
Jobbar. Äter lunch med Alexandra. Jag har egen risotto, egna bönbiffar och hembakade frallor i matlådan. Stesigt. Blir proppmätt.
Jobbar vidare. När mörkret sänker sig så brukar det krockas hej vilt och så även idag. Inga allvarliga kollisioner iallafall men ändå.
Slutar 17.30. Blir hämtad av Skägget som är två millimeter från att massakrera en cyklist med firmabilen vid Högskolan (cyklistens fel) men jag skriker AKTA! och ett människoliv har sparats.
Hemma. Alla sitter vid sina datorer eller telefoner. Jag ställer  mig och gör jobbmackor till imorgon. Och nu sitter jag här.

Imorgon är en annan dag.

Inga kommentarer: