Två turkar och en fez.

Okej. Apan var det. Nu var han ju ingen riktig apa utan mer en slags teaterapa som ville ha allt ljus på sig, dag som natt. Han var en kortvuxen turk och enligt hans kvinnliga kollegor som vi satt och snackade med en kväll så var han "såååå gammal". 28 år närmare bestämt. Han hette något svåruttalat så vi kallade honom helt enkelt för Apan istället eftersom han var utklädd till en sådan vid poolen vid ett tillfälle. Han gapade och skrek varje dag. Var det inte "WASSERGYMNASTIIIIIK!" så var det "MORGENGYMNASTIIIIK!" eller "DARTSPIEL!" Ibland hade han peruk och ibland hade han tajta trikåer. En gång klädde han ut sig till Tarzan occh slog sig på bröstet och OOOOOAAAA-ade så att tre små barn började gråta hysteriskt.
När klockan blev 21.30 så stod Apan och hans Animation-team på scenen för att "underhålla" vareviga kväll. De var så fruktansvärt dåliga att det blev kul - fast det var ju verkligen inte deras mening. Jag tror inte de fattade att precis alla hotellgäster hade deras helt undermåliga och taffliga underhållning som sitt käraste samtalsämne vid poolen. Fast Apan var poppis, det var han. Han glänste och fick alltid mest applåder just bara för att man inte kan låta bli att älska en liten sprallig apa.
När vi träffade våra ny polare från Eskilstuna så berättade de att Apan kommit fram till dom första kvällen för att presentera sig. Och han hade berättat att han minsann var ARTIST med följden att Eskilstunaparet hade blivit döimpade. Tänk att de redan fått bekanta sig med en riktig turkisk artist!!!
Ha ha ha.
Vilka fina minnen du har gett mig, Apan. Jag kommer till exempel aldrig att glömma din Freddie Mercury-tolkning av "I want to break free" där du hade stora pappersframtänder och förkläde. Eller när du spelade kung i sagan om Snövit och du fäktades med ditt lilla plastsvärd till tonerna av "WAR! Huh! What is it good for? Absolutely nothing!"
Ett långt och lyckligt liv önskar jag dig du lilla turkiska Apa.

Dagens låt: Billie Jean - Michael Jackson.
Tajming. Otajming. Kalla det vad ni vill men kvällen innan han dog så hade Animation Team en tävling som gick ut på att dansa som Michael Jackson. Tre feta tyskar och en spenslig turk tävlade och turken vann. Så klart.

Sämpiga bilder kommer här och nu.

Det urtjusiga hotellrummet på Side Mare Classic. Skön, klassisk konst uppåt väggarna. Härlig värme på nätterna. Sova i 29-gradig hetta? Tja, det är man väl van vid numera.

Är man i Turkiet så måste man så klart köpa en magdansstass!

Och få hemlängtan till Ullared eller så.

Äntligen lite svenskar! Peter kom från Taberg och Mika från Eskilstuna. Trevliga fruar och barn hade dom också.

Milles absoluta bästis var Linus, 13 år, från Taberg. Han avgudade denne Linus.

Spidermantokig kille i poolen

Baksidan av hotellet är ju verkligen bra att ha på bild. Här hoppade vi ofta på ett tåg som kördes av en blå, fin traktor. En kattunge bodde bakom Sidemareskylten. Bara så ni vet.

Gosh, vilka taffliga bilder. Inte alls talande. Jag får ta och köpa mig en vettig digitalkamera som gör jobbet åt mig. Imorgon så kan jag berätta om Apan. Honom hade vi mycket kul åt.

Dagens låt: To hell and back again - Saxon.
Idag fortsätter helvetessnurren med att ringa försäkringsbolag och andra putslustiga instanser. Det enda vettiga som blivit gjort idag är att vi äntligen kommit iväg till Vårdcentralen för att spola Wendys öron.

"Hör du bra nu?" sa jag efter behandlingen.

"Va??" sa hon. "Jag hör ingenting!"

"Vill du ha glass?" sa jag lömskt.

"JAAAAAAA!"

"´Där ser du. Du hör ju visst!"

"Ojdå..."

Tänk positivt för helvete

Skäggig man, positiv ton: Fasen vicken bra tajming asså. Nu drar vi på semester i två veckor och när vi komer hem så är badrummet klart!
Kvinna, ej fullt så positiv, tänker inombords: Nja, sådan tur har vi nog inte. Arbetet med renoveringen drar säkert ut en vecka till eller så. Men det får vi stå ut med!

Facit:
Idag kom familjen semesterfirare hem, aströtta efter nästan tolv timmar sedan avfärd från hotellet. Familjen kliver innanför dörren. Hela lägenheten luktar damm. Den ÄR dammig och hela hallen ser ännu värre ut än när de åkte. Inne i badrummet brummar det. En byggfläkt. Vattenskada i bjälklagret. Illa illa. Ett försäkringsbolag har visst redan varit på plats och dokumenterat det hemska. Den anlitade byggfirman får inte göra ett jota innan tvisten är avgjord om vem som ska pröjsa detta kalas.
LIPANFALL!!! Hela sommaren är förstörd!! Hur ska vi kunna leva i denna misär??? Så tänker den inte fullt så positiva kvinnan omedelbart. Men sedan kommer hon att tänka på kvinnorna hon sett i Turkiet. Som suttit i den stekheta solen, i dammet, stenarna med barn i famnen och händerna utsträckta. Blickarna har vädjat. Dom, tänker kvinnan, jag alltså, hade nog varit förbaskat tacksamma om de hade haft ett hem med lite byggdamm i.
Tänk positivt Tänk positivt Tänk positivt Tänk positivt Tänk positivt tän.......hulk hulk.

Dagens låt: I only wanna be with you - Dusty Springfield.
Dusty. Ni kan kalla mig det. Eftersom sommaren 2009 kommer gå till historien som sommaren då jag tvättade och dammade, tvättade och dammade, bröt ihop, tänkte positivt, bröt ihop, dammade....
Förresten - jag återkommer med bilder om berättelser från en skitlyckad semester i Side. När dammet har lagt sig och jag har fått repa mod. Och ork.

Turk pa burk smakar....gott!

Merhaba!
Just nu sitter jag pa ett annat hotell endast iförd bikini. Det kostar 5 euro att surfa i en timme sa nu maste man smida medans jarnet ar hett..... Allt ar förresten hett. man svettas som en gris dygnet runt. Finge man en turkisk lira för varje producerad droppe svett sa skulle vi komma hem stenrika.
Vi ar totalt omringade av tyskar. Det ar cirka 90% tyskar har. Men vi har traffat ett par fran Taberg har som har tva barn sa vi far antligen prata vart egna tungomal. Jag har soleksem men igar förbarmade sig ett gammalt svenskt par över mig. Fick deras Helosansalva som tydligen ska vara botemedlet nummer ett för just soleksem.
Annars ar allt toppen. Ar mycket nöjd med den har resan. Hörs pa söndag!!!

BAD!

Ska det bli skönt eller ska det bli skönt? Lägenheten ser ungefär ut som hej-kom-och-hjälp. Toalettstolen och handfatet ligger och dräller i hallen. Plankor, reglar, murbruk, säckar, verktyg och annan bröte ligger överallt och skräpar. Jag har inte duschat sedan i måndags. Ni kan ju själva se vad himla fin vår svartmögeltoa har blivit.
Men men. Om några timmar drar vi. Ska först bara gå till Kroatorpet med alla inklusive svärmor och man. Skägget fyller nämligen 40 bast imorgon. Han ska få en spikmatta av mig. Och Mian Lodalens nya bok.
Så Lena, Sara, Mickan och Knegarn - ni får ha det så bra i det fina huskvarna/jönköpingsvädret.
Susan (på MixMegapol - jag känner en kändis!) - du och familjen får ha det så jättebra i New York!
HEJ PÅ TVÅ VECKOR!!

Dagens låt: Sunny afternoon - KINKS.
Jag har hört olika bud om hur det är i Turkiet nu. Allt mellan 30-45 grader ryktas det om. Waow. Jag kommer nog att få leva i min nyinförskaffade randiga Twilfit-bikini och svarta solhatt från Kappahl. Regnkläderna tänker jag lämna kvar här hemma. Definitivt.

Provrumsdöden

Hjälp. Semester i varmt land. Måste ha nya kläder. Kläder som man inte svettas ihjäl i. Kläder som man ser okej ut i. Upp på A6. In i provrummet på HM (7 galgar med mig). Provar tre kjolar. Baken ser GIGANTISK ut. Börjar nästan lipa. Provar fyra byxor av modell highwater. Det ser tufft och bekvämt ut på andra. Inte på mig. Jag ser ut som en clown med uppstoppad rumpa (kudde eller nåt annat skojsigt inuti brallan). Börjar nästannästannästan lipa. In på Åhléns provrum (3 galgar med mig). Provar en blommig klänning. Det ser ut som jag har ett nattlinne på mig. Provar ytterligare ett par byxor. Samma clownjättearsleresultat. Provar en VIT TUNN GULLIG BLUS från ESPRIT som inte alls är min stil men som alltid ser supersnygg ut på andra. Det är en medium. Halva min bröstkorg och 75% av rattarna syns. Är det en man som designat detta mästerverk? Troligt, troligt. Funderar starkt på att livet av mig.
Går till Vero Moda. In i provrummet (5 galgar). Två tunikor passar! HURRA! Jag skiter i vad de kostar. Hade de kostar 899:-/st hade jag köpt dom. Nu gör de inte det. Jag fick båda för 459:- Som hittat.
Imorgon väntar en ny runda. Måste ha en kjol. Och ett par balla clownbrallor. Kosta vad det kosta vill.

Dagens låt: I can buy you - A Camp.
Ge mig en personlig shoppare nu på momangen. Nån som ser precis vilka kläder man ska ha. Som gör en rättvisa.
Bluäk. Finns det nåt tråkigare än att leta kläder? Skulle möjligtvis vara att sortera sopor, putsa fönster, stå i kö.

Jag säger

Det känns surt att behöva erkänna att man är en rutinmänniska. En sån där stelbent person som mår bäst om hon får äta samma frukost år ut och år in. Jobba på samma jobb. Trist. Grått. Beigt.
Jag rotar mig enormt lätt och nu hade jag boat in mig på trevliga Rosenlundsskolan. Naturligtvis. Så jädra dumt. Har varit och jobbat i samma (jobbiga) klass sedan början av april och idag var vikariatet slut. "Håpp. Det var sista gången man var med på gympan då". "Håpp. Det var sista gången jag åt i den här matsalen". "Håpp. Det var det sista man såg av fräknige Axel då". Osv osv osv. Usch, vad trist det är med avsked! Igår Bibbi, idag skolan, på lördag Sverige. Dessutom så är det goodbye och ajöss med vårt gamla mögliga badrum. Från och med nu får vi gå ut i källargången och in på en sunkig toa med blå HELTÄCKNINGSMATTA och göra våra behov. Jag hoppas verkligen att ingen av ungarna kommer ha den dåliga smaken och vakna mitt i natten för att de behöver gå på toa....
Kan man förresten få säja adjö till sorg, tristess och depp? Vad bra. Då gör jag det. Adjö, adjö.

Dagens låt: Shining light - Ash.
Efter regn kommer solsken. Jag behöver ljus. Jag behöver sol. Jag behöver en liten dos alkohol och kanske en cigarett. Tja, Turkiet är faktiskt lösningen på allt känns det som just nu.

En randig katt

Bibbi. Bibbilott. Bibbilin. Du var bara fem veckor när jag hämtade dig ute i Granbäck. Sofia hette din mamma och nu hade hon fått ytterligare en kull med kattungar. Fem stycken. När jag kom till huset där du bodde satt du och din kattsyrra på köksbordet. Ni såg exakt likadana ut. Randiga och tufsiga med stora blå ögon. Varför valde jag dig? Jag kunde precis lika gärna ha pekat på din syster. Men det var dig jag fick med mig hem i bilen den där dagen, älskade lilla Bibbi. Du hann knappt komma innanför dörren innan du satte dig i respekt hos Buster. Hankatten som var åtta år äldre än du. Här var det du som bestämde! Från dag ett. Du rusade ut till matskålen och satte din små, stora pälstassar rakt i maten. Du åt och åt och efteråt var din lilla kattmage stor som en tennisboll. Buster gillade dig inte till en början men han tvättade dina öron ibland och då låg du och bara njöt. Ni blev kompisar så småningom.
När jag och din husse var i Tjeckien din allra första sommar så längtade vi hem till dig och längtan blev så stor att husse köpte ett tjeckiskt gosedjur som var grått och såg ganska fånigt ut. Kurre fick han heta och Kurre var din lilla kattunge som du gick och bar på. För några egna kattbarn fick du aldrig.
Sexton år blev du Bibbi. För idag har du somnat in. Jag är så ofattbart ledsen för att du inte finns hos längre men jag tror och hoppas att det finns en katthimmel för dig. Ett härligt ställe där du kan ligga och spinna i solen, reta några fåglar och käka smaskig kattmat ur burkar stora som tunnor. Buster kanske till och med sluter upp vid din sida och tvättar dina öron.
Jag älskar dig och saknar dig av hela mitt hjärta. Bibbi.

Dålig dagsform

Avdelningen ointressanta nyheter.
1. Jag är sur. Surare än hela Willys citronavdelning.
2. Jag hatar oreda och nu ser vår lägenhet ut som Beirut. Badrumsrenovering är inte mitt nya favoritord.
3. Mina öron behöver vila. Vila från gallskrik, lipanfall, smällande dörrar.
4. Jag röker igen. Två cigg per dag. Gud, vad fantastiskt cool man kan vara då.
5. Jag ser ut som en panda.
6. Det sa en unge till mig nyligen.
7. Jag fryser. Ska man behöva ha vantar i juni?
8. Ingen ringer på hela dagen. Då får jag plötsligt för mig att jag ska lägga mig och vila i 35 minuter. Får ett sms (som väcker mig) samt ytterligare ett telefonsamtal under dessa minuter. Vad är det frågan om egentligen?
9. Är trött.
10. På allt, allt, allt.

Hemma åker glorian av

Liten. Blond. Blå ögon. En liten ängel på dagis. Hemma: en riktig liten djävul. Han slåss, sparkas, rivs, spottar och gapar och skriker. Han lyssnar inte med sina öron. Hans öron sållar bara ut ord som glass, godis, juice och Spiderman. Allt annat hör han inte. Respekt för de äldre? Vad är det för löjl? Bah!
Nu har vi ett låååångt sommarlov i sikte här och jag ångrar redan att jag tagit ledigt. Hur ska man orka med denna mini-Lucifer? Man kanske skulle ta och "råka" glömma honom där i Turkiet?

Dagens låt: There must be an angel - Eurythmics.
Han var ju världens snällaste, goaste bebis. Vad gick snett? Är det en fas? Eller kommer han vara sån här resten av livet? Gud hjälpe.

On the radio

Jösses, vad jag har lidit i onödan. Precis som vanligt. Jag har varit helt inställd på att min så kallade "radiokarriär" skulle vara till ända i och med den här veckan. Idag skulle jag nämligen banda mina sista mamma mirre-program. Men i morse fick jag ett mejl från herr programchefen som skrev att de gillade vad jag gjorde (!!!!) och att jag kan köra igång vecka 33 igen. JABBA! Jävlar i min låda vad kul. Det var iallafall vad jag hann känna i cirka femtio minuter sedan satte den vanliga, träliga, oron in igen. "Men herregud, vad har jag nu ställt till med? Hur ska jag kunna krysta fram över 20 kåserier till?"
I och för sig tänkte jag likadant i början av året när jag fick klartecken att köra mitt program. Och det fixade ju sig. Men ändå. Hela hösten. Angst.

Så du förälder - jag har babblat om mat, hjälmar, sänggående, nappfixering, syskonbråk, semester med mera. Vad kan jag mer prata om? Förslag!

Dagens låt: Mother - John Lennon.
Kul att man kan tjäna pengar på att vara "mamma". Mycket roligare än att tjäna pengar på att vara "elevassistent".

En fröken på semester

Ska jag skratta eller ska jag sura. Jag vet inte vilket. Så här ligger det till.
Jag är på förskolan, dagiset, och ska hämta den lille. Plötsligt rusar en av fröknarna fram emot mig.
"Jag hörde att ni skulle till Turkiet den 13:e juni!"
"Ja, det stämmer" svarade jag. "Det ska bli jättehärligt!"
"Vi ska också dit den 13:e".
"Jaså, ska ni? Vi ska till Side. Vart ska ni?"
"Till Side!"
"Nähä?? Vi reser med Solresor. Vilka åker ni med?" (jag fånler under hela konversationen, fattas bara annat).
"Vi med!"
Ähum. ÄHUM. Tänk. Tänk. Är detta bra eller dåligt? Fröken är ju jättetrevlig och vi har ju morsat på varandra dagligen nästan under sex år. Då kommer jag på att detta är ju trots allt jättebra.
"Men det är ju fantastiskt! Då har vi automatiskt löst problemet med barnpassningen!" (dagisfröken + dagisbarn = a match made in heaven).....
"JAG HAR SEMESTER!" svarade hon.
Det låter inte lovande. Alls.

Dagens låt: Rockaway beach - Ramones.
Stranden. Solen. Sanden. Vattnet. Drinken i handen. Dagisfröknen som konstant studerar sin lilla "elevs" mamma och pappa genom solglasögonen. Gulp.

En sjusärdeles karl

Jag har vikarierat på en och samma skola nu i två-tre månader. Nästa torsdag slutar jag. Det ska bli både sorgligt och skönt. Sorgligt för att man fäster sig vid ungarna och kollegorna men så jäkla skönt att aldrig nånsin mer behöva sjunga vedervärdiga Sjörövarfabbe. Jag har hört den tolv biljarder gånger under dessa månader och jag har fått sjunga den ungefär lika många. Det är den enda låten som funkar om man vill att en av ungarna ska sluta upp att trilskas. Sjung den tyst i örat på honom och han blir som en sol.
Hördu Sjörövarfabbe - farfarfars far! Snart skiljs våra vägar. Vi seglar åt olika horisonter från och med nästa torsdag. Förstått? Comprende? Bra.

Hård tisdag

Jag är så enormt pigg. Det känns som om jag skulle kunna springa Stockholm marathon, simma Vansbrosimmet och dra en Vätternrunda nu genast ikväll. Nä. Nu skojade jag allt. Jag skulle inte ens orka gå ut till soptunnan med soporna om någon bad mig snällt. Finns det något lagligt uppåttjack så vill jag ha det omedelbums.
Godnatt.

Dagens låt: Rock'n'roll all nite - KISS.
I wanna rock'n'roll all nite. Och som om inte det vore nog så vill jag party all the day. NOT! Jag orkar inte! Jag är för gammal! Fan, fan. Paul Stanley kan ta och stoppa upp nåt där bak. En svart platåstövel med stjärnor på förslagsvis.

Någon, några, att älska

Det var sommar. Det var 70-tal. Jag var på landet och där hade vi en svartvit teve. Av en ren händelse så var det ett musikprogram på teve. Ovanligt. Ovanligt. Mycket ovanligt. Men nu var de där. Queen. Och låten. LÅTEN! Jag har hört den tolv miljoner gånger och jag kan höra den lika många gånger till. Jag älskade den. Jag älskar den. Och då - way back på 70-talet så blev jag hopplöst förälskad i det blonda rufset bakom trummorna. Roger Taylor. Han är gubbe nu. Men om man tittar riktigt noga så är han ganska söt. Fortfarande.