När jag vaknar klockan 04.30 - då tänker jag på

1. Hösten. Hösten. HÖSTEN! Vad ska jag göra då?
2. Jobb! Jag som alltid haft en sån trygg tillvaro....här går man och säger upp sig själv och plötsligt svajar hela världen. Det är både spännande, kul och helt förfärligt otäckt. Vad ska jag jobba med? Jag vill ha ett fritt, roligt, kreativt jobb med roliga kollegor. På fikarasterna ska man prata tv, film och musik. En egen telefon, en egen bil, en egen dator, någorlunda lön för mödan.... finns det jobbet?
3. Pengar. Jag måste ha pengar. Hur ska jag få pengar? Pengarna kommer ta slut! Jag kommer få gå till soc!!!! (det är alltid här jag får panik och nu är det omöjligt att somna om)
4. Se punkt 1 och så fortsätter detta malande i all oändlighet. Efter en och en halv timme brukar väckarklockan ringa.

Idag lyssnar jag på Ring, ring med ABBA. Så kan jag låtsas att det är en häftig arbetsgivare som går och tänker på mig. Eller nåt. I den stilen.

Eget beröm luktar illa men....

...andras luktar gott. Det är helt uppenbart att man är totalt utsvulten på beröm. Men idag hände det. Och hela världen log!

Idag strax efter att sista låten tonat ut från vårt radioprogram Panelhönorna så stod jag och Sara där inne i studio ett när dörren slets upp. In rusade en ung ganska snygg kille och bara "Jag måste få hälsa på er och se hur ni ser ut. Ni är så roliga!! Ibland när jag har på er i bilradion vill jag inte kliva ur bilen bara för att jag vill höra klart. Ni borde få ett eget program som Mia & Klara!"

Jag och Sara höll naturligtvis att göra på oss fast vi spelade ganska coola. Som att "ja, ja, lugna ner dig lite, sådant här hör vi till leda" fast vi hade som vanligt fniss, skratt och blossande kinder som ackompanjemang.

Det roliga är att vårt program är tänkt att rikta sig till tjejer, kvinnor, men det är bara män, killar, gubbar som kommer fram och talar om att de är trogna lyssnare.

Vill DU lyssna? Gå då in på Radio Jönköpings hemsida. Klicka på Redan Fredag och sedan på oss, Panelhönorna.

...Mia & Klara....låter ju nästan som Mirre & Sara......

Idag lyssnar jag på Motörhead och deras Ace of Spades. Så bra att man får spader. Liksom.

Snygg utan sol

Vad fantastiskt skönt det är att ha bra hudpigment - att man aldrig bränner sig sådär lamt i solen. Att man aldrig blir röd. Att man alltid har ställt sig undrande till vad en "bonnabränna" egentligen kan vara för nåt. Att man alltid blir sådär jämnt brun varje år. Det är häääärligt!
Ja, tänk va. Tänk om man kunde mala på så. Då hade lyckan varit gjord.
Sitter Mirre "flopp-pigmentet" ofrivilligt ute i solen i mer än en kvart så blir hon brännskadad. Iallafall om hon vikarierar som elevassistent för då har man ju, som alla kanske vet, uterast på skolgården 99% av tiden och på skolgårdar - där ligger man jäkligt risigt till om solen gassar.
Konstigt att jag kan få ner tangenterna överhuvudtaget förresten. Min högra arm hänger ilsket röd och det känns som om någon högre makt håller på att göra tusen nålar på den. Hela tiden.
Fast om det någonsin kommer att vara jättehippt att ha just en brun arm (upp till där t-shirten tar vid), en rund brun fläck vid halslinningen samt någorlunda solskadade fotovansidor som börjar fjälla lite tjusigt efter tre dagar och för övrigt en lättmjölksfärgad kropp - ja, då är jag banne mig skitfrän just nu. På topp!

Idag lyssnar jag på: "Det är så härligt att gå i solen" - Gullan Bornemark. En mycket bra låt men idag kan jag tyvärr inte instämma i refrängen.

Röd spätta

Jahåpp. Så var den avklarad då. Första åkturen för i år med Hondan. Jag och nitton andra hojar drog iväg på en liten nätt stesarunda i stan. Muller, muller, vem kommer här då? Alla människor stirrar. Det är kul. Vi landade i Huskvarna Folkets park. Inga emonissar och ingen Popadelicafestival så långt ögat nådde. Däremot så blev man nästan synskadad av all bländande krom i form av raggarbilar, hot rods, fräsiga hojar samt rullstolar. 75:- kostade det att ta en räkmacka med dryck. Dyrt, tyckte jag och greppade en MER med päronsmak för 10:- istället. Är man smålänning så är man.
Åkturen avslutades med åkotur för Arne. Han råkade ut för en bil som svängde ut precis framför honom vilket gjorde att han fick lägga ner hojen och därmed så skrapade han upp hela sidan på nya, fina HD:n. Bilisten smet. Trist, trist.

Dagens låt: Raggare is a bunch of motherfuckers med Rude Kids. Inte för att jag kommer ihåg hur den lät men titeln är ju jäkligt bra.

Mirre + Erik=sant!

Åh, jösses, vilken abstinens jag har haft då. Jag har inte varit och hälsat på hos
Erik på över en vecka. Så kan det bli när man hoppar in som vikarie lite här och där. Hänsynslösa nya arbetsgivare som inte alls tar nån hänsyn till att man måste få besöka sin käresta.
Fast idag var jag i alla fall ledig och efter sju minuters trampande på en gnisslande gammal cykel var jag framme. Kom fram en kvart för tidigt men kön var rolig och två bilar krockade. Det som var extra kul var att han som satt i bilen som blev påkörd var ett gammalt ex till mig. Så jävla rätt åt han! HA! Hoppas han fick sig en rejäl whiplashskada.

Inne i affären hittade jag tre tyger, tre filmer, en grävskopa, tre tröjor samt Lena som jag alltid träffar där. Hon jagar exakt samma saker som jag. Ibland slåss vi men för det mesta håller vi sams. Har man känt varandra sedan lekis gör man det. Håller sams alltså.



Dagens låt: Cykelkärlek - med Barbro Hörberg. Man blir lycklig av att cykla. Och ännu lyckligare skulle man ju bli om någon, typ ens man, kunde olja kedjan som är orange och torr, samt fixa en ny sadel som inte har fläkts upp på grund av att cykeln stått ute i regn och rusk. Ett nytt styre med fastsittande handtag vore inte dumt heller. Och ett nytt cykellås. Äh, vad fan - jag behöver ju en helt ny cykel. Jag fyller år i oktober om ni undrar.

Mors dagfirande

Nej, vi är inte speciellt konstiga. Det är faktiskt ganska kul, nej, h i m l a kul att sätta sig i det här sidovagnsekipaget och puttra fram på vägarna.

Så kan man fira mors dag. Det är inte konstigt.

Däremot är det konstigt att ha besynnerliga synpunkter på frimärken som man köper. Idag var jag inne på bensinmacken i Huskvarna (jag är en frekvent besökare där) och bad om fyra häften med frimärken.
"Går det bra med de här? undrade trevliga mackkillen. "Jag frågar för säkerhets skull för häromdagen så skulle en tant handla frimärken av mig och hon ville absolut inte ha de här."
sa han och gav mig mina fyra häften med motiv av olika bakverk.
"Nej, de här kan jag inte skicka för hon jag ska skicka till har diabetes och då kan hon bli sugen" hade tanten tydligen sagt. "Skämtar du med mig?" hade mackkillen undrat. Men nej. Skämtade gjorde hon inte. Hon fick ta frimärken med nyckelpigor på istället för nyckelpigor var hennes väninna iallafall inte allergisk emot.
Människor är konstiga. Sant. Visst. Jadå. Jodå.

Jävla grannar. Jävla Ryssland. Jävla allt.

Så sitter man här igen då. Byxorna är neddragna och man har precis blivit smiskad på rumpan igen inför hela Europa. Sverige som alltid är bäst, som alltid är förhandsfavoriter, som alltid är mest proffsiga - hur sjutton kan vi hamna på 21:a plats i Eurovision Songcontest?
Att Ryssland vann är .....ja, jag vet inte...en övertaggad sångare som springer runt barfota på två kvadratmeter is och blottar sin hårlösa bringa, samtidigt som hans ess i rockärmen, "världens bästa konståkare?" fjompar runt honom med flaxande armar samtidigt som han gör små piruetter med skridskorna på. Hans andra kumpan tävlade nyligen i "VM i överdrivna känslor för stornästa violinister". Att låten hette Believe me är ju ett skämt. Mmmm. Visst. Grattis Ryssland, ni var verkligen j ä t t e-trovärdiga.
Och så alla länder som har en miljon olika grannländer som kompisröstar. Vi har några stycken så kallade kompisar - men röstar dom på oss? Nä. Och om de gör det så ger de typ två poäng. Är det bra kompisar det?
Nu tyckte jag i och för sig inte så värst bra om Hero med Charlotte Perrelli. Men det spelar ingen roll. Vi borde vunnit ändå.

Idag lyssnar jag inte på schlager.
Är man förbannad passar "Sabbath Bloody Sabbath" med Black Sabbath alldeles utmärkt. Där gastar Ozzy "You bastards!" Sjunger man med just i det partiet mår man avsevärt mycket bättre omedelbart. Ozzy är en helt okej terapeut. Och billig är han med.

Godmorgon världen!

Duschen strilar där uppe. Mannen ska göra sig snygg för idag ska han minsann mingla med Sveriges samlade videonördar i Sala. Bo på hotell. Bada badkar. Festa.
"Skulle inte jag kunna få följa med?" undrade jag.
"Nja, du vet de där killarna som samlar på filmer är inte så vana vid tjejer så du kommer att dra ned stämningen. och de kommer bli nervösa", kontrade mannen med.
Jaha. Kul killar. De luktar säkert svett allihop.
Fast jag ska ju festa lite jag också. För ikväll ska ju transa-look-a-liken Perrelli tävla för Sverige i Belgrad. Men innan dess ska jag tampas med en fet katt som hela tiden pockar på uppmärksamhet (iallafall när vi ska ha nån slags måltid) och två barn till dags ände. Får se vad vi hittar på. Känner jag mig själv rätt så börjar vi med nåt som börjar på l och slutar på oppis. Fast katten får inte följa med. Hon drar ned stämningen så.

Dagens låttips: Duffy "Distant dreamer" (hon ska visst vara med i London Live ikväll...måste kolla).
Eller nåt asagammalt och sketacoolt: Hurriganes "Get on" (när jag har köpt en raggarbil så ska Hurriganes alltid vara närvarande i bilstereon).