Häppy nju jeer!

Inför 2011 lovar jag att INTE:

1. Köpa fler bilar i beckmörker. Man ser inte så bra hur bilen ser ut då.
2. Rekommendera folk att gå och se Vättervegas, Jönköpings "lokalrevy". Jag skrattade inte en endaste gång. Det måste vara rekord. Till och med Stefan & Krister får mig att dra mer på smilbanden.
3. Äta chips varje helg. Nu får det vara nog.
4. Köpa en massa saker. Fast det visste ni ju redan. När jag borstade tänderna idag så tänkte jag att det vore faktiskt bra med en ny digitalkamera. Om man skulle ta och åka och köp..nämen, just det ja, inget mer köpande var det ju.
5. Racka ned så på mig själv hela tiden. Jag måste affirmera mera. Tänka positivt. Istället för tankar som "Det här kommer jag aldrig att klara. Jag är så himla värdelös" så ska jag tänka "Fatta vad jag är bra! Får jag bara lite tid så klarar jag detta galant!"
6. Låta min motorcykel stå i garaget och deppa hela året. Inte en millimeter körde jag min snygga röda Honda CB500 under 2010. Det ska tas igen med besked under det nya året.
7. Sitta så mycket vid datorn.
Jag sätter stopp där. Sju löften är lite i mastigaste laget. Det kommer jag aldrig att klara. Jag är så himla värd...fatta vad jag kommer klara detta bra. Får jag bara lite tid kommer jag klara av detta galant!

Dagens låt: The end - DOORS.
Sätta punkt. Vända blad. Gott nytt år på er!

De ä la fö söta!

Bowlingen gick bra. Jag gjorde tre strikar. Mille gjorde en. Nu ska jag och Sara iväg på nyårsrevyn och det kostar GRATIS! (En biljett kostar egentligen 275.- men vi kommer in på genrepet för 0:- fatta att det är bra att ha connections inom det kulturella. Tack, Olle!).
Imorgon är det nyårsafton och jag ser verkligen fram emot den för en gångs skull. Ska bli fantastiskt med ett nytt år. Exciting.

Dagens låt: Tigerfeet - MUD.
Har precis läst ut Mian Lodalens nya bok Tiger. Skitkul läsning med massor av jönköpingsmiljöer och typiska 70-80-talsföreteelser. Man slungas tillbaka till det härliga DÅ hela tiden. Har du inte läst hennes Dårens dotter än så gör det. Mycket rolig läsning för oss som var med då det begav sig.

Did it! Done it!

Milstolpe idag. Jag har sänt trafikmeddelanden!!! Visserligen bara i Radio Sjuhärad men ändå. Jag har varnat för olyckor mellan tåg/lastbil. För älgar. För ishalka. För tågförseningar. För bilolycka utanför Pingstkyrkan i Kinna.
Mitt huvud är två gånger större nu än på morgonen. Har fotsvett (har jag aldrig annars) och min deo som jag har nämnt innan måste bestämt bytas ut mot ABSOLUT TORR.
Jag har varit skiiitnervös - men jag gjorde det och fick till och med lite beröm från båda gubbsen som jag jobbade med.
Har dessutom fått reda på vad jag har i lön, PRAKTIKANTlön,
och det var ett m y c k e t glatt besked kan jag låta meddela. Så mycket pengar har jag då aldrig varit värd innan.
I'm happy. Over and out.

Dagens låt: Imorgon är en annan dag - Christer Björkman (sicken kass låt).
Imorgon ska vi ha kul. Sketakul. Vi plus Stefan, Hoccy, Uzze och lilla Molly ska nämligen spela bowling ihop på eftermiddagen. Och sedan är det nyårsafton på det. Kan det bli bättre?

Hur WT får man bli?

Tradera - sajten som har allt har en säljare som heter Vittorie. Hon klarar uppenbarligen av att skaffa barn, operera tuttarna och att andas i för trånga kläder men hur hon skulle klara av att skriva ett CV vete fanken.
Se här:

hej du lilla bus! jag är en tokig knäpp 5 barns mamma som tycker tradera är döööskoj.säljer mycket. köper mycket och träffar tusen köpare och säljare i månaden!dom ,flesta kanon trevliga!!och dom fleSTA får JÄTTE gärna Handla av lilla mig och mina små knasstroll utom!!! UTOM DU som????? ..som gör följande!!1. hotar mig med polisen eller inspark för jag inte följde ditt paket till lådan 60 milhärifrån OOO DET RÅKADE FÖRSVINNA ( och DU inte bad om rek) jag HATAR HOT!!!!...(ooo hur kan VI säljare veta? ( ATT vi inte blir dragna vid näsan????)2. lämnar negativt FÖR du själv glömt maila tanten du betalt!!!MAN MAILAR MIG SIN BETALING!!! ..sen POSTAR lilla JAG!!!!!!3....om du lämnar negativt för du inte få levernas på 1-3 dagar JAG HAR 5 BARN!!!!VAD SOM HELST KAN HÄNDA !!!!=0(4 ..DU SOM TAR TRADERA SOM EN SEKT!!!...JAG ÄR EJ SLAVISK KOMMER ALDIG VARA SLAVISK ELLER NÅGON POSTORDER..EN KUL HOBBBY!!....VILL JAG REKLAMERA HANDLAR JAG PÅ NK!!!!TUSEN TUSEN TACK FÖR NI TITTAR IN HOS EN AV DOM KNÄPPASTE , SNÄLLSTE ROLIGASTE KNASSTROLLEN I SVERIGE!!!!KRAMIZZZZZZZ MAMMA COCO OCH TROLLEN!!***.OCH du ....lev ditt liv..ingen annnaN kan göra det ÅT DIG****

Vad ska man säga? Kanske: KraMizZZZ på dig själv Mamma COco(bello)!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nytt år. Nytt jag.

Mår bättre. Har till och med vågat mig ut på mellandagsrean. När jag gick hemifrån kände jag mig helt okej. Håret såg bra ut. Termobyxorna satt fint. Hur kommer det sig då att jag får panik över min look så fort jag kommer in i en affär med speglar? Inne på Flash fick jag plötsligt för mig att jag skulle prova två plagg. Det var en mycket dum idé. Inne i det minimala provrummet (har Sara Wedlund stått som modell för alla provrum eller? Alla är faktiskt inte tändstickor!) så fick jag syn på mig själv bakifrån. Usch. USCH! Det blev inget köp.
På Indiska roffade jag åt mig fem plagg. När jag svidade av mig inne i stans bästa provrum (en indisk elefant har antagligen fått stå modell här, toppen) så blundade jag hårt när jag krängde av mig mina gamla paltor och öppnade inte ögonen förrän jag så att säga fått på mig det åtråvärda plagget. Fem plagg alltså.
Plagg 1: "Gud, jag ser ut som om jag har ett tält på mig!"
Plagg 2: "Men herreguuuud!"
Plagg 3: "Meh, vaffan! Jag måste skaffa en personal shopper. Hjälp!!"
Plagg 4: "Nu###skiter jag ## i det här!".
Inför plagg nummer 5 så hann jag tänka följande: "och så blir det till att förbereda sig på dagens stora skrattfest" ....men under sker, det gör det och kan ni tänka. Klänningen passade!
En timme på mellandagsrea räcker - jag orkar inte utsättas för mer påfrestningar. När jag åkte hem tänkte jag ut en plan för år 2011. Jag kanske ska göra som hon som hade som ett årsprojekt att inte handla någonting. Inte nåt! Skit, vad skönt! Det är jag! Jag skulle lätt klara det!
Jag får handla mat och det allra nödvändigaste MEN jag får inte springa i vanliga affärer och köpa pryttlar och prylar eller kläder. Inte ens till barnen.
Måste jag/dom ha kläder så får det bli second hand. Eller så får vi önska oss det i present när vi fyller år.
Så hasta la vista och bye bye Vero Moda, HM, Gina Tricot, Lagerhaus, Åhléns och allt vad ni heter. Vi ses först år 2012. Kanske.

Jag är så inhelvete TAGGAD!

Dagens låt: Bye bye baby - Bay City Rollers.
Barnen fick ungefär 60 julklappar var. Hur sjukt är inte det? Av dessa var det kanske fem som var vettiga så därför har några redan hamnat på Tradera och i loppiskartongerna.
Jag säger NEJ till hysterisk kommers från och med nu. Comprende?

Nu är det jul igen

Finns ingen tid på året som jag känner mig så misslyckad som på julen. Självförtroendet är i botten.
Julen i teorin: Bra, fin, kul, trevlig, mysig.
Julen i praktiken: Hetsig, krävande, ångestframkallande.
Jag ser bara allt jag inte är, inte gjort, inte kan.
Ser inte att jag i alla fall slipper gå ute i den bistra midvinternatten och nattvandra eftersom jag inte har någonstans att bo. Ser inte att jag har en familj, vänner, mat på bordet, julklappar. Jag ser bara allt det dåliga. Jag är ett otacksamt stycke och det är deppigt.
Vill inte ha jul. Vill ha vardag.
Vi borde hylla vardagen mer. Hurra för trista tisdagar!

Dagens låt: Merry X-mas (war is over) - John Lennon & Plastic Ono Band.
God jul på er. Hoppas att ni åtminstone har förmågan att njuta och vara lyckliga. Julen tillhör barnen. Gud, nu bråkar mina barn där uppe igen! Måste rusa.

Nä, det här får vara dagens låt istället

Sara! Varför spelade vi aldrig den här i Panelhönorna? Har du hört nåt så sorgligt?

Skämmas bör man...

Kör ett julklpappsrejs på stan. Landar inne på hataffären nr:1: BR Leksaker. Jag avskyr inte BR. Jag HATAR BR. Ändå så gick jag och blev medlem i denna läskiga klubb för ett tag sedan efter som "man fick klubberbjudanden samt kunde samla poäng". Fick ett rött plastkort hem i brevlådan plus en bok där man skulle samla "mynt". Ett för varje 25:- man handlade.
Så eftersom barnen detaljstuderat BR-katalogen fick det bli BR. Nu skulle här samlas poäng!
I kassan stod två hästtofsprydda tonåringar. Jag langade fram min lilla bok och tänkte casha in ett stort antal klisterbonusmynt eftersom jag trots allt handlat deras skitleksaker för 600:-.
"Har du ditt kort med dig?"
Jag fumlade runt i plånboken. Inget rött kort. Men jag hade ju med mig löjliga bonusboken. Kunde inte det räknas? Det kunde det inte. Jag mulnar igen. Och säger:
"Nähä. Då kan ni ta den här" och ger dom min bonusbok där mynt redan samlats.
"Men..?"
"Ja, jag vill inte ha den!" säger jag snäsigt med flammande kinder samtidigt som jag morrar i huvudet att aldrig mer att jag sätter min fot inne på BR alltså!
Fräs.
Tre timmar senare är det jag och Wendy som är på A6 för att köpa resterande julklappar. Vi står i snabbkassan på IKEA. Det blir vår tur. Jag scannar av allt och nu är det dags att betala. Var är mitt bankkort? Leta leta leta. Panik. Få inte panik nu. Leta leta leta. INGET KORT. Det är borta och jag håller tydligen på att bli senildement. Svettattack.
Plötsligt hör jag att någon ropar mitt namn. Det är Mickan. Dagens ängel. Hon förbarmar sig över oss och går in och styr upp allt. Jag är för skakig. Hon betalar med sitt kort och säger åt mig att fundera var jag gjorde senaste inköpet med kortet.
Var? På BR förstås. Helvete.
Jag ringer 118 118 och får numret till affären.
Har de hittat nåt kort? Ja, de har hittat ett kort. Det är mitt.
Gasar ner till stan. Går in på BR med blossande kinder och bara hoppas att de inte minns häxan till kund som de hade för ett antal timmar sedan. Kassörskan ler. Jag ler. Skrapar med foten. Kryper till korset.
Tack så mycket, jävla BR.

Dagens låt: Bop til' you drop - Ramones.
Snarare shop til' you drop. U-land vad är det? Svält? Fattigdom? Nu är det jul igen och då jävlar i min låda ska det shoppas!
.....varför brukar man känna sig lite tom på juldagen? Jaaa, varför?

83 83 - var har du tagit vägen nu?

Får syn på en bild när jag är inne på facebook. Platsen är Kulturhuset. Året är antagligen 1983. Bandet heter Ödesorkestern och han längst till vänster hette Per. Han kallades även "Jordiske Jesus".
Per kom från Värnamo. Han var supermusikalisk, bodde bohemiskt i ett torp på Bymarken och studerade här i Jönköping. Vid den här tiden jobbade jag som städerska på Västra Klinikerna och ofta när jag skulle ta bilen hem så mötte jag Per. Vi illstirrade på varandra och en dag så började vi prata. Jag var skitnervös förstås.
Per var en kille som många suktade efter. Han var supersnygg och väldigt indieinne och plötsligt insåg jag att han verkligen var intresserad. Av mig! Vilken lycka!
Nu när jag tänker tillbaka så ser jag hur vi gick på bio tillsammans, hur han kom hem till mig och jag fick ringa och fråga min morsa om det var okej att jag snodde en vinflaska (Oltina hette vinet) eftersom vi skulle festa, hur vi gick på pizzeria och åt lasagne och fick en varsin klubba efter maten, hur vi satt i torpet med Anna-Karin och Tomas och Per förklarade för Anna-Karin att han var kär i mig men att "Mirre är ju så himla blyg"....
Ja, suck. Han var tydligen polare med Göran Kropp också.
Nu med facit i hand så var han nog ganska trist. Underskön ja, men trist. Och lite yngre än jag.
Och från Väääärnamo.
....då har jag det nog bra mycket roligare med Skägget. Trots allt.

Dagens låt: All by myself - Eric Carmen.
"When I was young. I never needed anyone." Fast det gjorde man ju. Men blygheten satte P för mycket. Finge jag leva om mitt liv så skulle jag skippa den. Blygheten alltså.

Särskolan gissar gåtor

"Jag kan vara rund eller fyrkantig. Jag ligger på golvet och du trampar på mig. Ofta är jag fransig. Vem är jag?"
- Jag vet jag vet! En HUND!
- Näeee.
- EN KATT!

Ähum. På den nivån är det alltså. Dagarna i ända. Men kul har vi. Emellanåt.

Dagens låt: Snö - Laleh.
Var nära att ringa mig sjuk idag. Snöstorm+skolgård=dåligtdåligt. Man längtar liksom tillbax till tiden då man var en kultursnobb på ett kontor. Ett varmt, ombonat kontor. Till den tiden när man inte ens visste vad en termobralla var för något.
Fast dagen idag blev bra ändå. Idrott, filmvisning, mat, bowling, långpromenad i snölandskap samt babblig bussfärd. Inte ett endaste sprängt blodkärl. Imorgon blir det julkul med tomte samt julbord. På betald arbetstid. Melajk.

Hair har du ditt hår!

Har varit på salong idag och klippt mig och kanske, eventuellt, att jag har hittat en frisör jag trivs med. Hon, frissan, var några år äldre än mig, hon var inte extremt snygg, modern eller fräsig (då blir jag nervös) och hon hade synpunkter. Det gillar jag. Salongen kändes rätt så avspänd och det var inga gigantiska fönster ut mot gatan (då blir jag nervös).

När jag sätter mig i frisörstolen så förklarar jag alltid direkt att jag är en så kallad FEGIS. Att jag absolut INTE är mogen för en kort frisyr. Inget djärvt, inget som sticker ut. Jag vill ha det som jag brukar men ändå helt fantastiskt, underbart snyggt. Volym! Volym! Volym!
Som ni kanske förstår är det en omöjlig ekvation. Det är därför jag alltid är missnöjd.
Men idag så såg håret iallafall rätt så okej ut efter en timme i frisörstolen. Lite över 400:- kostade det och det var jättebilligt tyckte jag eftersom jag är van vid att betala både för färg och slingor (över tusenlappen).
Ingen kommer märka att jag har klippt mig. Det vet jag. Så är det alltid om jag inte får för mig att klippa lugg och det fick jag inte idag.
Så dagens frisörekommendation får bli: Salong Gallerian.
(OBS! Hon frågade till och med om vattnet var för varmt när hon tvättade håret. Bara en sån sak va!)

Dagens låt: Sweat (alalalalalong) - jag kommer inte på namnet på gruppen...
Skit också vad svettigt det är på radion. Idag har jag varit där i knappt tre timmar och under dom ynka timmarna hinner jag alstra lika mycket svett (vad äckligt) som jag annars gör under två dagar. Det är helt enkelt jobbigt att inte kunna ett jobb.
Men hur som haver så lär jag mig mer och mer. Idag har jag spelat in ljudfiler på skoj och så har jag och chef-Johan varit inne i studion och låtsaskört. FEM gånger tog det innan det satt.
"Trafikinformation Sveriges Radio Östergötland. I Linköping under dagen idag kan det förekomma en hel del helikopterbuller...I Finspång är det just nu ett strömavbrott och 900 av Vattenfalls kunder är berörda....Vill du ringa och tipsa oss gör du det på 020-999 444...."

Prick tack!

Står i badrummet nu på morgonen. Wendy, 8 år, står och kammar sig och upptäcker plötsligt en liten röd prick på sin kind.
"Mamma! Är det en finne?" utropar hon.
Jag detaljstuderar pricken noggrannt. Drar med fingret över den. Nja. Njä. Eller kanske.
"Ja, det är en finne" säger jag utan att svajja på rösten.
Wendy skiner upp och går därifrån. Dömallig. Eftersom jag kan läsa tankar så vet jag att hon tänkte "Waow! En finne! Jag är nästan en tonåring. COOLT!"

Vänta bara. VÄNTA BARA SÄGER JAG. Fy fasen vilket helvete som väntar när finnarna invaderar. Fråga mig - jag vet.

Dagens låt: Do they know it's christmas - Band Aid.
Idag exakt om två veckor är det julafton. Det känns inte bra. Fjorton dagar går fort. Inihelvetes fort. Kommer vi kunna ha gran i år tillexempel? Mats är ett oroselemenet måste medges. Kan verkligen visualisera en grå katt som sitter högt upp inne i granen i en och en halv sekund innan hela härligheten välter. Han är en sucker for trees nämligen. Och en bra klättrare. Ingen bra kombination alls när det vankas jul.

Dom mötte Lassie

Var på radion och "jobbade" lite till idag. Den här gången lite senare för att få vara ifred och kunna gå in i dataprogrammen. Det är skitmycket att sätta sig in i!
Plötsligt kommer Clarence in i rummet med tre tanter i släptåg. De ska vara med i en direktsänd radiotävling och nu ska de få en rundvisning i lokalerna först. Bakom min rygg hör jag att Clarence säger mitt namn.
"Vad heter du i efternamn nu igen?" undrar han.
"Juneström" säger jag.
Då säger en av tanterna:
"Är det du som är Mamma Mirre?"
Varpå jag nickar frenetiskt.
Kul.
....och därmed var tanterna säkert supernöjda med sin guidade tur. Tänk va. Att få träffa en riktig kändis!

Dagens låt: Let's work together - Canned Heat.
Idag jobbade jag med Henrik. Vissa människor bara trivs man med och han var en sådan. Ja, förresten gillar jag alla där på Trafiken. Till och med hon som sa till mig att "Ja, radioutseende har du ju redan!"
Jag kan ta det.

Meningar jag vill höra om och om igen

Mamma...får jag ta lite till? Det var så gott!
Waow! Du satte den direkt! Du är ju en naturbegåvning på det här med trafikmeddelanden. Vilket självförtroende du ligger inne med! Inte det minsta nervös ju!
Gör det nåt om vi leker tillsammans i lugn och ro inne på vårt rum några timmar?
Mirre! Vill du att jag åker och hämtar libanesmat nu ikväll?
Vad smart du är!
Du verkar så pigg och energisk. Vad har du för knep egentligen?
Vi struntar i julklapparna nu i år.
Jag och grabbarna vann lite på hästarna igår så... vill du åka till Grekland eller Italien eller nåt?

Dagens låt: Mikrofonkåt - September.
JAAAA! Jag TYCKER att det är skitkul att prata i mikrofoner. Varför ska jag då bli så inihelvetes nervös för dådå?
Var på radion i morse men fixade inte att spela in två ljudfiler. Fick tunghäfta. Tur att det inte var direkt för det är det ju tydligen FLERA GÅNGER per arbetspass. Grrr.
Ska dit imorgon igen och "torrsända". Det låter ju nåt det. Torrsända.

Skägget! Vem är du? Vem är jag?

Vi började banta samtidigt. Idag väger den längre mindre än den andra. Den ena behöver ha en kudde under rumpan när vi sitter och äter. Eftersom den personen är så smal och benig. Den andra fortsätter gräva djupt i chipspåsen och slaska med dipper.

Men nästa år - då banne mig!!

Svenska Huskvarnafruar

Har varit nästan helledig den här veckan och jag har kommit fram till en sak. Jag skulle lätt kunna tänka mig att vara hemmafru! Bara jobba lite när andan föll på.
Hur skönt är det inte att somna om på morgonen? Att kura ihop sig under en filt i soffan när snön yr runt husknuten? Det är megaskönt.
....bara ligga och bläddra lite förstrött i en tidning och kanske se ett recept som verkar smarrigt. Masa sig ut och köpa ingredienserna och sedan när familjen är samlad så står man där med spisrosor på kinderna och bara cashar in när alla beundrar (in my dreams) ens kokkonst.
Hur kommer det sig att nästan alla mammor var hemma när jag var liten? Hur kunde man överleva på en inkomst då och inte nu? Vad har hänt?
Måste lägga mig under en filt och fundera lite på detta nu.

Från ful bil till ful bil

Vi har haft vår gamla Volvo kombi i sju år. Den är tilltufsad, startar inte när det är tio minusgrader, har en tuta och en vindruta som inte funkar. Vindrutetorkarna drar över rutan endast med draghjälp och alla dörrar går inte att öppna.
Nu ska den väck. Ikväll kommer en köpare och tar den för 3500:-
Vad upptäcker vi då? Jo - att Volvon är ju EN PÄRLA! Åh, vad den är skön att köra, vad fint rumpvärmaren funkar! Vad den är säker på vägarna!
Snyft, jag har stor separationsångest. Att man till och med ska fästa sig vid ett gammalt bilskrälle, va? Jävla skit.
Nu är det istället en ful Toyota Corolla från -96 som har tagit Volvons plats. En bil som har finare inredning och bättre stereo. Allt verkar fungera (till och med rumpvärmaren) och så drar den bara hälften så mycket bensin. Men usch, vad den är opersonlig och ocharmig. Lite som socialdemokraten Tomas Östros ungefär.
Toyota-Tomas. Undrar just hur länge du får stanna i familjen?

Dagens låt: Drive - Cars.
Det är så himla kul att köra bil, tycker jag. Då hade det ju varit ÄNNU roligare om man hade haft en bil som det var riktigt roligt och skönt att köra också. Men men. I-landsproblemen står som spön i backen.

Stora snurren!

Vara på ett jobb klockan 05.30 - inga problem! Jag vaknade innan klockan fyra och stod och knackade på Trafik & Services dörr innan chefen ens hade kommit. Plättlätt!
Min första dag på nya "jobbet" gick ut på att sitta bredvid och studera och försöka greppa vad det hela handlade om.
Jag kan säga så här. Jag brukar inte svettas nämnvärt. Min nya deo gastar om att den ska hålla torrt i 48 timmar. Blaha. När klockan var halv sju hade jag SVETTRINGAR under armarna och då var jag som sagt var bara en prao. Det bådar ju inte så gott....
Vad gör man då på nya "jobbet"? Kanske tror ni, precis som Skägget, att man bara sitter och väntar på att folk ska ringa in och rapportera att älgar syns vid vägkanten etc? Mitt svar måste bli ett rungande NENEJNEJ. FELFELFEL!
Om ni bara visste! Innan klockan sex så skulle man ställa om telefoner, logga in på sjutton olika datorer, kolla massa webbsidor, kolla mejl, ringa Vägverket, svara på flera telefonsamtal, skriva manus, sortera inlägg. Jag hade stressfjärilar i magen redan efter en kvart på plats. Ljudfiler för fyra olika radiokanaler skulle spelas in cirka fyra gånger innan klockan nio och så skulle man koppla in sig på de olika stationerna och rapportera direkt ut i etern. Tre gånger skulle man springa iväg in till Morgonskiftetstudion för att avlägga direktrapport.
MAJ GADD! Och hela tiden håller man koll på datorerna samt svarar i telefon. Cheesus. Men jäklar vad det verkar vara ett roligt jobb! Mycket roligare än jag trodde. Jag var ju bara där i knappt fyra timmar men under den tiden så skrattade jag så att jag fick ont i magen flera gånger. Det bådar gott.

På tisdag är det dags igen. Då kanske jag ska spela in ljudfiler som ska sändas eftersom "Du är ju van att prata i radio" (!)
Blir jag bara varm i kläderna och behärskar detta så misstänker jag att detta jobb kan bli ett av dom roligaste jag har haft.
Kul, va!

Dagens låt: Heartache by numbers - Bryan Ferry.
När vi kopplar in oss på Radio Kronoberg så hamnar man mitt i deras sändning och innan vi skulle in med vårt så spelade de den här låten.
"Fråga honom vad det är för låt!" väste jag till Johan.
"Ja, hum, Mirre här, som en av våra skarpa vikarier, undrar vad det var för låt?" sa Johan.
Ha ha.
Braiga Bryan!

Två barn blev föräldralösa igår

När Wendy skulle börja på dagis så gjorde vi först ett besök där

för att kolla in stället. Jag tyckte att dagiset verkade lite ruffigt. Det låg under en kyrka, nere i källaren och jag hade helt klart en annan förskönande bild av hur mitt barns dagis skulle se ut.

Vi blev iallafall runtvisade och plötsligt kom en liten kille som vi kan kalla Janne och tryckte dit en stor, blöt puss på en förvånad Wendy.

Så himla gulligt! tänkte jag. Och på sätt och vis var det Jannes puss som avgjorde saken. Det här dagiset fick det bli.

När Wendy sedan började på dagiset så förstod man att Janne pussade på alla tjejer och att han var ett ganska stimmigt barn. Kanske hade han ADHD?

Hejade ibland på mamman. Hejade oftare på pappan. När vi var på det första föräldramötet så kommer jag ihåg att Jannes mamma presenterade sig som "Jag är mamma till Janne. Ni vet han som pussar på alla" (skratt och fniss från alla församlade).

Åren gick och barnen slutade på dagis och började på Norrängsskolan.

Igår tog sig Jannes pappa upp till Öxnehaga. Med sig har han en kniv. Jannes pappa sticker kniven i magen på sin före detta fru, Jannes mamma.

31 år var hon. Två barn hade hon. En dotter. En son.

Det är så tragiskt. Det är så hemskt.

Två barn blev föräldralösa här i Huskvarna igår.

Dagens låt: Kiss -Prince.

Pussar lite extra mycket på mina barn idag.

Men mössan är okej iallafall.

Jobbar inte den här veckan. Eller jo, jag börjar ju gå ejämte på radion på torsdag, men jag menar, jag har inget inplanerat i skolvärlden. Sicken sabla tur för Mille är sjuk och jag är på G att bli det.
Fast nu på morgonen var det feberfritt här hemma. Det innebar att vi kunde ta oss med pulka till Huskvarna kyrka för att kolla in Wendys sånginsats då hennes klass hade hand om adventssångerna.
Vi parkerar oss i den fullsatta kyrkan. Precis när kyrkklockorna börjar väsnas så dyker svärmor Vera med håret upp. Jag viftar med armarna och sekunden senare sitter hon på stolen bredvid oss.
Prästen tar ton.
RIIIIING! Nån jävel har glömt stänga av mobiltelefonen. Vem kan det vara då? Alla tittar åt vårt håll. Ja, det är svärmor Vera med håret förstås och innan hon har fipplat klart så ringer det två gånger till. Elever fnissar, lärare fnyser.
"Du måste ju stänga av din mobil!" väser jag.
"Ja ja" säger svärmodern med sin tjeckiska brytning.
Det blir dags för klass 2 att sjunga. Wendy står längst fram till vänster.
"Mamma kolla. Wendy sjunger ju inte!" säger Mille.
Nähä. Hon rör ju bara pyttepyttelite på munnen. Hade hela kören låtit som henne så hade det låtit som 24 möss som försöker ta sig ton. Pip pip pip.
När blev hon så himla blyg?
Prästen börjar tala igen.
Plötsligt RIIINGER en mobil igen. Det låter misstänkt likt den som ringde för en stund sedan.
Vera med håret igen.
Alla vänder sig om. Alla glor. Jag kokar. Skäms.
Konstigt att alla mobiltelefoner i hela universum utom hennes har en avstängningsknapp. Very very märkligt.
.......och nu är febern tillbaka på pyddo. Det blir en hemmadag imorgon också.

Dagens låt: I den svenska vintern - Docenterna.
Snorkallt ja - men sagolikt vackert. Vintern är jobbig - men fin. Ungefär som mina särskolebarn.
Köpte en ny mössa igår. Den är lila.

Jul ju!

Trodde aldrig att jag skulle hinna men det gjorde jag. Jag har faktiskt fått upp julgardinerna och ställt fram alla julsaker. Juldukarna är på plats och bonaden "Var glad i jul" hänger där den ska. Kransen i plast för en krona från IKEA hänger på ytterdörren och nu saknas egentligen bara en sak. Allt det andra. Jullukten till exempel. Nåt med apelsiner och nejlikor...hur gör man? Får googla på det. En mistel. Några hyacinter. Kanske en amaryllis. Värmeljus. Okej. Jag försöker få tag på det idag i Smedbyn (julskyltning).
Då är det bara några småsaker till. Alla i familjen måste gå till frisören. Alla måste ha nya kläder till julafton. Fotoalmanackor måste snajdas ihop. Julkort. Luciaoutfiten till femåringen! Han vill vara pepparkaksgubbe i år. Utan hatt. Jag får kanske ringa någon och låna. Julgran. Kanske nya kulor, ny ljusslinga.
Julklappar får vänta ett litet tag till. GOSH! Jag kommer tammejtusan inte hinna med att jobba i december. Inte många timmar iallafall.

Dagens låt: Låt mej få tända ett ljus ljus - Siv-Inger.
Första advent och det första ljuset ska tändas. Igår bestämde vi att Wendy får tända det. Framförhållning är bra - det har man lärt sig nu efter att ha varit mamma i åtta år. Hade vi inte bestämt det igår så hade det blivit ett jäkla hallaballoo med tårutgjutelse nu vid frukosten.
Men nu har vi som sagt var gjort schemat. MVG till mig.
Första: Wendy. Andra: Mille. Tredje: Wendy. Fjärde: Mille.
Mats får till uppgift att slänga ner mina fina trätomtar som står i fönstret på golvet sjuttioelva gånger om dagen. Han sköter den uppgiften EXEMPLARISKT måste jag säga. Bra Mats.

I MÅÅÅÅL!

Äntligen! I did it! Arbetsveckan är till ända. Den avslutades med adventsfrukost i matsalen, friskispass i gympasalen (som leddes av fyra mellanstadieelever... jättekul), pizza till lunch och sedan adventssånger inne på fritids. Det finns nästan inget som jag går igång på så som barnaröster och vackra sånger. Hade jag varit mol allena eller fått sitta bakom en skärm hade tårarna sprutat som vatten ur en brandslang. Alla sjöng med. Alla kunde sångerna (en bravad med tanke på att de knappt vet vad det är för veckodag) och just den där sången där alla tar i och sjunger "LÅT DET BRIIIINNA, LÅT DET BRIIINNA!" gör mig särskilt vek.
Himla jobbiga barn men himla goa barn.
Nu tar jag helg. Och ikväll ska jag bli f u l l.

Dagens låt: Just the way you are - Bruno Mars.
When I see your face - there's not a thing that I would change...lalllallallla. Eller hur? Inte en endaste grej....

Kanske det är därför man gillar't?

Min och en särskoleklass till har idrott. Jag tar paus. Jag går och fikar. När jag kommer tillbaka så är den störigaste/jobbigaste killen i min klass (ja kanske i hela skolan) i full gång med att gunga i en trapets. Jag sätter mig på golvet. Han hoppar ner, springer fram till mig och drunknar i min famn. Vi kramas en lång stund.
Just när det är ganska tyst i gympasalen så säger han med hög röst till mig:
"JAG ÄLSKAR DIG!"
Alla tittar åt vårt håll och fånler.
"Ja, det var starka ord" säger jag.
"Du är så mysig", fortsätter han.
Man smälter. Fem minuter senare drämmer han till mig och säger "ungjävel!!"
Tourettes någon?

Dagens låt: Let's have a party - Wanda Jackson.
Imorgon är man hembjuden till en av kollegorna som bor här i Huskvarna på "glöggmingel". Fatta vad jag behöver glögg. Fatta vad jag behöver mingel. Fatta vad jag behöver GLÖGGMINGEL!

Som jag känner mig

Orkar....inte.....bl.....ogga......Fy fasen vilken vecka det har varit. Jobbar i en klass med tre barn som är åtta år gamla. Det låter som rena rama semestern eller hur. Det är det inte. Det är helvetet i kubik. Alla förbaskade kläder som ska på och av sjuttielva gånger om dagen - det är jobbigt. Alla toalettbesök. Blöja av, blöja på. Torka någons rumpa, få någon anans bajs på sig. Och då har man inte ens nämnt att alla av dom är supertrotsiga och stretar emot vad man än säger.
"Nu ska vi gå ut"
"NÄÄÄÄJ!"
Efter tjugo minuter har man kommit ut. Det blåser, det är snöstorm på skolgården. Efter ett tag ska vi gå in.
"Nu ska vi gå in. Seså, skynda på!"
"NÄÄÄÄJ!"
Putta, dra. Fjäska, locka.
När vi äter mat i matsalen måste man hela tiden ha huvudet inställt på "full rotation". Stövlar åker av, blomkrukor kastas i golvet, stolar slängs, mjölk hälls ut. Matro är någonting man får önska sig av jultomten.
Jag är trött. Förbaskat trött. Alla som jobbar med barn borde tammejfan ha en stor fet medalj ur kungens hand.
Ge oss det. Nu på momangen. Vi är trötta som sagt var.

Dagens låt: Holiday in the sun - Sex Pistols.
Hon jag vickar för har alltså detta som jobb. Otroligt. Dessa tre barn..... Jag är bara inne och jobbar denna veckan och kan väl härda ut. Men hon? Vad är hon gjord av? Kryptonit? Hon är verkligen värd att ligga på en strand i Egypten med en paraplydrink hela vecka 47. Jösses, vad skönt det ska bli när hon är tillbaka. För mig alltså.

Soppa....

Hela familjen sitter på Erikshjälpen och fikar. Vi diskuterar vart vi ska ta vägen efter att kaffet är uppdrucket. "Ska vi åka till torget och sedan till Bankeryd?"
Ja, det låter okej tycker de övriga familjemedlemmarna.
"Vi kanske måste tanka först?" menar jag.
"Nä" säger Skägget bestämt. "Vi klarar oss dit"
På torget köper vi lördagsgodis som ligger förpackat i cellofanstrutar och inuti struten är det papper på varenda lösgodisbit. Värdelöst! Fattar inte godisförsäljarna att då blir ju bilen full med kladd, klet och sönderrivna små pappers- och plastbitar? Uppenbarligen inte. Inte så länge det finns korkade föräldrar som fortsätter köpa iallafall.
Handlar ägg. Barnen får varsitt äpple av den snälla visingsömänniskan och innan vi sätter oss i bilen så ska jag ha en kruka ljung till yttertrappen också.
"Det blir 15:-" säger gubben utan vantar (jag hade frusit ihjäl). Betalar.
"Ska jag bära hem den till dig också?" Flirtar han eller är han dum?
"Nej, tack, det klarar jag själv" svarar jag och så åker vi äntligen mot Bankeryd.
Ungefär halvvägs så hackar bilen till samtidigt som jag ser en JET-mack framför mig.
"Ska vi tanka?"
"Nä, vi klarar oss" säger min åh så förståndige man.
Tre minuter senare hackar bilen igen och i en gigantisk uppförbacke går bilen så dåligt att jag ser en svart slemmig snigel som kör om oss.
Bilen dör. Skägget skriker SATAN! och smäller argt i bildörren.
"Är du arg, pappa?" undrar de förskrämda barnen där bak. Pappan muttrar nåt till svar.
Så där sitter vi. I en uppförsbacke på väg mot Bankeryd. Snön singlar ner, varningsblinkersen blinkar och pappa är arg och mamma är sur.
Efter tio telefonsamtal får Skägget äntligen tag på en kompis som bor rätt nära själva olycksplatsen och femton minuter senare har vi bensin i bilen och kan dra vidare. Mot Bankeryd.

Vad lär man sig av det här? Tja, att aldrig mer lita på sin man. Att lyssna på sin inre röst. Att bilar fortfarande behöver bensin.
Som sagt var. Man lär så länge man lever.

Dagens låt: Walk this way - Aerosmith.
Gå. Det borde man kanske göra lite mer. Vid nyår så hade jag ett löfte som gick (se där "gick"!) ut på att jag skulle gå ut och gå minst trettio minuter varje dag. Detta har också gjorts. Cirkagurka tjugo gånger. Och nu är det november! Vilken pissdålig karaktär man ligger inne med. SKÄRPNING!

Soppa....

Inte piffa - pizza!

Är på skolan för att ha utvecklingssamtal med fröken Berit om unga fröken Wendy. I korridoren möts en mamma och en av fritidspedagogerna. De strålar samman och börjar fnittra och jag hör att de pratar om Ladies Night. Det är tydligen tjejernas afton på Kinnarps Arena ikväll. Hör lösryckta fraser som "hi, hi hem och piffa till sig" och "jag har stassen med mig redan, hi hi".
Hinner tänka att va fan. Jag och Sara ska ju till Konserthuset ikväll för at se på Mia Skäringer. Tänker på bilansamlingen som kommer bli. Att jag kanske skulle överväga att ta bussen ändå.
Två timmar senare sitter jag och mina gamla föräldrar i mitt kök och fikar. De babblar och från radion hör jag andra lösryckta fraser som "inställt, "Mia", "vad trist". Mia Skäringer har ställt in. Fan.
Kunde inte Ladies Night ha ställt in istället? Vem fasen går på sådana tramsiga tillställningar? Inte jag iallafall. Kan knappast tänka mig nåt värre än flera tusen "uppiffade" kvinnor i åldrarna 18-68 som står och skriker när Martin Stenmarck visar sig. Hu. Hemskt.

Hur som haver - på måndag får man visst pengarna tillbaka. Undrar hur mycket biljetten kostade? Flera hundra vill jag minnas. Nu kan jag köpa TVÅ toaborstar i guld!

Dagens låt: Cannelloni Macaroni - Lasse Holm.
Mamma Mia! Pizzeria! Jag och Sara ska ses ändå ikväll. På Dal Baffo - en av stans äldsta pizzerior. Det kan ju också bli en slags Ladies Night....

Tomtar på (säng)loftet

Wendy, 8 år berättar om nattens mardröm:
"Jag bodde i ett hus med dig, pappa, Mille, Stefan, Molly, farmor och Leif. En dag låg jag på gräsmattan och då kom det en bil och ut ur den hoppade två trädgårdstomtar.
Jag sprang in i huset och då knackade en av tomtarna på dörren. Jag öppnade.
"Vill du åka pulka med mig?" undrade han.
Jag sa att det var så sent och att jag inte ville det. Då blev trädgårdstomten JÄTTEARG! Han skrek åt mig och jag skrek tillbaka samtidigt som jag slog honom i huvudet med en spade. Sen vaknade jag."

Öh?

Dagens låt: By my side - Eurythmics.
"Du kan väl skumma igenom detta vid ett tillfälle" skrev Trafik-Johan i ett mail till mig idag.
Jag skrev ut det bifogade dokumentet på 15 (!) sidor (!) som var fullmatade (!igen!) med viktiga regler och rutiner för en trafikreporter. Skumma igenom. Ha. Jag kommer ha detta dokument bredvid mig i sängen ända fram till den 2/12 nu. Ifall det skulle bli ett muntligt förhör menar jag.