Summa sidvisningar

måndag 30 mars 2009

Söndagsstäd

Sicken blåst idiot man är. Igår sabbade jag hela söndagen (en solig sådan dessutom) för hela familjen genom att släppa in en försäljare som sålde en sån här blå maskin. En dammsugare/luftrenare/kvalsterterminator för endast 36.000:-. Som hittat ju. Anledningen till att hon fick komma in och demonstrera var att det var inget köptvång och man skulle få en möbel rengjord som tack. Soffan! tänkte jag. Samtidigt som jag naturligtvis inbillade mig att den skulle bli schamponerad. Och så skulle demonstrationen bara ta 60-90 minuter. Det gjorde den inte. Den tog lite mer än TRE timmar!!! Mot slutet var jag lipfärdig. Soffan dammsögs på djupet. Man bockar och bugar. Fy fasen. Finns det ett helvete så måste det enbart vara befolkat av lismande försäljare.
Så nu sitter man här - 36.000:- fattigare med en blå mojäng på halsen. Nej, skojade bara. Så knäpp är jag inte iallafall. Ännu. Men man kan ju alltid ändra sig.

Dagens låt: Jag rear ut min själ. Allt ska bort! - Bob Hund.

Så heter plattan. Bra titel. Alla försäljare borde bära en tröja med det tryckt över bröstet.

söndag 29 mars 2009

Släcktfest

Jodå, Sara. Jag var en av de där rediga typerna som faktiskt släckte. Jag tycker det är maffigt med manifestationer men orkar sällan masa mig iväg till ett torg tillsammanas med tusen andra människor eller gå med i ett fackel/demonstrationståg. Därför passade Earth hour mig som handen i handsken. En manifestation för världen - från soffan! Kan det bli bättre? Prick 20.30 släckte jag lamporna (dock ej teven, skulle man det?)och sedan låg jag och kikade mellan persiennerna om mina grannar i Huskvarna skulle släcka de också. Det gjorde dom naturligtvis inte. De har ju noll koll på sånt. De har ju bara Bingo-Lotto och HV71 i huvudet. Världen. Miljön. Vad är det för jävla trams?
Grrrr. Jag ska sluta hälsa på allihop.

Dagens låt: Neighbours - Rolling Stones.
På tal om grannar. Nu i helgen har våra nya grannar flyttat in ovanpå oss. De har tydligen ett litet barn för inatt när jag, den tappre miljökämpen, skulle sova min ekologiska sömn, så hörde jag hur ungjäkeln satte igång att skrika mitt i natten. Jahåpp. Ytterligare ett störande moment för min så totalkassa sömn.

lördag 28 mars 2009

Fuck everything

Uäk. Ibland blir jag bara så less på allt. Åless, som vi säger här i bygden. Jag är åless! Skägget är på fest och jag är hemma själv. Med två barn och en katt. Barnen bråkar, gallskriker, gnäller, lipar. Katten hårar ner samt är mer matnojig än vanligt. Skulle en kalkon trippa förbi så skulle hon säkert hoppa på den och sätta sina vassa tänder i hans skrynkliga hals. Fjädrar skulle ryka och jag skulle få plocka fram dammsugaren för 23:e gången idag. Jag är så vida pass åless. Alla skåp är proppfulla, allt är sönderskavt, alla kläder har fläckar, alla golv har hål och alla väggar har trasiga tapeter. Less less less. Åless åless åless. Mitt liv skulle bli bra mycket bättre om:
1. Någon städfirma kom hit fem timmar i veckan och gjorde rent hus.
2. Om Äntligen hemma, Roomservice eller Extreme Homemakeover bestämde sig för att göra nästa teveinspelning här.
3. Om någon uppfann ett ofarligt piller som la sordin på gapiga ungar. Ett piller mot kinkighet vore inte botten heller.
4. Om jag fick tjockare hår (på huvudet, ingen annanstans tack), finare händer och smäckra ben.
5. Om vi vann några miljoner - då skulle ju hela listan här försvinna.
Eller så får jag tänka på hungersnöd, folk som inte ens har tillgång till vatten och Josef Fritzlar och andra psykopater som man kunde ha haft oturen att få som föräldrar...

Dagens låt: Forkboy - Lard.

Gaffelpojke. Det låter ju ganska harmlöst men är man arg så funkar det att slänga på denna aggressiva låt. En låt man aldrig blir åless på.

onsdag 25 mars 2009

Ingen ljuddämpare

Säga vad man vill om Skägget - men ibland får han till det. Som i lördags då han plötsligt bara:
"Nähä, nu får det vara slutnappat. Idag ska han sluta med napp!"
"Okej, men du får ta fighten" svarade jag räddhågset.
Mille, 3,5 år, kallades in i vardagsrummet. En sophink stod mitt på golvet.
"Nu Mille så får du ta och slänga alla dina nappar. Om du gör det så får du en ny racerbil idag om du vill".
Det nappade(!) han på, den lille. Han tog alla äckliga plastiga ljuddämpare och bara tryckte ner dom i hinken. Fine.
Kvällen kom. Det blev trötthet, kinkighet, det blev.....nappbegär. Ett nappbegär som inte kunde stillas eftersom att nu var ju alla napparna förpassade till soptunnnan ute på gården.
"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP,"BUHU, NAPP, BUHU NAPP, BUHU, NAPP, BUHU NAPP. NAAAAAAAAAAAAAPPPPPPPP!!!!!!!!!!" Så där lät det med ökande decibelstyrka i cirka 45 minuter. 45 väääääldigt långa minuter kan jag intyga. Det kan nog våra stackars grannar också. Men till sist somnade han iallafall, något hesare, och på morgonen var han lite ledsen och frågade efter sin NAPP? men sedan vart det tyst. Och därmed var det nappsuget borta. Aldrig mer leta efter nappar - gud, jag kommer få minst en halvtimme i veckan över till andra sysselsättningar. Så gott!
Det enda kruxet är att jag har inget vettigt att hota med längre. Innan var det överlägset bästa hotet att "Om du inte gör si och så slänger jag alla dina nappar!".
Får ta och hitta på en ny hotelse. Det kan inte bli så svårt. Nåt med glass får det bli.

Dagens låt: Crying - Aerosmith.

Det har faktiskt blivit mindre lipande i och med att nappjäklarna är väck. Mina gamla öron glädjer sig.

Website counter

tisdag 24 mars 2009

Variera mera

Ena dagen står man på en skolgård och har koll på sjuttioelva ungar som springer runt, runt och andra dagen sitter man i ett husbygge och tittar på när en dansk murar upp en duschkabin i lättbetong. Man lever så att säga ett variationsrikt liv. Joråsåatt.
Det värsta med att sitta tillsammans med en dansk är att man är livrädd för att han ska börja prata med en. Ejvind hette min dansk och en våning ner i huset hade han redan murat upp en dusch och nu skulle jag och Ejvind gå dit och kolla. På tu man hand. Utan tolk.
"Og så hude reffe bölebagge här og så!" sa han och såg glad ut.
"Jaha" sa jag och nickade och log.
"Jä og så har jeg mured og rödö kone mannen" förklarade han vidare.
"Uhum" svarade jag och log och nickade ännu mer intensivt. Hade det varit VM i huvudnickning hade jag lätt knipit förstaplatsen.
Som väl var så hade Ejvind med sig en svensk man som hade jobbat med Silvan Bygg i Danmark i ett antal år. Det var en bövla tur det för annars vet jag inte vad jag skulle ha skrivit för en slags artikel om Ejvind och hans lättbetong.


Dagens låt: Vi er röde, vi er vide - nåt danskt gäng.

Jadå. Jodå. Danskar är SÅ trevliga så. Synd bara att de är så in i norden svåra att förstå sig på. Pölse, flöde och tusenböff vet jag vet det är. Men typ där tar det stopp sen. Det är dejligt. Not.

måndag 23 mars 2009

Hantvärk!

Visst råder det kris i världen. I Sverige. Visst är det väl så? Har man ett jobb så håller man i det. Inbillade jag mig. Men nu har jag ändrat uppfattning. Iallafall när det kommer till en viss yrkesgrupp - hantverkare - för de verkar tydligen ha så jädra gott om jobb att de bara kan strunta i/nonchalera eventuella kunder. Trist, tycker jag. Jag trodde att om man hade en egen liten firma så kanske man skulle bli sketaglad om någon ringde och ville ha ens hjälp.
Som jag säkert redan har babblat om så ska vi renovera vårt badrum och vi har begärt in offerter. Av fyra olika firmor som varit här är det bara två som har bemödat sig att återkomma med ett kostnadsförslag. Av de två som var här och faktiskt lämnade en offert var den ena alldeles för sjukt dyr (över 100.000+moms!!!) och den andre hade jag lite svårt för eftersom han ville bestämma hur vårt nya badrum skulle se ut. "Sänka taket bla bla bla..spottar i taket...bla bla bla....stora kakelplatttor...bla bla bla....duschvägg..."
Och så sa han "Det är inga dimmor" om precis allt.
"Vi tänkte kanske riva den väggen" sa jag.
"Ja, det är inga dimmor" sa han.
"Och så tänker vi slänga ut tvättmaskinen så det blir mer utrymme här" fortsatte jag.
"Hm, jamen det är inga dimmor".

Jävla hantverkare. Snart skiter jag i den nya toaletten och allt.......

Dagens låt: The hammer - Motörhead.
Hit med en hammare och hit med några hantverkare. Bank bank bank i huvudena. Där fick ni för att ni är så slöa, dyra och dryga.

lördag 21 mars 2009

Till skogs!

Solen skiner. Det är lördag. På lördagar är man ledig. Jag är helt matt efter en hård vecka på dagis. Barn är roliga men asjobbiga. Och att ha dom som jobb är inte najs. Det är bajs. Men en sak är bra. När man är på dagis så får man upptäcka nya ställen och därmed är vårt lördagsnöje kirrat. Jag har nämligen hittat en superfrän bokskog här i staden i dalen. En skog med häftiga klätterträd och en massa pinnar man kan byga en koja med. Dit ska vi, familjen Explorer, idag.
Det var väl ett kul blogginlägg!?

Dagens låt: Running up that hill - Kate Bush.

I och för sig så får vi gå och gå och gå en ganska lång sträcka innan vi väl är där. Mycket uppför blir det med. Skägget kommer klaga, barnen kommer klaga men när de väl får se skogen kommer de alla att slänga sig runt min hals och tacka mig, nya Renata Chlumska, för att jag visade dit dom.

tisdag 17 mars 2009

Fy vad svinigt!


Sitter och äter frukost. Radion står på. Det är nyheter. Otäcka nyheter. Hade jag haft en skinkmacka i näven hade jag förfärat slängt den ifrån mig med ett litet skrik.
"På SCANs slakterier har grisar kokats levande!" berättar nyhetsuppläsaren.
Jävla SCAN. Fy fan för er. Inte nog med att ni dödar flera miljoner djur om året, ni har så jävla bråttom att göra det (vinsten!) att ni dessutom inte kan bedöva djuren ordentligt innan ni slänger in dom huller om buller i hissar och sedan ner i heta skållkar.
Usch är ett alldeles för lamt ord för vad jag känner. Det är bara att hoppas på någon slags högre rättvisa. I nästa liv får alla djurplågare sitta instängda i skitiga ostimulerande burar i hela sitt liv och sedan när de ska avlivas så får de välja mellan att 1. Skållas levande eller 2. Skållas levande.
Bojkotta SCAN!

Dagens låt: I natt jag drömde - Hep Stars.
Får man lov att drömma? Okej. Då drömmer jag om en värld där det inte finns några djurindustrier eftersom alla människor har upptäckt att det går alldeles utmärkt att leva utan kött. I min drömvärld finns inga otäcka idioter som låser in sina barn i en källare i 25 år och där finns heller inga stollar som våldtar och mördar.
Istället finns där bara en massa glada mätta människor som aldrig har en dålig hårdag eller behöver jobba mer än sex timmar om dagen. Nåt sånt. Typ.

måndag 16 mars 2009

I love to hate you

Idag läste jag i Jönköpings-Posten om något slags projekt som hette 365.jönköping. Projektets mening var att göra Jönköping roligare och dess invånare mer kreativa. De två skojsiga projektledarna kunde till exempel gömma böcker på stan - böcker som man fick ta om man hittade dom. Något nytt jippo varje dag kunde vi vänta oss som jag fattade det.
"Vad har du själv för favorittips på en sak man kan göra?" undrade reportern.
"Att lyssna en timme på musik man hatar!" svarade Fredrik, projektets huvudtalesman.
Det tyckte jag lät som en riktigt kul idé. Jag hatar ju som bekant Nickelback och bara tanken på att sitta still och lyssna på en hel platta med dom får mig att bli spyfärdig. Men man kan väl ändra sig! Ett under har hänt. Jag gillar Nickelbacks nya låt! Den är kanon! Nickelbacksångarens släktingar har ju aktier i reklamradiokanalerna så det går liksom inte att komma undan detta band. Men ha ha ha, säger jag. Numera gillar jag läget. När nya låten (The last one?) kommer så behöver jag inte slänga mig på radion längre. Jag är inte längre någon trafikfara. Oh nej, nu vrider jag istället upp volymen. HÖGT.
Jag gillar Nickelback alltså. Jag kan säkert gå på vatten också.

Dagens låt: Nåt, vad som helst, med Sophie Zelmani.
Den lilla väna, spröda varelsen måste ju vara den diametrala motsatsen till Nickelback.
Hon: pip pip piiiiip (tyst).
Dom: BRÄÄÄÄK BRÄÄÄÄÄK BRUUUUUÄÄÄÄÄÄKKKKKK (gapigt).

söndag 15 mars 2009

Ingen skitvinst direkt

Idag var det dags att gå tipspromenad igen. Nu med extra förväntansfulla steg eftersom Wendy tydligen hade vunnit veckan innan.
"Jag hoppas bara att det inte är en bajskorv av plast!" sa hon nu på morgonen.
"Nämen, det tror jag väl inte" svarade jag och försökte hålla inne med ett gapskratt. Hon är så känslig den lilla nämligen.
"Men du får inte bli besviken nu om det bara är ett glas saft som du vinner" fortsatte jag.
"Nej".
Väl framme vid luckan så vann hon......trumvirvlar......en fanfar............................................................................................30 kronor! Det var ju en jättebra vinst det!
Nu är pengarna omvandlade. Vad de blev? En pytteliten häst (1 cm hög) som kostade 25 kronor på Åhléns. Klart man köper riktiga nyttoprylar för Friluftsfrämjandets pengar!

Dagens låt: Walk the line - Johnny Cash.
Milda makaroner vad vi har gått och gått idag. Långt. Först en lång tipsrunda och sedan gick vi ända från Öxnehaga och hem. Det är kul att traska när man väl gör det. Och så hittar man oftast saker på vägen. Idag hittade vi en bra hårklämma i vitt och med glitter på. Betingar säkert en hel femma på loppisen.

lördag 14 mars 2009

Inte Måns. Malena!


Jag döööööör. Gud, vad spännande denna kvälls final kommer bli. Har det nånsin varit så svårt att plocka ut en vinnare? Nää.
Jag blir glad om Agnes eller Sarah vinner. Och jag blir totalt toköverlycklig om Malena vinner. Men jag bara vet. Jag får inte vara glad i Melodifestivalsammanhang. Aldrig att "min" låt vinner och ni ser ju själva hur det då går för Sverige. Lyssna inte på svenska folket. De fattar nada. Lyssna på mig - skicka Malena så kommer vi iallafall inte på plats nummer 18.
Just nu pockar mina fingertoppar på uppmärksamhet. Just nu säger de att Zemlan vinner. Hoppas innerligt att de har fel, fel, fel!

Website counter

Suomi in my face

Tonåren är tack och lov förbi. Men vissa envisa delar hänger med fortfarande. Finnar. I och för sig är det numera väldigt sällan som jag får en ilsken finne på ryggen eller i fejset men ibland händer det. Och det är då, som idag till exempel, som man tackar sin lyckliga stjärna för att man inte är med som artist i Melodifestivalen. Tänk dig själv. Du har sovit lite oroligt hela natten. Imorgon är den stora finaldagen då du kan skrälla och få åka till Moskva. Du kliver upp, tittar dig i spegeln och tänker "idag kan det hän...men vad är det där???? HELVETE!" Du har fått en finne mitt fram på näsan! Very very lyckat. Mycket klädsamt.
Nu är jag ju ingen artist så jag får göra som jag brukar göra. Kisa med ögonen samt spruta ut mer foundation än vanligt och så försöka täcka den ovälkomna ansiktsgästen.
Nu drar jag till Tranås. Långt bort från strålkastarna alltså.....

Dagens låt: Teenage rampage - Sweet.
Om några år är ens barn tonåringar och jag hoppas verkligen att någon har löst acnens gåta vid det laget. För både jag och Skägget bär på finn-gener.

fredag 13 mars 2009

Tur i spel

Familjen Lycka här. Tjing. I söndags segade vi oss igenom en slaskig tipspromenad ute i en blåsig skog. Iskallt var det och efter tre kilometer, väl i mål, så trodde jag att mina fingrar aldrig nånsin mer skulle kunna fungera.
Men det var det värt. För i måndagens tidning så var Wendys namn med. Hon hade vunnit barnraden. Inte illa.
"Vad vinner man då??? undrade hon ivrigt.
"Ingen aning" svarade jag men hann på en halv sekund tänka GODISPÅSE och sedan att men så dumma kan de väl inte vara. Hoppas det blir en reflex eller en knippe morötter eller så. Vi snackar ju Friluftsfrämjandet.
"Hoppas att jag vinner en ny framtand. För jag kommer säkert tappa min nya tand och bli jätteful - jag bara veeet det!" kläcker hon sedan ur sig.
Så det är med stor spänning jag kommer närma mig tipspromenadsexpeditionen på söndag. Tand eller godis. Godis eller tand. Vad kommer det bli?

Dagens låt: Frozen - Madonna.
Vi är liksom inga nybörjare när det kommer till tipspromenader i skogen på söndagarna. Ändå är det likadant vareviga gång. Någon har tagit på sig för lite kläder och går och gnäller och vill hem. Oftast är det Skägget. Han äger inte ens ett par vantar. Så egentligen är det nog mest det jag hoppas att vi vinner.Ett par hemstickade Lovikkavantar. Det vore nåt det.

torsdag 12 mars 2009

Finn fem fel

Tisdagarna är räddade! Jag är fast. Skägget är fast. Kanske mer fast än jag. Inte i hullet nu utan i ett tv-program på kanal 5. Du har väl för tjyven inte missat "Den rätte för Rosing" hoppas jag? Om du har det så gör dig själv en tjänst - kolla på tisdag.
BombnedslagetLinda Rosing har två bögpolare som är med som "experter på Linda" och den ene är fjompigare än den andre. Nu ska hon hitta en kille. Bögpolarna vet på råd! Killen ska vara en gentleman, inte bli full, inte hata gaymänniskor.
Och vilka killar hon har att välja och vraka bland! De utgör minst sagt komik på hög nivå.
Roligast är Jofr från Brasilien med sin solbränna och vita leende. I tisdags hade han en dejt med Linda på en båt. Först satt han och läste innantill på ett papper "Jak vill torka dina tårar" etc och sekunden efter blev de osams och Jofr tog en brödskiva och började prata med den. "Hejsan!" sa han till brödet. Han menade på att han hade mer utbyte av att prata med en brödskiva än med Linda.
HA HA HA!!!! Så jädra roligt!
Vid en annan pinsam dejt med Ludvig, en bonde från Skåne, var det också jättekrystad stämning. Hon satt där med sina restylane-stinna läppar och stirrade fånigt framför sig och han sa "jag skulle behöva gå på toaletten....är det okej med dig? Säkert alltså???".
Hade jag varit Linda så hade jag sagt "Nej, Det är absolut INTE okej. Jag föredrar såklart att du sitter här och kissar på dig!"
På tisdag ska det här bisarra gänget sticka till Turkiet. Missa för guds skull inte!

Dagens låt: I'm too sexy - Right said Fred.
Det finns inget sexigare än botox, restylane, silikon, blont hår och minimal hjärna. Den kombinationen är bara FÖR bra. Har man sedan en tribal i svanken så är man ju hemma. Folk!

onsdag 11 mars 2009

Ingen Einstein

Jobbar som assistent i en klass. Läraren som är en före detta granne till mig säger:
"Du kan ta hand om Vivvi och Lina. Sätt dig med dom här i ett annat rum och gör lite matte tillsammans med dom".
"Är dom störiga?" frågar jag lite nervöst.
"Nej, nej! De är jättesnälla. De är bara lite, vad ska jag säga... svaga i matte".
Okej. Jag tar tjejerna avsides och de plockar fram sina matteböcker. Den ena pekar på en stege där man ska öka stapeln med 100 i varje steg. Fasen vad lätt!
Det är då den andra tjejen öppnar sin bok och sticker den under näsan på mig.
"Är det här rätt? Kan du kolla?"
Jag slänger ett getöga på talen. Hm. Överslagsräkning. Överslagsräkning?? Vanten kostar 329:- och mössan kostar 56:- Stapla upp och plussa och....vad fan!
Jag fattade ingenting. INGENTING!
"Så här har jag aldrig räknat" säger jag lite nervöst.
Och så slutar det med att Vivvi som är ovanligt svag i matte, hon är förresten 10 år, sitter och förklarar för den betydligt äldre "hjälpredan" hur man ska gå till väga.
Det var en givande lektion. Men jag kan fortfarande inte överslagsräkning.
Tur att det var lön jag var där för. Och inte betyg.

Dagens låt: Dum i huvet - Wilmer X.
Jag erkänner. När det kommer till matte så är jag verkligen korkad. Bokstäver - ja. Siffror - nej. Logiskt tänkande - nej. Fantasi - ja. Och så är jag bra på att fickparkera, manövrera fordon, lösa korsord, göra vegetarisk lasagne och att kittla barn så att de nästan kissar på sig.

söndag 8 mars 2009

NEEEEEJ!

Nu skiter jag i det här med att vara PK. Ja, jag har varit musikrecensent i hundra år och ja, jag borde ju tycka att Caroline af Ugglas var så himla BRRRRRAAAA och fin och annorlunda med sitt bidrag "Snälla snälla". Men nej. Piska mig hårt men jag tycker att det var ett idiotiskt val att låta den sömniga låten komma med till Globen. Skulle den vinna hela konkarongen så kommer jag begå harakiri.
Visst verkar CaU vara en himla kul person, jag gillar hennes stil jättemycket och jag tror visst att hon är en helskön människa. Och visst - Snälla snällalåten var ju känslofull och sjöngs med stor inlevelse men ändå - jag vill inte ha med depplåtar. Hade mycket hellre sett att Lili&Susies dansgolvsblaffa hamnade i final. Eller urfåniga Starpilots. Har Johan Becker en fantastisk popröst eller en fantastisk popröst?
Så Snälla Snälla - nu måste Malena eller Agnes vinna. Så är det bara.

Dagens låt: La voix - Malena Ernman.
Wendy, snart sju, hatar låten och mamman, 40+, ääääälskar låten. Jag älskar hur Malena ser ut, hur hon vickar på huvudet, hur hon gör den där tonartshöjhöjhöjningen genom att öppna munnen så att den blir nästan lika stor som Globen. Och så verkade hon ha gott om självdistans. Ich liebe.

lördag 7 mars 2009

Världen är full av tomtar....


Trallallaallaa. Har varit på krogen. Ska ta bussen hem. Klockan är bara 21.55. Bussen kommer. Jag betalar 25:- och sätter mig ungefär i mitten av bussen, bakom en man. En liten man med skägg och långt hår med mittbena. Jag känner igen honom till utseendet. Märker att han verkar bli stirrig av att jag sitter där. Jag åker ända till ändhållplatsen. Han likaså. Jag kopplar på min slipade agenthjärna. Den som säger att "låt honom gå av först så du slipper ha honom bakom dig". Jag väntar. Och väntar. Till slut måste jag gå av och han kommer efter. Jag tar långa kliv, går, går, ser mitt hus närma sig, hör att någon, han? kommer efter. När jag svänger in till huset så ser jag att det ÄR han. Jag går upp för yttertrappan till dörren och nu vet han var jag bor. Inne. Puh. Min riddare - skägget - ligger och drar timmerstockar i soffan. Går in i sovrummet. Slänger en blick mot fönstret. Där står han. Min förföljare står där och trampar och tittar intensivt mot vårt fönster! Sedan går han. Jag slänger mig in mot vardagsrummet och sätter mig på huk bakom persiennerna. Jodå. Nu står han där utanför och blänger mot huset. Jag väcker upphetsat skägget och förklarar situationen. Men han är för yrvaken för att inse allvaret. Jag har blivit stalkad!
På morgonen idag så har nervositeten lagt sig och jag säger att om han, den där lille, ska stå där ute i trädgården och glo så kan jag ju lika gärna gå ut med en liten tomteluva till honom. Har alltid velat ha en egen trädgårdstomte.

Dagens låt: Somebody's watching me - Rockford.

Det var längesedan jag var förföljd nu - men visst har jag varit med om det förr. Det är jäkligt obehagligt. Fast just den här stalkern kunde man knappast bli rädd för. Fem äpplen hög - ha! Jag hade brottat ner honom med min vänsterhand. Lätt!

fredag 6 mars 2009

Krubbkrävande katters klubb

Vi har katt. Nu undrar jag varför vi har katt. Det kostar en massa, hon hårar ner, hon sabbar tapeterna med sina klor, hon skiter så det luktar gödselhög minst tre gånger om dagen, det är jobbigt att bära hem säckar med kattsand. Varför. Varför? Vi har ju aldrig tid att kela med henne längre heller.
I år fyller kattrackarn dessutom SEXTON år. Hon har magrat men det beror inte på att hon äter mindre med mat. Nej. Numera skulle hon lätt kunna sätta i sig en helstekt gris till frukost, en halv oxe till lunch och till kvällen - några läckra kycklingar. Gud vad hon äter!
Jag hinner liksom inte lägga upp kattmaten innan hon är där och har glufsat i sig och sedan går hon och mjauar missbelåtet och riktigt förföljer mig med sitt uppfodrande läte.
Fast hon säger inte mjau. Hon låter mer "prrrraaoooo". Mycket irriterande.
På nätterna prrrraaooooo:ar hon störande och ibland kan jag till och med vakna av att hennes mage kurrar. Den kurrar högt. Högt och befallande. Så något är inte som det ska med den katten alltså. Antar att veterinären snart får ta reda på den saken.

Dagens låt: Cat scratch fever - Ted Nugent.
Hennes före detta kompis och livskamrat Buster blev hela 17 år gammal. Buster förstörde sina stämband en gång när han försökte "göra det" med Bibbi. Han lade upp ett sånt gallskrik (galljam?) att hans röst pajade för gott efter det. När han skulle mjaua lät det mer som ett vääääldigt utdraget miiijaaooouuu. Och så blev han döv. Jag saknar honom.

torsdag 5 mars 2009

Mammans maffiametoder

Dessa ungar. Eller rättare sagt - denna unge. Byxhataren. I förrgår var jag på stora köpcentrat och fick med mig ett par superschyssta nya jeans hem. När jag tog upp dom ur påsen så satte den byxlöse igång att gallskrika samtidigt som han sprang och gömde sig.
"Men du kan väl prova dom bara?" bönade jag.
BUHHHHHHÄÄÄÄÄ lät svaret.
"Men vad är det för fel på dom då?" undrade jag.
"Det är Wendyjeans!!" (snyft snyft snyft).
Tjejjeans alltså. Bara för att de hade resår nertill.
Så då var det dumma mamman som snällt fick spatsera tillbaka till affären och byta till ett par riktigt grabbiga jeans med nån slags hängande fotbollssko i tyg i en nyckelkedja. Dom skulle han säkert godkänna.
"Titta här Mille. Nya TUFFA jeans!"
BUHHHÄÄÄÄÄÄÄÄÄ lät svaret. Igen.
Men idag på morgonen så var det jag som bestämde att nu jävlar skulle han ta på sig dom. Lipanfall. Stort lipanfall. Inte roligt när man är stressad på morgonkvisten.
"Om du lovar att ha på dig dom hela dagen så får du glass när du kommer hem!" kom fyndiga jag på.
Och se! Det funkade. Tårarna upphörde och ett klentroget "Glass sen mamma?" från hans läppar och saken var biff.
Tänk om det skulle vara så lätt att lura vuxna personer också. Då skulle man kunna säga till skägget att "Om du tar ut och piskar alla mattorna så får du en skål med ostbågar sedan!"
"Säkert?" skulle han undra lite lätt osäkert.
"Säkert" skulle jag svara lite halvsovande från soffan.
Ja, tänk om...

Dagens låt: Under hot - Wilmer X.
Hot och mutor - min nya vardag. "Om du inte äter upp så får du inte spela på datorn!" (funkar), "Om du sitter helt still tio minuter på denna stol så får du popcorn!" (funkar kanske inte).

onsdag 4 mars 2009

Åke Jävel

Som ni kanske minns så har jag berättat om en viss Åke som jag var livrädd för i lekskolan. Well. Idag har jag jobbat på en fritidsgård och där sitter jag och pratar med två assistenter.
Den ena säger: "Och vid tvåtiden kommer Åke".
Jag: "Är det Åke H?"
Hon: "Ja, känner du honom eller?"
Jag: "Nej. Han känner inte igen mig men vi gick i samma lekis och han var så jäkla dum mot mig. Men lova nu att ni inte säger nåt till honom om det här!"
Dom lovar det.
Klockan blir två. Jag kommer i korridoren. Vid en disk står faslige Åke. "Hej! Dig känner jag igen!"
Varpå jag säger: "Jag känner igen dig med. Vi gick i samma förskola..."
De två andra assistenterna börjar flina men jag tänker inte säga nåt till Åke om att han var en elak jäkel då för 39 år sedan. Det får anses vara preskriberat.
Sedan visar det sig att han vet en massa om mig och jag om honom och han var ju riktigt trevlig till på köpet. Bullrig men trevlig.
"Hejdå Lena!" ropade han åt mig innan jag gick. Hans närminne var i alla fall inget vidare......

Dagens låt: I love to hate you - Erasure.
Vad skönt att kunna stryka någon från hatalistan. Stryka och gå vidare. Men träffar jag honom igen så ska jag rota lite till och undersöka om han verkligen inte kommer ihåg att jag var hans lilla speciella mobboffer. Att reta någon för att hon bara hade med sig bananer varje dag till lekis som mellanmålsfrukt - är det speciellt moget. Va?

tisdag 3 mars 2009

Alla lika olika - okej, men ge mig ett jobb nu!

Människor är olika och en himla tur är väl det. Jag måste säga att jag beundrar alla människorsom orkar ta sig till en fabrik varje dag, fem dagar i veckan, åtta timmar på ett hårt fabriksgolv, prata inte med någon, sitt inte ner, gör ditt jobb. Hur står dessa människor ut? Jag hade blivit knasig(are) efter tjugo minuter. Jag beundrar även mammor och pappor med småbarn hemma som vill och orkar vara dagispersonal. Vad är de gjorda av? Och hur mycket kan man älska barn egentligen? Eller gör de det? Idag har jag jobbat på ett dagis och jag kan ärligt erkänna att jag tycker det är pest att klä på tolv ungar sjutton olika klädesplagg och sedan kommer de in igen, dyblöta med två ton sand över hela outfiten och så ska man hänga in allt på tork och efter tre timmar ska de ut igen. I halvblöta kläder som nu dessutom luktar SURT. Blä!
Man undrar ju vad fan man har gett sig in på. Och varför tar jag inte tag i mitt liv och tar ett karriärkliv uppåt istället för neråt?
En väninna sa nyligen att "jag blir fan förbannad när jag tänker på att du jobbar på dagis - vilket resursslöseri!". Det var ju snällt sagt, men inget jag kan ta in. Jag blir bara ännu mer frustrerad över min situation. Att jag inte kan sluta upp med att vara så laaaaaam.
Käre gode Gud - eller Jesus som tydligen kommer till jorden MYCKET snart igen enligt pingstvännerna - om ni vill mig väl så ge mig ett vettigt jobb. Om ni fixar det så lovar jag att 1. Skaffa mig ett fadderbarn. 2. Aldrig mer döda en bananfluga eller silverfisk. 3. Bara äta en halv stor chipspåse i veckan.
Deal?

Dagens låt: Shiny happy people - REM.
Visst barn är roliga och de ger en mycket. Fast att höra på konversationer vid lunch som "Da jijjaj mojöttej" och "Min pappa har en snopp!" är liksom inte så givande i längden. ess uuuu ceee kå = suck.

måndag 2 mars 2009

Kaaaav mä bröö

Nu har jag varit vegetarian i över 13 år. Det är ganska länge det. Jag vågar mig nog inte på en gissning hur många sojakorvar som passerat min mage sedan dess. 20.000? Kan det vara så pass?
Jag kommer ihåg när man tog sin första tugga på den lite blekare kopian av "en riktig korv". Den smakade....annorlunda. Annorlunda men ganska okej.
Nu smakar den gott. Riktigt gott. Sojakorvar från Hälsans kök - det är fest det.

Frågan är bara varför de inte kan utveckla denna så delikata korv? Varför kan de inte göra en falukorvsliknande tingest? Eller en lite chorizo-aktig variant med lite mer stuns i?
Jag får väl sätta mig ner och författa ett mejl till detta hälsosamma kök också. Förresten så har jag fått svar från min gud - Estrella. "Nejdå. Vi ska inte alls sluta tillverka dessa lowfatchips - du får ta och prata med din lokala affär att de tar hem dem igen". Jag blev :-) inte :-(
Nu ska jag ta min handväska och gå raka vägen till Willys och läxa upp inköpspersonalen där.

Dagens låt: Don't kill the animals - Nina Hagen & Lene Lovich.
Idag när jag städade råkade en silverfisk åka med in i dammsugaren. Det kändes trist. Hade dåligt samvete i minst en minut.
Innan hade jag ständigt dåligt samvete för att jag käkade upp söta kossor, gulliga kycklingar och intelligenta grisar. Det är skönt att slippa det där malande dåliga samvetet numera måste jag säga. Fast å andra sidan är det faktiskt skitsynd om firrar och skaldjur också. Men kanske inte LIKA synd.....

söndag 1 mars 2009

Flytta Melodifestivalen till Operan vet ja!

Malmö. Malmö! Påminn mig om att ifallomatt delfinalen i mello hålls i Malmö nästa år så ska jag åka dit. Det var där Lena Ph vann och nu igår - jesus, vilka bra låtar! Jag älskade Agnes, älskade Starpilots (Johan Beckers röst aaaah), tyckte att Sarah Dawn Finers låt var pampig och då hade ännu inte Malena Ernman gjort entré. Shit pommes frites vilken låååååt!!! Jag är så svag för pompösa operaflirter.
Det roliga här är att jag hörde en intervju med alla deltagarna i radion några dagar innan. Och när Carolina Norén samtalade med Malena Erman om hennes chanser i Melodifestivalen så tänkte jag bara "Jaha, he he, lycka till du gamla operakärring". Komiskt med tanke på att operakärringen visade sig vara sex år yngre än jag. Och fasen så mycket bättre än jag med för den delen. Jösses vad kul det är när någon otippad kan skrälla.
Så ikväll tittar jag på reprisen, imorgon tittar jag på reprisen igen. I övermorgon får nåt datasnille hjälpa mig att bränna ner låten på cd.
Heja operakärringen!

Dagens låt: Haakon Pedersen - Nattens drottning.

Haakon lade operaribban. Sedan hakade Fredrik Kempe på. Go! Go! Go!
"Sjung för mig ditt liv är mitt libretto aaaaaaaahhhaahahahha......från forte till fortissimo!" Eller hur den nu gick. Bra var den iallafall.