Summa sidvisningar

tisdag 30 november 2010

Två barn blev föräldralösa igår

När Wendy skulle börja på dagis så gjorde vi först ett besök där
för att kolla in stället. Jag tyckte att dagiset verkade lite ruffigt. Det låg under en kyrka, nere i källaren och jag hade helt klart en annan förskönande bild av hur mitt barns dagis skulle se ut.
Vi blev iallafall runtvisade och plötsligt kom en liten kille som vi kan kalla Janne och tryckte dit en stor, blöt puss på en förvånad Wendy.
Så himla gulligt! tänkte jag. Och på sätt och vis var det Jannes puss som avgjorde saken. Det här dagiset fick det bli.
När Wendy sedan började på dagiset så förstod man att Janne pussade på alla tjejer och att han var ett ganska stimmigt barn. Kanske hade han ADHD?
Hejade ibland på mamman. Hejade oftare på pappan. När vi var på det första föräldramötet så kommer jag ihåg att Jannes mamma presenterade sig som "Jag är mamma till Janne. Ni vet han som pussar på alla" (skratt och fniss från alla församlade).
Åren gick och barnen slutade på dagis och började på Norrängsskolan.
Igår tog sig Jannes pappa upp till Öxnehaga. Med sig har han en kniv. Jannes pappa sticker kniven i magen på sin före detta fru, Jannes mamma.
31 år var hon. Två barn hade hon. En dotter. En son.
Det är så tragiskt. Det är så hemskt.
Två barn blev föräldralösa här i Huskvarna igår.
Dagens låt: Kiss -Prince.
Pussar lite extra mycket på mina barn idag.
Website counter

måndag 29 november 2010

Men mössan är okej iallafall.

Jobbar inte den här veckan. Eller jo, jag börjar ju gå ejämte på radion på torsdag, men jag menar, jag har inget inplanerat i skolvärlden. Sicken sabla tur för Mille är sjuk och jag är på G att bli det.
Fast nu på morgonen var det feberfritt här hemma. Det innebar att vi kunde ta oss med pulka till Huskvarna kyrka för att kolla in Wendys sånginsats då hennes klass hade hand om adventssångerna.
Vi parkerar oss i den fullsatta kyrkan. Precis när kyrkklockorna börjar väsnas så dyker svärmor Vera med håret upp. Jag viftar med armarna och sekunden senare sitter hon på stolen bredvid oss.
Prästen tar ton.
RIIIIING! Nån jävel har glömt stänga av mobiltelefonen. Vem kan det vara då? Alla tittar åt vårt håll. Ja, det är svärmor Vera med håret förstås och innan hon har fipplat klart så ringer det två gånger till. Elever fnissar, lärare fnyser.
"Du måste ju stänga av din mobil!" väser jag.
"Ja ja" säger svärmodern med sin tjeckiska brytning.
Det blir dags för klass 2 att sjunga. Wendy står längst fram till vänster.
"Mamma kolla. Wendy sjunger ju inte!" säger Mille.
Nähä. Hon rör ju bara pyttepyttelite på munnen. Hade hela kören låtit som henne så hade det låtit som 24 möss som försöker ta sig ton. Pip pip pip.
När blev hon så himla blyg?
Prästen börjar tala igen.
Plötsligt RIIINGER en mobil igen. Det låter misstänkt likt den som ringde för en stund sedan.
Vera med håret igen.
Alla vänder sig om. Alla glor. Jag kokar. Skäms.
Konstigt att alla mobiltelefoner i hela universum utom hennes har en avstängningsknapp. Very very märkligt.
.......och nu är febern tillbaka på pyddo. Det blir en hemmadag imorgon också.

Dagens låt: I den svenska vintern - Docenterna.
Snorkallt ja - men sagolikt vackert. Vintern är jobbig - men fin. Ungefär som mina särskolebarn.
Köpte en ny mössa igår. Den är lila.



Website counter

söndag 28 november 2010

Jul ju!

Trodde aldrig att jag skulle hinna men det gjorde jag. Jag har faktiskt fått upp julgardinerna och ställt fram alla julsaker. Juldukarna är på plats och bonaden "Var glad i jul" hänger där den ska. Kransen i plast för en krona från IKEA hänger på ytterdörren och nu saknas egentligen bara en sak. Allt det andra. Jullukten till exempel. Nåt med apelsiner och nejlikor...hur gör man? Får googla på det. En mistel. Några hyacinter. Kanske en amaryllis. Värmeljus. Okej. Jag försöker få tag på det idag i Smedbyn (julskyltning).
Då är det bara några småsaker till. Alla i familjen måste gå till frisören. Alla måste ha nya kläder till julafton. Fotoalmanackor måste snajdas ihop. Julkort. Luciaoutfiten till femåringen! Han vill vara pepparkaksgubbe i år. Utan hatt. Jag får kanske ringa någon och låna. Julgran. Kanske nya kulor, ny ljusslinga.
Julklappar får vänta ett litet tag till. GOSH! Jag kommer tammejtusan inte hinna med att jobba i december. Inte många timmar iallafall.

Dagens låt: Låt mej få tända ett ljus ljus - Siv-Inger.
Första advent och det första ljuset ska tändas. Igår bestämde vi att Wendy får tända det. Framförhållning är bra - det har man lärt sig nu efter att ha varit mamma i åtta år. Hade vi inte bestämt det igår så hade det blivit ett jäkla hallaballoo med tårutgjutelse nu vid frukosten.
Men nu har vi som sagt var gjort schemat. MVG till mig.
Första: Wendy. Andra: Mille. Tredje: Wendy. Fjärde: Mille.
Mats får till uppgift att slänga ner mina fina trätomtar som står i fönstret på golvet sjuttioelva gånger om dagen. Han sköter den uppgiften EXEMPLARISKT måste jag säga. Bra Mats.


Website counter

fredag 26 november 2010

I MÅÅÅÅL!

Äntligen! I did it! Arbetsveckan är till ända. Den avslutades med adventsfrukost i matsalen, friskispass i gympasalen (som leddes av fyra mellanstadieelever... jättekul), pizza till lunch och sedan adventssånger inne på fritids. Det finns nästan inget som jag går igång på så som barnaröster och vackra sånger. Hade jag varit mol allena eller fått sitta bakom en skärm hade tårarna sprutat som vatten ur en brandslang. Alla sjöng med. Alla kunde sångerna (en bravad med tanke på att de knappt vet vad det är för veckodag) och just den där sången där alla tar i och sjunger "LÅT DET BRIIIINNA, LÅT DET BRIIINNA!" gör mig särskilt vek.
Himla jobbiga barn men himla goa barn.
Nu tar jag helg. Och ikväll ska jag bli f u l l.

Dagens låt: Just the way you are - Bruno Mars.
When I see your face - there's not a thing that I would change...lalllallallla. Eller hur? Inte en endaste grej....


Website counter

torsdag 25 november 2010

Kanske det är därför man gillar't?

Min och en särskoleklass till har idrott. Jag tar paus. Jag går och fikar. När jag kommer tillbaka så är den störigaste/jobbigaste killen i min klass (ja kanske i hela skolan) i full gång med att gunga i en trapets. Jag sätter mig på golvet. Han hoppar ner, springer fram till mig och drunknar i min famn. Vi kramas en lång stund.
Just när det är ganska tyst i gympasalen så säger han med hög röst till mig:
"JAG ÄLSKAR DIG!"
Alla tittar åt vårt håll och fånler.
"Ja, det var starka ord" säger jag.
"Du är så mysig", fortsätter han.
Man smälter. Fem minuter senare drämmer han till mig och säger "ungjävel!!"
Tourettes någon?

Dagens låt: Let's have a party - Wanda Jackson.
Imorgon är man hembjuden till en av kollegorna som bor här i Huskvarna på "glöggmingel". Fatta vad jag behöver glögg. Fatta vad jag behöver mingel. Fatta vad jag behöver GLÖGGMINGEL!

onsdag 24 november 2010

Som jag känner mig

Orkar....inte.....bl.....ogga......Fy fasen vilken vecka det har varit. Jobbar i en klass med tre barn som är åtta år gamla. Det låter som rena rama semestern eller hur. Det är det inte. Det är helvetet i kubik. Alla förbaskade kläder som ska på och av sjuttielva gånger om dagen - det är jobbigt. Alla toalettbesök. Blöja av, blöja på. Torka någons rumpa, få någon anans bajs på sig. Och då har man inte ens nämnt att alla av dom är supertrotsiga och stretar emot vad man än säger.
"Nu ska vi gå ut"
"NÄÄÄÄJ!"
Efter tjugo minuter har man kommit ut. Det blåser, det är snöstorm på skolgården. Efter ett tag ska vi gå in.
"Nu ska vi gå in. Seså, skynda på!"
"NÄÄÄÄJ!"
Putta, dra. Fjäska, locka.
När vi äter mat i matsalen måste man hela tiden ha huvudet inställt på "full rotation". Stövlar åker av, blomkrukor kastas i golvet, stolar slängs, mjölk hälls ut. Matro är någonting man får önska sig av jultomten.
Jag är trött. Förbaskat trött. Alla som jobbar med barn borde tammejfan ha en stor fet medalj ur kungens hand.
Ge oss det. Nu på momangen. Vi är trötta som sagt var.

Dagens låt: Holiday in the sun - Sex Pistols.
Hon jag vickar för har alltså detta som jobb. Otroligt. Dessa tre barn..... Jag är bara inne och jobbar denna veckan och kan väl härda ut. Men hon? Vad är hon gjord av? Kryptonit? Hon är verkligen värd att ligga på en strand i Egypten med en paraplydrink hela vecka 47. Jösses, vad skönt det ska bli när hon är tillbaka. För mig alltså.

Website counter

söndag 21 november 2010

Soppa....

Hela familjen sitter på Erikshjälpen och fikar. Vi diskuterar vart vi ska ta vägen efter att kaffet är uppdrucket. "Ska vi åka till torget och sedan till Bankeryd?"
Ja, det låter okej tycker de övriga familjemedlemmarna.
"Vi kanske måste tanka först?" menar jag.
"Nä" säger Skägget bestämt. "Vi klarar oss dit"
På torget köper vi lördagsgodis som ligger förpackat i cellofanstrutar och inuti struten är det papper på varenda lösgodisbit. Värdelöst! Fattar inte godisförsäljarna att då blir ju bilen full med kladd, klet och sönderrivna små pappers- och plastbitar? Uppenbarligen inte. Inte så länge det finns korkade föräldrar som fortsätter köpa iallafall.
Handlar ägg. Barnen får varsitt äpple av den snälla visingsömänniskan och innan vi sätter oss i bilen så ska jag ha en kruka ljung till yttertrappen också.
"Det blir 15:-" säger gubben utan vantar (jag hade frusit ihjäl). Betalar.
"Ska jag bära hem den till dig också?" Flirtar han eller är han dum?
"Nej, tack, det klarar jag själv" svarar jag och så åker vi äntligen mot Bankeryd.
Ungefär halvvägs så hackar bilen till samtidigt som jag ser en JET-mack framför mig.
"Ska vi tanka?"
"Nä, vi klarar oss" säger min åh så förståndige man.
Tre minuter senare hackar bilen igen och i en gigantisk uppförbacke går bilen så dåligt att jag ser en svart slemmig snigel som kör om oss.
Bilen dör. Skägget skriker SATAN! och smäller argt i bildörren.
"Är du arg, pappa?" undrar de förskrämda barnen där bak. Pappan muttrar nåt till svar.
Så där sitter vi. I en uppförsbacke på väg mot Bankeryd. Snön singlar ner, varningsblinkersen blinkar och pappa är arg och mamma är sur.
Efter tio telefonsamtal får Skägget äntligen tag på en kompis som bor rätt nära själva olycksplatsen och femton minuter senare har vi bensin i bilen och kan dra vidare. Mot Bankeryd.

Vad lär man sig av det här? Tja, att aldrig mer lita på sin man. Att lyssna på sin inre röst. Att bilar fortfarande behöver bensin.
Som sagt var. Man lär så länge man lever.

Dagens låt: Walk this way - Aerosmith.
Gå. Det borde man kanske göra lite mer. Vid nyår så hade jag ett löfte som gick (se där "gick"!) ut på att jag skulle gå ut och gå minst trettio minuter varje dag. Detta har också gjorts. Cirkagurka tjugo gånger. Och nu är det november! Vilken pissdålig karaktär man ligger inne med. SKÄRPNING!

Website counter

Soppa....





Website counter

fredag 19 november 2010

Inte piffa - pizza!

Är på skolan för att ha utvecklingssamtal med fröken Berit om unga fröken Wendy. I korridoren möts en mamma och en av fritidspedagogerna. De strålar samman och börjar fnittra och jag hör att de pratar om Ladies Night. Det är tydligen tjejernas afton på Kinnarps Arena ikväll. Hör lösryckta fraser som "hi, hi hem och piffa till sig" och "jag har stassen med mig redan, hi hi".
Hinner tänka att va fan. Jag och Sara ska ju till Konserthuset ikväll för at se på Mia Skäringer. Tänker på bilansamlingen som kommer bli. Att jag kanske skulle överväga att ta bussen ändå.
Två timmar senare sitter jag och mina gamla föräldrar i mitt kök och fikar. De babblar och från radion hör jag andra lösryckta fraser som "inställt, "Mia", "vad trist". Mia Skäringer har ställt in. Fan.
Kunde inte Ladies Night ha ställt in istället? Vem fasen går på sådana tramsiga tillställningar? Inte jag iallafall. Kan knappast tänka mig nåt värre än flera tusen "uppiffade" kvinnor i åldrarna 18-68 som står och skriker när Martin Stenmarck visar sig. Hu. Hemskt.

Hur som haver - på måndag får man visst pengarna tillbaka. Undrar hur mycket biljetten kostade? Flera hundra vill jag minnas. Nu kan jag köpa TVÅ toaborstar i guld!

Dagens låt: Cannelloni Macaroni - Lasse Holm.
Mamma Mia! Pizzeria! Jag och Sara ska ses ändå ikväll. På Dal Baffo - en av stans äldsta pizzerior. Det kan ju också bli en slags Ladies Night....

torsdag 18 november 2010

Tomtar på (säng)loftet

Wendy, 8 år berättar om nattens mardröm:
"Jag bodde i ett hus med dig, pappa, Mille, Stefan, Molly, farmor och Leif. En dag låg jag på gräsmattan och då kom det en bil och ut ur den hoppade två trädgårdstomtar.
Jag sprang in i huset och då knackade en av tomtarna på dörren. Jag öppnade.
"Vill du åka pulka med mig?" undrade han.
Jag sa att det var så sent och att jag inte ville det. Då blev trädgårdstomten JÄTTEARG! Han skrek åt mig och jag skrek tillbaka samtidigt som jag slog honom i huvudet med en spade. Sen vaknade jag."

Öh?

Dagens låt: By my side - Eurythmics.
"Du kan väl skumma igenom detta vid ett tillfälle" skrev Trafik-Johan i ett mail till mig idag.
Jag skrev ut det bifogade dokumentet på 15 (!) sidor (!) som var fullmatade (!igen!) med viktiga regler och rutiner för en trafikreporter. Skumma igenom. Ha. Jag kommer ha detta dokument bredvid mig i sängen ända fram till den 2/12 nu. Ifall det skulle bli ett muntligt förhör menar jag.



Website counter

onsdag 17 november 2010

Kommer min hjärna fixa det här?

Har varit på Radio Jönköping idag och pratat jobb. Jag ska nämligen börja vikariera där med start den 2/12 kl.05.30. Grattis till mig!
Vad jag ska göra? Jaa, jag ska typ sitta i ett stort rum jämte en kollega och framför mig ska jag ha fyra dataskärmar. Jag tar det igen. Fyra dataskärmar. Man har tydligen det när man jobbar på Trafik & Service.
Har man bara hand om Jönköpings län då? Nääääääääää. Tyvärr. Man har hand om nästan hela södra Sverige. Det innebär att jag ska ut i sändning typ 40 ggr/dag. Kanske i Radio Kalmar eller i Radio Halland. Herrejösses.
Det såg onekligen ut som ett ganska avancerat jobb. Och så är det ju verkligen den ultimata årstiden att starta i. December=vinter=taskigt väglag=mycket att varna för.
Gulpgulpgulp. Men fatta vad kul. Det här blir lite för min hjärna att bita i. Den har verkligen gått och såsat till sig i särskolevärlden.
"Här jobbar vi med trafikstörningar" förklarade Trafik-Johan och Trafik-Henrik.
"Jag är van vid störningar. Jag jobbar ju dagarna i ända med folk som har personlighetsstörningar" sa jag och kammade in några små skrattpoäng.
Ha ha ha.
Jag är nog lite störd jag också.

Dagens låt: Sick of it all - Metallica.
Är egentligen inte trött på särskolan men det ska bli kul att få en ny utmaning i livet. Träffa andra människor. Slippa truga och tjata och traggla med envisa, trögfattade och stingsliga ungar.
Skulle egentligen varit ledig hela den här veckan men nu blev det ändå som så att jag ska hoppa in som speciallärare i min favoritklass imorgon.
Superfröken Mirre brukar de andra elevassistenterna kalla mig på skoj. Joråsåatt...

Website counter

måndag 15 november 2010

Som man skiter får man...spola?


Handlingskraftigt fruntimmer - that's me! Låt mig berätta.
I lördags morse satt jag på toan och gjorde nummer två. När jag skulle spola så blev det stopp. Fasa! Hur vi än lirkade och spolade så var det kört. Därför så fick vi göra en repris av sommaren 2009 då vi var utan dusch OCH toalett i tre månader. Vi fick helt enkelt knata ned i källaren och sätta oss på sunktoan där.
Men idag var det jag som hade tur. SAMT var handlingskraftig. Det ligger nämligen till som så att innehavaren av denna blogg är ordförande i bostadsrättsföreningen Svea (joho, det är visst sant!) och då kommer alla klagomål till mig. Nu var det några grannar som hade klagat över kalla element och därför var det jag som fick ringa till rörfirman. Detta gjordes för cirka två veckor sedan. IDAG, klockan 07.30 ringer en sölig gubbe från denna firma. Han vill komma hit på momangen och fylla på vatten i ledningarna.
Alltså just precis som jag står med tre påklädda och färdiga barn i hallen. Barn som stampar och vill ut till bilen för vidare transport till skola och dagis.
Gubben kom. Gubben tittade på ledningarna i källaren. Jag berättade att vi har stopp i vår toalett. Han hämtade doningarna och fem minuter senare var vår toalett som ny!
"Skriv inte det på fakturan, va?" sa jag och blinkade med mina två millimeter "långa" ögonfransar.
"Nej, det ska jag inte" sa gubben.
Bra, va! Nu känns det som om jag sparat trehundra kronor och då får jag unna mig något som kostar trehundra kronor. Vad ska jag köpa? Mat eller nåt snyggt att ha på mig? En ny toalettborste i guld?

Dagens låt: Free falling - Tom Petty.
Free - that's me. Too. Är ledig resten av veckan...tjohoo.

söndag 14 november 2010

September i november



Website counter

Jag tokälskar verkligen Tv4:s "Så mycket bättre". Genialisk programform! Det roliga är att den som överraskat allra mest är hon som man har minst relation till - Petra "September" Marklund. Vilken brud! Hennes tolkningar av Di levas "Vem ska jag tro på?" och Petters "Mikrofonkåt" var helt FANTASTISKA! Och igår gav hon sig på Lill-Babs gamla dänga "Leva livet". Bra? Ja, bra!
Den jag egentligen är mest besviken på är nog Plura. Han gör aldrig något originellt av låtarna. Han drar bara på sig gitarren på den höggravida magen och så låter han Eldkvarn liksom.
Lär av Petra, Plura!
En sak till. Christer Sandelin? Han är ju helt sanslöst värdelös på att sjunga.

fredag 12 november 2010

Dagens nyheter!

En kvinna i Huskvarna var igår inne på Apoteket för att handla handcreme. Kvinnan var så förvirrad att hon betalade och gick därifrån utan att få med sig varan hem.

Det blir en lugn helg i Huskvarna den här helgen. Detta för att den 41-årige och skäggige mannen ska jobba på skivmässa samt gå på tuff bikerfest. Mycket chips och dip kommer därmed att förtäras på Drottninggatan.

En kvinna i Huskvarna som en längre tid jobbat som vikarie inom särskolan kommer i veckan att samtala med en ny aktör om ett jobb som kan bli aktuellt för kvinnan. Jobbet innebär datorer, mikrofoner och telefoner samt kanske det viktigaste av allt - inomhusmiljö.

Födelsedagskalaset för den femårige pojken som vägrar att ha på sig jeans avlöpte i år väl. Endast två barn tog till lipen och varken brandkår, polis eller ambulans behövde rycka ut.

Dagens låt: Shock me - Ace Frehley.
Vilken platt mage du har! Vilken ickerymningsbenägen katt du har! Vilket tjockt, glansigt och välfriserat hår du har! Vilka väluppfostrade barn du har!
Säg det - och jag börjar sjunga på Ace's gamla låt.

Website counter

fredag 5 november 2010

Hur kom jag att tänka på den här mannen då?

Ge mig ett Å. Ge mig ett G. Ge mig ett E. Vad blir dé? Åge! Åge Alexandersen (Aleksandersen?). Han ni vet med hitlåten "Mycket ljus och mycket värme". Det är mycket ljus nu. Mörkret måste motas bort! Hit med en säck värmeljus - jag gör åt minst en i veckan. Det är kvalificerat myyyys det.
Lena är i Danmark och Bittan åker till Sydafrika och jag är kvar i den rullatortätaste kommundelen i Sverige. Klart jag måste få unna mig chips, dipp och mys med ett tjog värmeljus här i kväll.
Imorgon är det söndag fast lördag. Weird.

Dagens låt: Tänd ett ljus - Triad.
Bom bom bom bom bom bom bom bom....i slutet av 80-talet jobbade jag i delikatessdisken på Åhléns mitt i city. Det var jul och ur högtalarna strömmade denna låt 24/7. Det var olidligt.
När jag sedan hamnade på OBS! Stormarknad i början på 90-talet terroriserades jag en jul av plattan Carolas Jul. Det var ännu hemskare.
Vilka trauman man ligger inne med alltså.

torsdag 4 november 2010

Skägget pratar ur skägget

Var i Tidaholm igår. Hela familjen. Hamnade på Barnens Hus. Ett gammalt tegelhus i tre våningar med stentrappor, höga fönster och långt upp till taket. Som ett antikt Monkeytown ungefär. Eftersom varken jag eller Skägget var så leksugna satte vi oss på det enda riktiga vuxenstället - nämligen fiket.
Vi drack kaffe, åt torra bullar och så ville vi få tiden att gå. Hur får man tiden att gå bäst? Rätt. Man läser tidningar, just det.
Under en serveringsvagn låg ett gäng tidskrifter och Skägget stövlade fram för att nappa åt sig en till sig och en till mig.
"Vilken vill du helst ha. Året Runt eller den enda tidningen som man med säkerhet vet aldrig kommer komma hem till oss?"
"Vad menar du?" sa jag och såg frågande ut.
"Sköna Hem".
Jaha. Den. Nä, den kommer nog aldrig och knackar på. Om vi inte vinner en biljon så att vi kan köpa det DÄR huset och de DÄR möblerna och anlita den DÄR inredningsexperten.

Man ska vad tacksam för vad man har och inte vad man saknar. Man ska vad tacksam för vad man har och inte vad man saknar. Man ska vad tacksam för vad man har och inte vad man saknar.

Dagens låt: Varma öl och kalla element - Docenterna.
När blev jag vaktmästare i vårt hus? När?
I förrgår kom en granntant och sa: "Maria. Du måste fixa lamporna i trappuppgången. De har gått sönder". Och igår var det nästa gråskalle som kom och sa: "Maria. Våra element är kalla. Kan du ringa rörfirman?"
Nick, nick, ja, ja. Jag är er slav. Be mig om något och jag gör det. Jag kan inte säga nej.

tisdag 2 november 2010

En obalanserad pyssling

Jag är ingen pysselmamma. JAG är ingen pysselmamma. Jag är INGEN pysselmamma. Jag ÄR ingen pysselmamma. Konstigt. Jag som älskade pyssel förr. Klippa och klistra = år 1988 var det verkligen jag.
År 2010 = mamma, ska vi pyssla? Nej, tack.
Har inget som helst tålamod. Det blir skräpigt, kladdigt och fult och man får städa. Men om man inte är hemma då? Nej, jag testade det idag och med samma resultat. JAG HAR INGET TÅLAMOD!
Eftersom det som bekant är höstlov så begav vi oss till biblioteket där Upptech hade pyssel under temat "Balans". Det skulle jag ju kunna behöva, tänkte jag. Balans.
Lill var där med sina barn. Lotta var där med sina barn. Lena var där med sina barn. Nu skulle det pysslas. Kulkulkul. KUL!
Barnen skulle göra egna fiskmåsar i papp som skulle balansera. Det skulle ritas, klippas, limmas på ögon, träs på band och kulor och ungefär vid moment ett var jag nära att ilsket bara knyckla ihop allt och dra med mig barnen därifrån. Mer än en gång om dagen förvandlas jag till en förvuxen treåring. Smått oroväckande.
Men alltså. Allt jäkla pyssel som man måste släpa hem. Det är så himla fult. Får man säga så som stolt tvåbarnsmor? Förlåt, men jag tycker faktiskt att 95% av allt med flirtkulor, fjädrar, tejp och papp är smått....eh...motbjudande?
Pysselkarantän inleds från och med nu!

Hektiskt lovschema

Ledigledigledigledig! Jätteskönt att vara LEEEEEDIG. Vad gör jag då när jag är ledig? Ligger och drar mig till klockan sju? Skråck, skråck, skulle inte tro det, va. Här slås korpgluggarna upp vid typ kl.05.15.
Och kl.05.30 ringer Skäggets väckarklocka, han piper iväg och fem minuter senare brukar nästa herre göra entré i sängen. Mille. Den lille pigge femåringen.
Ingen rast, ingen ro.

Igår såg schemat ut nåt sånt här:
Kittling av liten mage i sängen.
Tömma Mats kattlåda. Ge honom mat.
Tvättstugan (sex maskiner tvätt).
Frukost.
Utrensning av barnens klädskåp. (En kasse till loppis).
Dusch. Hårtvätt. Sminkning. Påtagning av kläder.
Lämna åttaåringen till Tomas, en snäll pappa från Gräshagen. Dotter till skridskobana.
Fikapaus.
Stryka tvätt.
Samla övriga familjen och åka till Gräshagen för ytterligare fika hos snälla pappan och hans tre barn.
Hela familjen premiärhandlade på City Gross (gav lite mersmak - vilken delikatessdisk!! Vore jag miljonär så...)
Matlagning. Besök av svärmoder.
Till stan för biltvätt.
Besök på Kupan. Inga fynd :-(
Till Eurostop för full tank.
Bilen, den "pålitliga" ni vet, startar inte. Väntar 20 minuter. Den startar.
Lämnar barnen för lek i Mjölkafållan.
Hem.
Bakar bröd. Jobbar vid datorn. Skriver dagbok. Slötittar på nya campingprogrammet (gav ingen mersmak).
Thé och nybakat bröd.
Somnar klockan 21.

Tisdagens schema: Gå till torget och köpa ägg. Åka till Erikshjälpen. That's it. Det kallar jag lov det.

Dagens låt: Manic monday - Bangles.
Varje dag tänker jag att jag måste gå ut och gå i MINST trettio minuter. Tror ni att jag kommer iväg? Det kommer alltid en dator eller en tvätt eller ett barn emellan. Jag gör et nytt försök ida...imorgon.

Website counter