Summa sidvisningar

onsdag 24 oktober 2012

Det här är ingen matblogg

Två töntar. Två bloggar. Det började med att jag fick ett ryck och utmanade Sparkling med att hon skulle ta foton på en sak hon tokgillade i sitt hem och en sak som var riktigt ful. Hon antog utmaningen med bravur. Kul. För att riktigt ge tillbaka så fick jag utmaningen av henne att leka matblogg, kanske för att jag har sådana panikkänslor för det här med matlagning? Mitt självförtroende när det kommer till köksregionerna är väl ungefär i höjd med dörrtröskeln på köksgolvet men what the fuck, uppdrag är till för att utföras. Så nu återgår vi till utmaningen som var "Ta kort på tre rätter som du lagat nu i veckan". Bon appetit! eller vad man ska säga i det här fallet.



Söndag. Åh, vad det ser aptitligt ut! Är det en koblaffa, är det kräks eller vad? Nej, vet ni vad! Det är ju Mamma Mirres paradrätt vegetarisk lasagne ju! Just den här upplagan var, sitt utseende till trots, SMASHING GOOD. Men vad är det i skålen till vänster? Jo, det är ringblommor. Eller tja, jag trodde att jag hade sått ringblommor i lilla rabatten och så var det morötter istället. Så svaret är alltså: Biodynamiska morötter. Vilken kombo va? Tore Wretman roterar väl som en centrifug i sin grav.

Måndag: Rätten man tar till när 1. Det ska gå snabbt. 2. Det ska vara gott. 3. Det ska vara något som till och med ungarna äter. Då blir det alltså stekt ris med räkor. Här har jag faktiskt kört på känsla och bara joxat ihop något (gurkmeja, olja, curry, fisksås, soya, ägg, räkor och vad man nu vill ha i utöver riset). Till det ett glas med egenhändigt framställd apelsin- och morotsjuice. Jag säger som Carlshamns glassmakare: Gottgottigottgott!

Tisdag: Billys Pan Pizza? Faktiskt inte. Här snackar vi hemmasnickrad pizza med mozzarellaost, paprika, ananas och BEARNAISESÅS. Inte nyttigt men sablar vad fett och gott! Och nu undrar ni förstås vad det är för små träfigurer som står och glor med sina förföriska prickar till ögon på varje maträtt. Då kan jag avslöja att det är mina små kära saltkar. Under deras mössor ligger saltet alltid redo. Fina, eller hur?
Så då. Det vara det det, så det var. Nu förstår ni kanske varför detta inte är en matblogg.

Vill du ha en ny utmaning Sparkling?



2 kommentarer:

Sparkling sa...

ÅÅÅH, såna där saltkar hade vi när jag var liten, nu blev jag avundsjuk. Och loppis-sugen.

Ja, gärna fler utmaningar. Är man en tönt så är man, hahaha.

Barasara sa...

Nu har jag mödosamt sparkat igång bloggen igen och kan också behöva någon utmaning av något slag. Kokar ni ihop några bra hakar jag också på!