Sitter i korridoren på Norrängsskolan. Klockan är ett och nu rusar alla ungar ut. Telefonen i min ständiga följeslagare Marimekkoväskan ringer. Ett 10-nummer. Intressant.
"Ja, det är Mirre" svarar jag.
Barnen stimmar och jag hör knappt vad jag tänker.
"Hej, det är Rose-Marie från Rosenlundsskolan här. Oj, kan du prata det låter väldigt mycket omkring dig?"
"Det går bra" säger jag.
"Jamenvadbra. Du, det är så att vi har en tjänst åt dig här. En pooltjänst. Kan du börja på måndag?"
"Pooltjänst? I särskolan då?" undrar jag. Barnen skriker och drar i mig. Jag värjer mig med en snabb undanmanöver och pinnar viktigt iväg bort mot en lugnare vrå där decibelstyrkan bara ligger på strax under 100.
"I särskolan ja. Du ska vara stationerad på Rosenlund men även kunna hoppa in på Junedahl och Bäckadal".
"Okej.... Vad typiskt. Jag kan ju inte i år eftersom jag jobbar på radion. Men om tjänsten finns kvar efter nyår så är jag intresserad!".
"Uhum. Ja, då har jag iallafall ringt. Vi får se efter nyår då".
Ja ja. Hejdå. Hejdå.
Varför är det alltid så här då? Har man jobb FÅR man jobb. Har man inget jobb då ringer fanimig ingen och tjatar på en. Murphys lag var det här ja. Igen.
Dagens låt: En dag - Tommy Nilsson.
Jamen har du läst den då? David Nicholls "En dag"? Inte? Gör det då för snart kommer filmen och jag hoppas, hoppas, verkligen H O P P A S att den är lika skojig, varm och rörande som boken. Fast Anne Hathaway som Emma Morley? Det känns som om det kan röra sig om en castingmiss faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar