Summa sidvisningar

måndag 10 oktober 2011

Om man lever sitt liv i ett par leggings


Ja. Om man gör det och man plötsligt finner sig ganska så ensamstående med två ungar - då lever kläderna farligt. I lördags till exempel, sent sent på kvällen efter att jag tjatat ungarna i säng och ÄNTLIGEN ska få lite ensamtid och kanske få mysa med mitt egna otvungna sällskap i soffhörnet. Det är då jag gör misstaget att gå ut i köket. Där ser jag att ena kökslådan är utdragen och att hela fronten har lossnat. Den eventuella gärningsmannen (gärningsbarnet i det här fallet) har inte upplyst mig om att lådan har pajjat. Synd att ungarna redan somnat. Jag som ville skälla lite.
Jag får ropa på mannen istället. Nej, just det ja. Han bor ju visst inte här längre. Det blir till att plocka fram superlimmet och hammaren på egen, ensamstående, hand.
Efter endast två-tre svärord i tysthet och några bank med hammaren är lådan fixad. Jag ler belåtet och skuttar gasellaktigt in mot soffan. Slänger ner min lekamen framför hyrfilmen och bara nju...men vadfan! Vad är det som stinker? Gud, vad det luktar starkt. Min näsa nosar upp källan till odören. Mitt knä. Mitt svarta leggingsknä. En decimeterstor fläck som stinker. Av superlim. Jag har legat på knä på köksgolvet i en limhög. Ajdå.
Mina leggings ffrån indiska för 149:- är förstörda. Jag som bara haft dom i en och en halv vecka. Fan fan fan.
Igår fick jag tömma hela källaren själv. Bort med 1200 stycken vhs-spagettirullar, bort med alla mattor, bort med bokhyllor och lampor. Ut med alla skruvar, ut med alla spikar. Spika dit lister, dra bort sladdar.
Mitt nya liv i ett nötskal.

Inga kommentarer: