Klockan är 05.10 på måndagsmorgonen och jag öppnar ytterdörren mot världen utanför och går ut. Mot jobbet. Med i följe har jag Mats, grå snygg kattherre som också ska till jobbet. Mitt jobb är att rapportera om trafik, vad hans går ut på är lite mer oklart och diffust. Jagar han möss? Fåglar? Sätter han på kattbrudar? Ligger under bilar och trycker? Springer efter flygande löv? Skiter/gödslar i grannens rabatter?Har god lust att sätta på honom en liten nattkamera för att få lite klarhet. Fast egentligen - är det inte det man gillar med katter? Att de är så där mystiska och hemlighetsfulla, tuffa men ända gosiga? Vansinnigt gosiga! Prrrr, nu känner jag att jag längtar efter hans whiskasdoftande andedräkt, hans trajjande tassar och allmänt gråsnygga uppenbarelse.
Må du leva i all evighet, Mats!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar