Är på Kulturhusets loppis med ungarna i släptåg. Det är skitmycket folk som vanligt. Hittar två Meandi-tröjor för tio kronor styck (ska säljas vidare) samt en helt ny röd EVEREST-vinterjacka till Wendy. Här snackar vi tjock, snygg kvalitetsjacka till två vintrar. Pris: 100:-
Nu har jag till min förskräckelse bara 20 kronor kvar i plånboken och det är ju en massa bord kvar att kolla in. Hjälp. Styr stegen in i Studion där det står ett tiotal försäljare till.
På ett bord ligger oturligt nog två stora tygschabrak. Det är utav ett IKEA-tyg som är grymt snyggt. Där står även ett antal Clearasiltvättmedel för fejset (djupverkande mot finnar) och jag kan varken motstå snygga tyger eller krämer/medel som man kan kleta in i ansiktet (jag kletar alltså inte in tyg utan...ja, ni fattar). Det är bara sån jag är. Förlåt.
"Hur mycket kostar tygerna?" undrar jag.
"Tja, 20 kronor styck.." säger den kvinnliga försäljaren.
"Och Clearasilet?"
"Du kan få alla tre för 20:-" svarar hon.
(Här gör jag ett överslag i skallen. Tygerna skulle kosta minst 200 kronor att köpa som nya och Clearasilet skulle säkert kosta typ 39 kronor per flaska. Minst.)
Fast nu har jag ju som sagt var bara tjugo kronor kvar i plånboken. Jag kan få ett tyg för 20 och jag kan säkert få loss en flaska för 5. Står och fipplar med min plånbok och sedan får jag förnedra mig och fråga Wendy om hon kan låna ut 5 kronor till mig. Hon okejar efter att ha tänkt i en minut.
"Jag tar ett tyg och en flaska för 25 kronor om det funkar för dig?" säger jag och kopplar på ledsna-hundenblicken.
"Men vad ska du med bara en tyglängd till?" undrar försäljerskan.
"Äsch, jag kan ha det som draperi kanske...jag har nämligen inte mer pengar just nu..."
"Okej!" svarar hon och packar ner ett tyg och en Clearasil. Hon tvekar lite...och....och....och sedan tar hon det andra tyget och stoppar ner även det i kassen!
"Du kan ta det också. Det är okej." säger hon till den stackars ensamstående, fattiga mamman som nu bara vill hem till sin tvåa på Råslätt och badda sina finnar.
"Nämen, tack snälla!!! Tack!" säger jag, den nyss så ledsna hunden, som nu viftar jätteglatt och jättemycket på sin obefintliga svans.
Har ni förstått att jag är en person som älskar att fynda på loppis?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar