Och när jag väl handlar kläder så blir det såklart fel

Hej hej. Här sitter jag i min nya tröja som jag inte iddes prova idag innan jag slog till och köpte den. Alltså sitter jag här nu och känner mig på sådär trist humör igen. Hur kan ett plagg som ser så himla bohemiskt och snyggt ut när det hänger på en galge i en affär se så ofattbart intetsägande och LAMT ut så fort det hamnar på min kropp? Hur? Varför? Det är nästan så att jag får lust att ställa någon mot väggen medans jag tar struptag på denne någon och ryar av mig.
Nu kostade plagget I OCH FÖR SIG bara 50 pix på Erikshjälpen men med facit i hand hade jag ju kunnat köpa typ fem liter mjölk för slantarna istället. Skit. Jag som ska föreställa klok och ekonomisk och allt. Big fail. Eller på ren svenska: Vilket fasligt debacle!

Har haft lite idétorka som ni kanske har noterat och gör därför ett upprop liknande det jag gjorde för nåt år sedan (och eftersom tiden numera går så fort så var det säkert för tre år sedan istället för ett eller nåt) och....vad tycker ni att jag ska blogga om?

1. Människor jag har mött/känt som har gjort något slags intryck på mig genom åren. (här tänker jag mig nästan som en slags återkommande serie....man har ju att ta av.)
2. Brev till mig själv som tolvåring (mitt gamla förnumstiga jag skriver till den stissiga personen som var jag, 12 höstar).
3. Mina värsta fasor då och mina värsta fasor nu.
4. Loppisfynd jag gjort genom åren.
5. Saker jag gjort som jag ångrar.

Fram med mentometerknapparna och tryck     NU!