Summa sidvisningar

torsdag 8 december 2016

Fru söker skämskudde


I år har jag gjort det. Följt programmet Bonde söker fru.  Och igår var det äntligen dags för samtliga bönder att välja sina nya "livskamrater" eller vad man nu ska tro att det hela handlar om.

Värst var det när hästbonden Jennifer skulle välja. Vi tittare fattade ju redan för två avsnitt sedan att hon skulle välja, i mitt tycke, lycksökaren Charlie. Han med det oerhört pinsamma efternamnet GULDVINGE. Skulle jag gift mig med honom hade jag ALDRIG bytt bort mitt gamla efternamn. Aldrig. Tänk att behöva uppge namnet "Mirre Guldvinge" i en massa sammanhang. Svettvarning på den. Men Jennifer ville som sagt var ha Charlie (trots att hon uttalat att hon trodde att han kanske var med bara för att få synas i tv) och då måste hon ju samtidigt rata den andre. Hette han Janne? En oerhört lam och tafatt karl som mest verkade trist och bitter. Han blev inte mindre bitter efter Jennifers val kan man ju lugnt påstå. Det var bara att ta och kliva upp och sätta sig på glasberget igen för honom. Hoppas ändå någonstans att han hittar den rätta - det är väl alla värda egentligen.

Och så charmören Erik då som valde hypertama Linnea som bara satt och pillade lojt med sitt hår hela tiden och som började lipa som en liten tvååring så fort det inte blev som hon ville. Ett mähä om du frågar mig. Ett prakt-mähä. Hur är karlar funtade egentligen?

Gubbflåsige Per han hade ju redan kört hem alla sina fruntimmer förutom Carola och det enda roliga som hände igår i det förhållandet var när Per skrek ut sin lycka och han stod i skogen och vrålade CAROOOOOLA! Det var ett fint tv-ögonblick.

Nu måste jag backa bandet innan jag skriver något om Snygg-Sigrid. För några veckor sedan var jag på elvaåringens innebandymatch här i Huskvarna. Jag satt på läktaren och bakom mig hade jag en pappa som pratade väldigt högt och vitt och brett om allt mellan himmel och jord med en kvinna han bara verkade känna lite ytligt. Hon satt mest och hummade och inflikade jaaa och näää på lämpliga ställen. Och hans mansmonolog gick på mest ut på att älta sina barns olika problem i skolan men även om Bonde söker fru. Det var då jag spetsade öronen lite (ännu) mer.

Han: "Och den där Sigrid...jag har en bekant som känner henne och han säger att den där människan går det INTE att leva med."
Jaha, tänkte jag. Undrar varför hon är så omöjlig?
"Bla bla bla och så är hon tydligen gammal kompis med Victoria Silvstedt...bla bla bla...och det fattade ju ALLA att hon och den där andra bonden, Erik, hade knullat!"
Typ halva Huskvarna Sporthall hörde det där sista. Bra. Nu vet vi alla det. Sigrid = omöjlig på alla sätt samt har gjort det med den mycket yngre Erik.

Omöjliga Sigrid kickade ut alla sin tre friare i förra avsnittet, "känslorna fanns inte", och bjöd istället in en annan man som hon haft lite span på? Pål hette han. De blev JÄTTEKÄRA på tre sekunder. Ingen bra tv alls. Det var säkert därför han inte fick komma med från början.
Ja, jag säger då det. Att det verkligen finns människor till alla dessa tv-program alltså. Det är ett mysterium i klass med svarta hål i universum.
Tur vi är så olika. Hur skulle skämskuddetillverkarna annars överleva?


Va? Hur det går med Agnetha Fältskog-singeln på Tradera? Tack för frågan. Nu är den uppe i 275 kronor. Nytt lyse och ett skönt nytt överdrag till elcykelsadeln kanske?

Dagens låt: Alright now - FREE
Pyntet är uppe. Julgranen är på plats. 90% av julklapparna är inköpta. Idag ska jag koka rödkål och frysa in. Baka ska jag göra i helgen. Känns ganska alright med julen i år. Konstigt nog.

2 kommentarer:

Sparkling sa...

Kämpa, Agneta! Mitt elcykellyse kostade 800 kronor (jag cyklar genom skogen svintidigt på morgonen och då är det KOLSVART och ingen ströbelysning någonstans så det fick bli ett av PROFFSKVALITET och då finns det tydligen inga spärrar uppåt).

randigkatt sa...

800! Flämt! Jag köper nog en reflexväst istället...