I'm a looser baby....

Trots att jag har uppnått en relativt aktningsvärd ålder så känner jag mig ofta efterbliven.
Till exempel så verkar alla andra utom jag fatta hur en trädgård fungerar. När man ska så, när man ska lägga på ny jord, plantera om, dra upp, lägga på gödsel/mull/torv/gödning, när man ska klippa ned och upp och hit och dit. Jag kan ingenting. Och trädgården ser ut därefter. Trots att jag bara har ca fyra kvadratmeters rabatt att ta hand om så misslyckas jag kapitalt med allt utom att driva upp torra pinnar (det stod att det skulle bli nån slags blomma) och ogräs. Hmpf.
En annan sak jag fattar dåligt är hur man reser med tåg. Kan jag bara hoppa på ett tåg och betala när stinsen, eller nej, konduktören menar jag, kommer fram och spänner ögonen i mig? Eller ringer jag via telefon och bokar biljett, via nätet eller ska jag trava in på stationen? Alla andra bara verkar hajja hur man gör. Skulle jag våga hoppa på ett tåg och det även skulle innebära ett byte så skulle jag börja hyperventilera av stress. Jag skulle hamna i Tjottahejti till slut. Det bara vet jag. Därför så åker jag inte tåg.
Eller det här med att renovera hus eller lägenheter. De flesta i min omgivning bara "nämen, vi tyckte det var dax att byta kök så vi rev ut allt och satte in ett nytt. Det blev jättefint. Och så blir det ju mycket biligare när man gör det själv!". Säger de med en axelryckning som om det handlade om att gå ut med soporna ungefär. Varken jag eller min klåpige man skulle våga oss på att ens måla om en liten golvlist hemma hos oss. Det skulle gå åt helvete i X2000-fart. Jag bara vet det.
Fast å andra sidan är jag kanske bra på sådant som inte andra har en hum om. Som, nu blev jag väldigt trött känner jag. Dax att säga godnatt. Godnatt.

Dagens låt: Walk! Idiot! Walk! med The Hives. Kan man inte konsten att åka tåg får man väl gå då.