Summa sidvisningar

tisdag 26 augusti 2014

Bloggutmaning: GRÄL

Vilka tre saker grälar min partner och jag mest om? undrar SPARKLING.
Oj. Den här var svår - för trots att vi varit ihop i 23 år så grälar vi väldigt sällan. Och om vi gör det så är det mest för att jag har lackat ur, är less, trött och sliten. Jag tjafsar men han tjafsar sällan tillbaka. Han inser nog att det är ingen vidare idé. Jag är GOLIATH så att säga. Muntert. Eller är jag mer lik Selma i Lilla Fridolf? (ni som är födda innan 1980 vet iallafall vad jag syftar på) och vet ni, på loppisen i Värnamo Folkets Park i söndags köpte jag en ny brödkavel för fem kronor. Den gamla var utsliten. Ni fattar.

Jag kanske kan ta tre små situationer/dispyter som jag kommer ihåg istället?

1. BREVLÅDAN
Jag var gravid för första gången i mitt liv. Jag var känslig. Skägget och jag skulle iväg på något, säkert bara en loppisrunda, men först var han tvungen att lägga ett brev på brevlådan. Jag gick till SEB för att ta ut pengar under tiden. När jag var klar så utgick jag ifrån att han skulle komma där med bilen för att hämta upp mig, Men icke. Jag fick stå där i gathörnet, KÄNSLIG och GRAVID, och var det något jag hade problem med förr så var det att stå på en trottoar och HÄNGA. Jag fick av någon konstig anledning för mig att jag såg ut som en hora, att alla bilister skulle tänka "Nämen, nu blev jag allt lite sugen på ett ligg här, hon där, undrar vad hon tar?" Ja, ni hör. Jag var totalt bäng. Ett cep.
Men hallå! Var var Skägget? Varför kom han aldrig? Bil efter bil for förbi men ingen röd rostig Toyota i sikte. Jo, där. Äntligen!
När jag hoppade in i bilen till min man, inte en torsk alltså, så var jag ett nervöst och argt vrak.
Jag skällde och anklagade och han fattade ingenting. Såklart. Han hade ju bara varit iväg och postat ett litet brev.
Han: "Men älskling, ska vi verkligen låta en brevlåda komma emellan oss? Tycker du det?"
Det tyckte jag var kul sagt. Slutade gräla. Vi åkte vidare.

2. MC-TRÄFFEN
Han har motorcykel. Jag har motorcykel. Ibland åkte vi på hojträffar. Mycket folk. Mycket dricka. Mycket sova i tält. Jag gillar varken det ena eller det andra. Eller det tredje. Speciellt inte det tredje. Tältandet.
Just den här gången var vi i Vetlanda och vi sov i ett militärtält har jag för mig. Eller sov och sov. Det går ju inte sova när man är omgiven av fyllesnack, pruttar, rapar, snarkande öldrickare och mullrande motorer. Jag blev K Ä N S L I G igen. Fick faktiskt en liten panikångestattack där på lördagmorgonen. För meningen var nog att vi skulle stannat ända till på söndagen men jag väckte Skägget tidigt på morgonen och bara "Jag måste hem!"
Han: "Men vad faaaaan!"
Jag: "Du får ljuga ihop att vi ska dra vidare, vi ska hälsa på min gamla faster får du säga!"
Han: "Men vad faaaaan!" Nu när jag tänker efter så lät han faktiskt lite som Jakob Eklund när han spelar den där tuffa snuten Johan Falk ni vet.

Efter några om och men så åkte vi. Fast Skägget var rasande. Han körde som en idiot. Det var jätteaggressiv körning ända hem till Huskvarna och jag var på efterkälken. Minns att en liten fågel flög in i mitt bröst och att det gjorde ont och hur det gick med fågel vet jag inte.
Så. Nu var vi hemma i ett sommardött Huskvarna och i Vetlanda pågick en säkert jätterolig och alldeles.....underbar träff med en massa balla polare till Skägget. Så kan det gå när man har en konstig tjej. Man får vackert ligga hemma i soffan och äta chips och glo medans andra är ute och roar sig.
Livet får andra syssla med.


3. 19/4-2011
Vi har faktiskt haft några rejäla SUPERGRÄL men de är av ytterst privat natur så jag säger bara: Nittonde april 2011. Minns att jag var så Hulkenarg att jag kastade en stor tegelsten som Mille släpat hem rätt ut i gatan. Den sprack. Kommer även ihåg att jag kastade mina absoluta favoritsolglasögon i golvet så att de gick sönder.
Fast det var berättigat.
Det var det. Jävla Skägget.

3 kommentarer:

Sparkling sa...

OMG, hade helt förträngt det där när man var sådär GRAVIDKÄNSLIG. Minns att jag fick ett monumentalt utbrott för att min exman hade bjudit hem sitt ex på en fika en gång när han var ledig, men jag! Var minsann tvungen att slita och släpa medan han! Satt och gullade med sitt djävla ex, sånt hade han minsann tid med men komma och hämta mig så att jag slapp cykla höggravid med tunga Ica-kassar orkade han minsann inte (det var iofs en helt annan gång, men i min hormonella hjärna fanns det nu ett SAMBAND). Blev så förbannad att jag, sent på kvällen, lämnade hemmet i vredesmod och när jag sedan återvände efter kanske en halvtimme SÅ HADE DEN FAN GÅTT OCH LAGT SIG. Tyckte väl att han borde ha suttit uppe och varit klädsamt orolig över sin höggravida hustru, men inte fan. Mohahaha vad arg jag var då, våren 1991. Det borde vara preskriberat nu va?

Barasara sa...

Fnissar också åt kommentaren om brevlådan.

Tänker på den lilla fågeln också. Och hur jävla ont det måste gjort.

Och sen tänker jag vilken jävla kraft du kastade tegelstenen med. Lex suddgummit i dörren.

randigkatt sa...

Sparkling: Oh, vad det känns igen. Det låter som om jag måste ge dig en utmaning att skriva om dispyter, du skriver så satans roligt. Det kanske kommer
Sara: "Lex suddigummit i dörren"! (gapskratt) Att du aldrig glömmer det....såg jag verkligen så rolig ut med min ilska där och då?
:-D