Vem vill ha en spruta?

Först var det JA! Sedan var det NEJ. Sedan var det kanske och sedan var det ja, nej och till sist JA! Ända tills för tio minuter sedan.
Alltså den här nya influensan...ingen känner någon som har haft den och om man varit lite sjuk så säger man att man "kanske redan har haft den utan att veta om det". Då känns ju en spruta vääääldigt nödvändig måste jag säga.
Ändå -efter tre månaders tråkigt velande fram och tillbaka så bestämde vi oss för att gå till vårdcentralen idag och ta sprutan. Hela den förväntansfulla familjen traskade dit men när vi såg hur enormt lång kön var så gav vi upp.
Vi gick istället till turken eller vad han nu är i affären mitt över gatan och köpte mjölk. Vi började prata med varandra. Jag berättade att vi nyss försökt få varsin spruta men att vi inte orkade köa i en sådan aslång kö. Då satte han igång att blarra om att han inte skulle ta, hans tjej skulle inte ta och hans dotter skulle inte ta heller.
"I Schweiz och Belgien tar de inga sprutor. Där är det förbjudet, bla bla bla och vem vet...bla bla om fyra år så kanske det kommer en massa biverkningar" mässade han, affärsinnehavaren på.
Så nu har jag bestämt mig å det bestämdaste (tror jag) att vi tar inga sprutor i den här lilla familjen. Det var säkert ödet som satte P för oss idag. Och förresten så läste jag nyss på lokalradions hemsida att efter idag är vaccinet slut för den här veckan.
Fine. That's it. I will survive.

Dagens låt: Killed by death - Motörhead.
Det känns livsfarligt att säga detta men....jag har aldrig haft influensa. Kanske är jag en av de där som är immuna? Kanske är vi vegetarianer motståndskraftigare än grisätarna? Äh, jag vet inte. Dö ska vi ju alla göra förr eller senare och jag tänker göra det senare. Om typ 60 år blir ganska lagom.