Summa sidvisningar

lördag 28 juli 2012

Just nu vill jag leva. Just nu!

Vad livet har varit lätt de senaste dagarna! Sova hur länge man vill, pyssla lite, packa badväskan och sticka till badet. Ungarna badar i poolen i timmar. Man själv sitter i en brassestol med näsan i en bok samtidigt som man jobbar på hudcancern. Man kanske tar ett dopp, simmar några längder (läs två), fikar, sätter sig i en stekhet bil och drar hem. Grillar i trädgården. Njuter av att bara vara.
Skulle livet lunka på så här i, låt säga, fem månader istället för två veckor om året, skulle min livskvalitet höjas betänkligt. Fast nu ska jag egentligen inte klaga, den är redan ganska hög. Och det är den för att jag jobbar så himla lite och har så små omkostnader. Dessutom är det en otrolig frihet att inte ha hus. Minst två av våra bekanta tillbringar sina "semestrar" med att bygga garage/måla om huset/skrapa fönster/renovera köket etc etc osv osv. Man blir så att säga inte ett dugg avundsjuk på den där "friheten" som det tydligen ska vara att ha sitt egna. Krävande. Hus.
Lev lätt - köp bostadsrätt! Det är grejen det.

En annan grej är att man går ut på stan med sin man på torsdagkvällen och hamnar i den ena konstiga situationen efter den andra. Vi går till tre olika ställen och på det sista så slår vi oss i slang med en kille i rullstol. Detta bara för att han har en t-shirt på sig där det står Suspiria. Vi babblar på om att vi minsann har varit i Rom i Dario Argentos affär Profundo Rosso (?) och då gått ner i hans filmmuseum. Detta blir killen som heter Johan mycket imponerad av. Filmsnacket är igång. Vi bestämmer oss för att sätta oss på uteserveringen istället och plötsligt dyker världens jobbigaste typ upp som börjar dra ut stolar åt Johan och så domderar han att "Dom ska RESPEKTERA dig!" och så upprepas detta in absurdum. Vi som hade en trevlig konversation har nu helt hamnat i klorna på en knarkpåverkad (måste varit knark) idiot som tydligen är trubadur också. På Nyfiket, på tisdag, kom dit, jag kan spela "Hallå eller" och "Solsken" och titta här här har ni mina texter jag kan läsa upp dom och faaaaan, vad jag blir förbannad på dom där j-a (könsord, kvinnligt) som inte RESPEKTERAR dig, du ska komma först, dom där förbannade (könsord, kvinnligt) jag ska (grovt ord) dom alltså. Kom till Nyfiket. På tisdag. Kulturhuset. Jag spelar där. Hur kan dom påstå att jag är otrevlig, va? Att jag är full? Titta, titta, titta här. Jag kan stå på ett ben, kan man det om man är full, va? Va? J-a (könsord, kvinnligt), dom kan dra åt helvete asså.

Och så höll han på. Denne respektable man. Vi gav upp och tog bussen hem. Kul kväll. Trots trubaduridioten.


Dagens låt: Crazy - Seal.
Och så finns det ju människor (som exempelvis jag) som hasplar ur sig både det ena och det andra när dom samtalar med en rullstorsburen person. Som t.ex ska beskriva en annan kille och då säger "Han är så himla LAM!" och trettio minuter senare "Vi sitter kvar här så gå du på toaletten nu" och efter det börjar skratta nervöst. Krejsy.



Inga kommentarer: