Lördagkväll på Esplanaden i Huskvarna. Kliver ut med en matkasse från Willys. Hög musik i luften. Jag börjar promenera hemåt samtidigt som huvudet roterar nyfiket - varifrån kommer musiken? Svaret kommer i form av världens risigaste raggarbil. Den är helt matt i lacken, nedklottrad, nedcabbad och när den åker förbi så dånar musiken och en av killarna i bilen sträcker upp armarna i luften och bara vrålar "wääääääähhh!" eller nåt liknande. Rätt ut. Jag kan inte låta bli att börja skratta. Känner en sådan lycka. Tänk att det fortfarande finns ungdomar i raggarbilar! Det är livsbejakande att åka utan tak, i sakta mak, med hög musik. Jag vet. Jag har själv gjort det. Och jag tror att det är ett av mina lyckligaste ögonblick i mitt liv. Det är fantastiskt häftigt. Innan jag blir pensionär ska jag ha gjort det en gång till. Det lovar jag dyrt och heligt. Och då ska jag också vråla "wäääähh!". För så kan ett sorts vårskri också låta.Dagens låt: The Motors - Love and loneliness.
Motorer alltså. De har sin charm. The highlights of my life är när jag lärde mig cykla. Köra moppe. Ta mc-kort. Köra bil. Köra raggarbil. Och traktor! Jag har nog bensin i blodet....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar