Nej, Jan Bruegel, så här ser inte paradiset ut!

Jag vet hur det ser ut för jag var där igår.....
Så här ligger det till. Jag är en loppistorsk. En stor loppistorsk. Nu är det ju väldigt PK och rätt och modernt att hävda att man är torsk på loppis men jag kan stoltsera med att jag har faktiskt varit det ända sedan början av 80-talet, ni vet under värsta yuppi-eran. Begagnat har så att säga alltid varit min grej. Dunk, dunk på ryggen.

Så. Igår tog jag och min kollega bilen till Erikshjälpen för att checka läget med feriepraktikanterna som jobbar där nu under sommarveckorna. Listiga som vi är så anlände vi kvart i tolv, det vill säga en kvart innan öppningsdags. Vi smög in via lagret (mitt huvud roterade, ögonen gick i kors) och så kom vi ut i fiket där all personal hade samlats för en fikastund innan kunderna behagade välla in. Det var intressant.
Fem minuter innan dörrarna skulle slå upp så tog en av cheferna, Gert, 75, kommandot.
"Och så var det då ett bibelord!"
Han började svamla om sina barnbarn på 5 och 7 år som nyligen hade åkt med i bilen. De kristna små barnen hade tittat upp mot solen på himlen och sedan frågat sin morfar vad som fanns där bakom?
Ho, ho, ho, morfar Gert skrattade lite menande och så kom en lång utläggning om GUD och om hur STOR han är, denne GUD. Därpå så började Gert be en bön och 85% av alla medarbetare sänkte sina huvuden, knäppte sina händer och bad stilla om "bra försäljning idag" osv...

Jesus. Det här hade man ju ingen aning om som den aningslösa kund man är. Fast bönen måste ha slagit in för om alla handlade lika mycket som jag så kan man väl lugnt börja prata om att Gud verkligen hörsammade Gert& co.
Jag hittade nämligen både snygga gardiner och intressanta böcker och till och med min kollega Bittan (som för övrigt hatar loppis) hittade en stor tupp i metall och glaskulor för endast 55:-
Så visst var det en bra dag på jobbet igår.
Amen.

Dagens låt: Step on me - The Cardigans.
Har du köat någon gång för att komma in på Erikshjälpen? Inte? Men det har jag. Och jag kan tala om att det är som att stå och köa för att få komma fram först till scenen på en rockkonsert eller nåt i den stilen. Jag har varit med om att folk har svimmat. Att folk har rykt ihop för att någon har trängt sig lite och.....listan kan göras lång. Folk! De är är inte riktigt kloka.