Mats blir tuff

Vår lille katt heter Mats. Han fyller ett år först i juni nu i år men han är redan som en...tonåring? Vill han inte bara ligga och sova så vill han springa ut. Utekatt + granne med hårt trafikerade Drottninggatan = ingen bra kombination.
På sista tiden har vi dock blivit allt mer slapphänta och han har trots allt fått gå ut korta stunder.
Igår på kvällen så var Mats ute en sväng och plötsligt kom Wendy instörtande med andan i halsen och "Måns är där ute och han verkar arg på Mats! Kom och titta!"
Ajdå. Måns. Den gamla arga, STORA, randiga hankatten i D-uppgången. Han som tror att han äger gården. Inte bra.
Peter gick. Kom in. Satte sig i soffan och "Det är ingen fara. Det var Mats som var den pådrivande. Han fräste och visade raggen. Men de slogs inte".
Jaså minsann. Mats. Pådrivande. Inte utan att jag kände mig lite mammastolt. Mats är ingen liten mes som nån gammal kattgubbe kan komma och komma med. Så bra.
Sedan händer följande. Jag somnar i soffan. Vaknar klockan ett på natten. Borstar gaddarna, klär av mig. Då plötsligt kommer jag på att jag inte sett Mats. Är han ute fortfarande? Jag är tvungen att väcka Skägget. Han bekräftar att Mats är ute och inte verkar vilja komma in eftersom han varit ute och ropat efter honom.
Jesus. Efter en titt ut på trappen och några nervösa mammarop lägger jag mig och det är totalt omöjligt att somna. Var är Mats? Har han fått bust av Måns iallafall? Har han träffat den svarta vildkatten och hängt på honom och nu hittar han säkert inte hem? Har han blivit överkörd? Inlåst? Tankarna snurrar. Så här måste det vara att ha tonåringar. Sover jättedåligt. Drömmer om Mats. Han har blivit riven i drömmen.
På morgonen går Skägget ut och hämtar tidningen. I släptåg när han kommer in: Mats.
Den förlorade sonen är hemma. Han ser annorlunda ut. Mallig. Tuff. Nästan som om han förlorat sin oskuld. Han luktar konstigt. Han vill inte komma och gosa i sängen. Men han är hemma. Tack gode gud, han är hemma.

Nu blir det vaccinering, kastrering, halsband och hela baletten.

Se en sån karl! Helt utslagen efter en vild natt med gänget.

Dagens låt: Out in the fields - Gary Moore & Phil Lynnot.
Katter måste ju få vara ute om de vill. Eller hur. Men riktiga tonåringar -

dom måste man få låsa in, va?