Hemma åker glorian av

Liten. Blond. Blå ögon. En liten ängel på dagis. Hemma: en riktig liten djävul. Han slåss, sparkas, rivs, spottar och gapar och skriker. Han lyssnar inte med sina öron. Hans öron sållar bara ut ord som glass, godis, juice och Spiderman. Allt annat hör han inte. Respekt för de äldre? Vad är det för löjl? Bah!
Nu har vi ett låååångt sommarlov i sikte här och jag ångrar redan att jag tagit ledigt. Hur ska man orka med denna mini-Lucifer? Man kanske skulle ta och "råka" glömma honom där i Turkiet?

Dagens låt: There must be an angel - Eurythmics.
Han var ju världens snällaste, goaste bebis. Vad gick snett? Är det en fas? Eller kommer han vara sån här resten av livet? Gud hjälpe.