Summa sidvisningar

onsdag 10 juni 2009

Jag säger

Det känns surt att behöva erkänna att man är en rutinmänniska. En sån där stelbent person som mår bäst om hon får äta samma frukost år ut och år in. Jobba på samma jobb. Trist. Grått. Beigt.
Jag rotar mig enormt lätt och nu hade jag boat in mig på trevliga Rosenlundsskolan. Naturligtvis. Så jädra dumt. Har varit och jobbat i samma (jobbiga) klass sedan början av april och idag var vikariatet slut. "Håpp. Det var sista gången man var med på gympan då". "Håpp. Det var sista gången jag åt i den här matsalen". "Håpp. Det var det sista man såg av fräknige Axel då". Osv osv osv. Usch, vad trist det är med avsked! Igår Bibbi, idag skolan, på lördag Sverige. Dessutom så är det goodbye och ajöss med vårt gamla mögliga badrum. Från och med nu får vi gå ut i källargången och in på en sunkig toa med blå HELTÄCKNINGSMATTA och göra våra behov. Jag hoppas verkligen att ingen av ungarna kommer ha den dåliga smaken och vakna mitt i natten för att de behöver gå på toa....
Kan man förresten få säja adjö till sorg, tristess och depp? Vad bra. Då gör jag det. Adjö, adjö.

Dagens låt: Shining light - Ash.

Efter regn kommer solsken. Jag behöver ljus. Jag behöver sol. Jag behöver en liten dos alkohol och kanske en cigarett. Tja, Turkiet är faktiskt lösningen på allt känns det som just nu.

Website counter

Inga kommentarer: