Ingen av mina vänner gillar Bruce Springsteen. Det känns som om det är det jag får skylla på.
Ikväll har jag suttit och ögnat igenom veckans skörd av Expressen. På fredagar får jag nämligen alla Expressentidningar som morsan och farsan läst under veckan och i sin tur får de alla Jönköpingsposten av mig. Anyway. Den här omgångens tidningar handlade väldigt mycket om Bruce Springsteens senaste besök i Sverige. Hans konsert på lördagen fick fem surrande getingar och recensenten var så till sig i brallorna att han till och med tappade poängen. Som tydligen var att konserten varit F A N T A S T I S K. Jag tror honom. Varför var inte jag där på Ullevi? Jag förbannar mig själv. Idiot! Jag är inget uttalat Springsteen-fan på något som helst sätt, men jag är starkt övertygad om att OM jag gick på en av hans konserter så skulle jag lipa, skratta, få gåshud, hoppa, dansa, kanske svimma och sedan skulle jag svamla om hur enormt bra han är som liveartist för alla stackare som kom i min väg för år framöver.
En skiva har jag med Bruce. Born to run. Den lyssnar jag aldrig på. Men jag älskar titelspåret där han sjunger om Wendy. Wendy som min dotter heter. Och kommer Bruce på radion så förvånas jag alltid över hur jäkla bra han är. Konstigt att jag inte har varenda platta. På nåt imbecillt sätt så tror jag att det är den där allergiframkallande Ulf Lundells fel. För Uffepuffe tror att han är Bruce fast han inte är det. Verkligen inte. Jag kan helt enkelt inte gå med i samma gäng. Töntigt jag vet.
Men nu vet jag en sak till och den är säker. Jag tänker inte dö innan jag sett Bruce Springsteen live. Kommer han nästa år ska jag vara där. Nån som kan tänka sig att joina?
Dagens låt: Dancing in the dark - Bruce S. "I check my look in the mirror. Wanna change my clothes, my hair, my face". Hög igenkänningsfaktor där ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar