Filmtips från en som är lite efter sin tid

Jag är lite efter min tid. Lite bakom. Jämt. Till exempel så ser jag filmer åtta månader senare än alla andra men om det finns någon där ute i cyberspejs som känner sig besläktad till mig så bara måste jag låta meddela: Missa inte Lukas Moodyssons "Mammut" för allt i världen! Mycket bra, mycket rörande film.
Jag såg den ensam en lördagkväll och tänkte "den här bara måste Skägget se" så jag satte på filmen på söndagmorgonen och mer eller mindre tvingade den motsträvige, bakfulle, att kolla tillsammans med mig ytterligare en gång.
Skägget gillade den. Jag gillade den. Vad väntar ni på? Se den!

Dagens låt: Moviestar - Harpo.
Tycker att det är särskilt schysst med filmer där man slipper känna igen varenda nuna och jag hade till exempel aldrig stött på denna Michelle Williams förut. Tror jag iallafall. Annars så kan hon ju inte gjort något vidare bestående intryck. Något som hon faktiskt gör i Mammut.

I morse fick man en föraning

Regnet öste ner. Vi skulle stressa iväg till skola och dagis. Den lille bara: "Jag vill ha vantar!" (leta, leta, var är vantarna, där är en, var fan är den andra nu då, leta, stress, stress, leta). Skor! Vad har barnen för skor? Kan man ha gympadojjor fortfarande? Jacka då? Vad ska de ha för jackor på sig? Aaaarrggh. Det kommer en vinter. Det kommer bli värre.

Så här borde det istället se ut minst nio månader om året.

Man kanske skulle göra slag i saken och ta och emigrera till Nya Zeeland exempelvis.

Nu är det typ åtta långa månader kvar till ljuvliga maj månad. Orka, orka.

Dagens låt: Sommarnatt - Snowstorm.
Korkat förresten att heta "Snowstorm" när man sjunger om sommarnätter. Hade de haft humor så hade de bytt namn till Summernight istället för som nu, till SNÖSTORM, och hiten skulle handlat om snö och glopp och rinnande näsor.

Det är bara lite aids

Fantastiska teckningar. Jätteskojsig bok. Sara Granér heter hon. Check it out.

Apropå onödiga prylar

En väckarklocka. Det behövs iallafall inte till mitt sängbord. Någon tupp hade jag inte heller behövt - jag hade ändå vaknat långt före han ens hunnit säga "kuck.."
Betyder detta att jag är en pensionär? Svar: nej. Mina föräldrar är pensionärer och ringer man till dom klockan halv tio på morgonen så låter de alltid rossliga eftersom att "de har precis gått upp". Det låter härligt.
Idag är det söndag, vilodagen, och jag firar förstås med att slå upp de rödsprängda kl.05.20.
Inte undra på att man är som en död sill på kvällarna......

Dagens låt: Wake me up before you go go - Wham!
Hur känns det när någon ruskar om en och säger "VAKNA! Du måste gå upp. NU!" Berätta - för jag vet inte. Men jag skulle lätt pröjsa en hundring för att få veta.

Kan det vara?

Nej. Det är nog inte svininfluensan som dottern har fått. Det verkar snarare som gammal hederlig förkylning med feber. Hoppas jag. Själv så går jag bara och väntar otåligt. När kommer den? När kommer den? Borde jag inte få den (svinisen alltså) eftersom jag hoppar runt som en tokig i olika miljöer, miljöer med en massa kids som hostar rätt ut och nyser så det sprutar?
Eller så har jag byggt upp det totala immunförsvaret. Se där - något som är positivt med min dassiga situation!

Dagens låt: I want to break free - Queen.
Inomhus hela dagen idag. Fast. Låst. Enda gången jag kom iväg hemifrån var när en familj här i huset ringde mig, fru ordförande, och sa att de inte vågade sig upp på vinden eftersom det var fullt av getingar i ett av vindsfönstren. Jag gick dit. Två vuxna karlar och en tant stod där helt lama. Getingarna var många men slöa.

"Vi får ta och dammsuga upp dom" sa jag resolut.

"Javisst, visst" sa dom underdånigt.

När jag skulle gå så sa tanten att hon dessutom hade ohyra i köket som flög ut från skafferiet när hon öppnade dörren.

"Det är säkert bara fruktflugor. Jag har sådana med. Ställ fram en skål med vinäger, vatten och diskmedel så drunknar de där i" mässade jag, the expert, the invincible terminatorwoman, på.

Familjen tackade för hjälpen och jag kunde gå hem igen. Något malligare än vanligt.

Jobba jobba JOOOOBBBA!

Min dröm är att hitta ett okej halvtidsjobb. Och nu har jag ett. I tre veckor framöver iallafall. Så fucking skönt. Ibland kommer jag (läsk, läsk) börja vid sju och sedan får jag (läsk, läsk) traska hem vid elvasnåret. Himmelriket!
Skolan jag jobbar på ligger mitt i stan och av barnens förldrar är minst tre kändisar. Två av dom var med i senaste Se&Hör. Poäng till mig nu då, huh?
En annan av föräldrarna pratade jag jobb med igår för är man som jag "mellan två jobb" så man måste ligga i som en iller. Det lät faktiskt inte helt omöjligt att det skulle kunna bli något på mitt lilla drömställe i la stada.
Jag sätter härmed upp det som mål. Innan årsskiftet ska jag ha en plats där. Om än så liten, så liten.
FOKUSERA!

Dagens låt: Dreamer - Supertramp.
Nä, det var visst inte meningen att jag skulle få jobbet som receptionist på heltid hos......polisen. Ha, ha, ha, ha, HA! Hur fläng får man bli? Jag? Polisen? Nää. De kan ta sin fisiga reception och stoppa upp den där bak.
Jag drömmer vidare. Och fokuserar. Som sagt var.

Fusk på Facebook

Jag är med i Facebook. Hade jag inte varit med i (eller heter det på?) Facebook så hade jag haft betydligt mer fritid. Men nu är det som det är. Det är trots allt ganska kul. 155 vänner har jag lyckats skrapa ihop och det är minst 145 mer än jag trodde när jag satte igång. Trodde mest att fejjan var till för 20-plussarna.
Det bästa med Facebook är att man får kontakt med gamla kompisar från förr. Kompisar samt en hel del sådana där människor som man kanske bara nickade kort åt i skolkorridoren.
Idag var det en tjej som mejlat mig för att hon plötsligt "kommit att tänka på mig". Vi gick på samma högstadium och när vi kom upp i gymnasiet så hamnade vi i samma klass. Jag gick in på hennes sida för att kolla hur hon såg ut i dagsläget. Oj, vad hon såg ut. Jag fick en smärre chock måste jag nog medge. I alla fall så var hon jätteförändrad strax mitt på kroppen. För inte kan man vara en planka i gymnasiet och sedan när man har fött två söta barn så har man avancerat till DD-kupa? Nej, mig lurar hon inte. Här har en kniv varit framme. Såg inte hennes mun lite förändrad ut också?
Jösses. Här talar vi om en äkta grå mus som förvandlats till en puma.

Men allvarligt talat. Fusk gills inte. Det fick vi faktiskt lära oss i skolan. Både hon och jag.

Dagens låt: Ah du, hur fan ser du ut? - Wilmer X.
Vad roligt det är ändå med att det jämnar ut sig i längden. Fulingarna blir snyggare med åren och de som hade sin storhetstid i nian är sunkiga trebarnsmorsor med påsar under ögonen.

Heltid hela tiden

Ni som jobbar heltid - vad äter ni till frukost? Felformulerat - vad är ni gjorda av? Igår jobbade jag sju timmar och idag har jag jobbat sju komma fyrtiofem timmar och jag lovar....jag är HELT slut. Kanske är det viss skillnad på att jobba heltid på ett kontor i lugn och skön miljö och att jobba heltid i skolmiljö med sjuttioelva ungar som man ska hålla reda på. Hålla tyst på. Se till att de inte slår ihjäl sig eller varandra. Puh. Det är ett hårt jobb men någon måste göra det. Fast aldrig, aldrig att ni får mig att jobba 100% med barn. Never. Då blir jag hellre en tokig tant som letar pantflaskor, tror jag.
Det om det. Nu över till gymmet som jag och Lena J började på igår. Friskis & Svettis hette det och det hade tydligen legat rätt många år där det låg. Jag har aldrig satt min fot där. Lite jobbigt att det låg på våning två. Ingen hiss!
Vi blev instruerade av en supervältränad killtjej som var rolig och bra. Hon berömde oss flera gånger och sa "Vilka tjejer!" Bara en sån sak att hon tyckte att vi var "tjejer". Plus i kanten till henne, tycker jag.
Vi gick igenom alla maskiner och den jag hade svårast för var naturligtvis den viktigaste. MAGPLÅGAREN. Jag fattade inte hur man skulle göra en "curl". Jobba med naveln? Hallå. Hjälp.
Fast det löser sig nog. Det här med gym blir kanonbra. Man går dit när man vill. Jobbar sig svettig och sedan går man hem och slänger sig i soffan med en chipspå...näve morötter.
Mitt nya liv - du är så välkommen.

Dagens låt: Freedom - George Michael.
Jag tycker att det är kul att jobba. Det gör jag. Verkligen. Men jag måste få känna mig fri. Så antingen blir det ett halvtidsjobb med vadsomhelst eller så måste det bli ett jävligt fritt jobb. Ett jobb där man får göra vad som faller en in. Eller tja, frihet under ansvar då då. Med andra ord - ett sånt där jobb som hela Platsjournalen är full av. Eller kanske inte.

Mitt nya liv börjar imorgon....

Undrar just hur min nattsömn kommer att vara inatt. Jag ältar allt nätterna igenom. Det är då, i mörkret, som jag plötsligt kommer att tänka på allt och inget som kan trigga igång mig och ge mig nervösa besvär.
"När kommer fakturan för badrummet?"
"Hur mycket kommer fakturan att vara på?"
"Tänk om jag aldrig mer får ett jobb".
"Vad ska jag göra resten av mitt liv?"
Ja ni fattar.
Imorgon måndag händer det dessutom två saker utöver det vanliga.
Ett: Jag ska ha en halvklass på förmiddagen i "livskunskap" och en halvklass på eftermiddagen i samma ämne. Barnen är 7, SJU!, år gamla och jag är lite nervös. Hur ska det gå? Hur ska det gå? Tänk om de mobbar ut mig?
Två: Jag och Lena J ska börja på gym på Friskis&Svettis imorgon kväll. Vi har bokat en instruktör och hela tjottaballongen. Här går funderingarna mest i banorna "Vad ska jag ha på mig? Hur ska jag se seriös ut? Seriös och SMAL ut?"
Gulp gulp gulp.
Nej, jag känner på mig att här blir det inte många timmars sömn. Fast sova får man väl göra när man är död som dom säger.
Tjing!

Dagens låt: Stronger - Christina Aguilera.
Pösmagen ska bort! Gäddhänget ska bort! Valkarna som man stöter på både här och där ska bort! Jag ska bara äta upp de där sista chipsresterna ikväll. Men imorgon så....!

Tänk vad man kan hitta

Solen skiner. Jag är astrött efter att ha jobbat på ett nytt jobb idag igen. Vad gör man då när man kommer hem? Ja, du gissade rätt. Man dammar förstås av alla skivor och böcker som man har i bokhyllan ute i hallen samt den som man har inne i vardagsrummet. Byggdammet måste ju bort!
Gud, vad prylar och skit vi har! Det är banne mig ofattbart. Men när man städar och rensar hittar man saker, bra saker. Jag hittade till exempel en massa gamla seriealbum som säkert är värda pengar på Tradden idag. Skägget hittade en gammal countryskiva, jag hittade Saras examensjobb "Kaka söker maka" där hon bl.a intervjuat moi om hur jag träffade mannen. Vi rensade dessutom ut två fulla bärkassar med böcker som vi ska byta mot andra böcker på antikvariatet. Win-win.
Och så hittade jag den här låten. Den är SÅ BRA! Det får bli dagens låt. Jag är trött.

Mitt nya måndagsnöje!

Hoppas att ni inte missade TV3:s "Svenska hollywoodfruar" igårkväll. Det var riktigt läskigt. Tre blonderade kvinnor med sillisar, stora läppar och minimala hjärnor. Hemskast var ANNA ANKA. Bara namnet....Hello, my name is Anka. Anna Anka. Jag är gift med Paul Anka, 68 år. Fast vi träffas aldrig. Jag är liksom bara i kulissen hela tiden. Jag kan ingenting - jag vet bara att jag vill utstråla lyx och glamour. Fasad för sjutton. Fasad!
Anna Anka. Vilken extremt osympatisk människa! När hon satt i deras privata jetplan och läste horoskopet (som tydligen ALLTID stämde!) och det stod att folk i hennes omgivning var avundsjuka och missunnsamma så viskade hon att det stämde ju på pricken. Och så nickade hon bakåt i planet för där satt barnflickan som tog hand om deras barn. " Hon tjänar 16000 dollar om året - det är ju vad jag gör åt på make-up på en månad. He he. Klart att hon är avundsjuk på mig.....".
Sedan fortsatte hon i samma stil. Klagade på att de fick bakvägen genom hotellet, klagade på att miljonärerna som kom på deras meet and greet-tillställning "klädde sig som bonnlurkar. Det är så piiiinsamt! Hi hi hi".
Deras två gemensamma små barn verkade hon inte ta i med tång. Hon och den manliga Ankan sov i skilda sovrum och hennes dagar verkade gå ut på att träna (hon var en benget), prova kläder samt sitta i publiken när maken sjöng. Klart som korvspad att alla människor är avundsjuka på denna beundransvärda, fantastiska person. Eller kanske INTE.
Kolla nästa måndag!

Dagens låt: Starfucker - Rolling Stones.
Tänk vad lätt att vara nedlåtande mot människor som jobbar och sliter för brödfödan varje dag utan att klaga. När det egentligen räcker att operera sig i fejset och ligga med en rik gubbe.
USCH!

Jag glömde en bild....

Toans förvandling!

Jag älskade röret. Jag älskade toastolen med sin guldknopp.

Däremot var jag inte så förtjust i allt som var skavt och sönder...

BLUÄK! Här var Bibbis hörna med kattlådan och allt. Sunkigt!

Men titta! Fjorton veckor senare är allt äckelpäckel borttrollat!

Se!

Svart golv - med golvvärme. Jag betonar: GOLVVÄRME!

Allt kommer från farbror Ingvar. Kamprad alltså.

...utom de här snyggelisnygga hängarna som jag fyndade billigt billigt på en second hand i Habo.

Katt måste man ha.
Nu fattas bara dörrlås, dörrhandtag, dörrkarm och sedan är det klart!
Att vi har stått ut. Vi är fan värda stående ovationer!

Dagens låt: This is it - Melba Moore.
Jaha. Det var det det. Nu ska vi fixa till köket i omgångar. Det får bli en snålvariant. Bättra på färgen och kanske lyxa till det med en ny diskbänk. Och nytt golv. Och ny kyl och frys. Och nya möbler.

En sucker för

Idol - ett av mina absoluta favoritprogram på teve. Iallafall så här inledningsvis när det handlar om auditions.
Har inte juryn blivit elakare? Eller håller jag på att bli senildement (det börjar visst med att man blir väldigt blödig)? Jag vet inte. Men jag vet att i 99 fall av 100 så är jag ändå rörande överens med juryn. Det är bara så jäkla trist att de alltid ska skina upp så fort någon med lite skojsig klädstil gör entré. Har man scarf runt halsen, hårspänne i luggen, överdimensionerade glasögon och olika färger på dojjorna så MÅSTE man ju vara en stjärna. Eller hur? Därför var det så extra extrasurt när "störtsköne Allanballan" klev in i studion med sin gitarr och Bagge bara "här får jag en riktigt skön känsla" och Allanballan leende sa med släpig röst "vet du, det får faktiskt jag med".
Aaaargghh!!! Ta dina stora coola brillor och stoppa upp dem nånstans där solen inte skiner!
Idol-Jon (han har dessutom världens fulaste killnamn) är en sån där kille som ger mig ilsken klåda över hela kroppen.
"Jag får en kristen känsla här" sa Skägget.
"Jag med" sa jag. "Typisk pingstvän!".

Nä, roligare är det då med beiga, icke fullt så självgoda människor, som överraskar stort. Då blir jag alltid lipig (dement?) och väldigt lycklig.
Hurra för IDOL!

Dagens låt: Horray! Horray! It's a holi-holiday! - Boney M.
Lite semester är det allt. Ikväll lämnar vi iväg kidsen, målar dörrkarmen, käkar, tar vår första dusch hemma på TRE månader och sedan är det vi som kliver upp kl.05.30 imorgon bitti. Ska stå på loppis och dra in lite cash. Kul start på helgen!

Aha!

Om jag är hemma på dagarna så brukar jag fixa kaffe till hantverkaren. Han tackar alltid glatt ja. Igår så sa han:
"Du gör så HIMLA gott kaffe. Jag har blivit beroende tror jag! Jag vet inte hur jag ska klara mig när jag är klar här."
"Jaha. Nu fattar jag" sa jag. "Det är d ä r f ö r du har varit här så länge!" och så skrattade jag så mycket och högt åt mitt eget skämt att jag inte hörde vad han svarade.
Då vet ni. Ska ni bjuda en hantverkare på kaffe eller något annat - gör det äckligt. Då kommer det inte ta fjorton veckor att färdigställa en sketen toalett.

Dagens låt: Leave me alone - Michael Jackson.
Nu är klockan snart halv åtta på kvällskvisten. TVÅ hantverkare är kvar i badrummet. Jag säger inte mer.

Ah!

Vi skiter i stolen, va?

Idag skulle vi fått montera toastolen. Rörmokaren skulle kommit och lagt sin hand vid det sista men nej. Kan det jävlas så gör det visst det. Nu "såg inte klinkersfogarna så bra ut, vi måste lägga på ett nytt lager med fogmassa på golvet" enligt vår överpetiga/klåpige? hantverkare.
Aaarrrrghhhh. Fast å andra sidan - har vi varit utan toa i hundra dagar så kan vi ju vänta en dag till. Tålamod. Tålamod!
"Stilla dig människa, lugna din själ. Endast ett kan du göra - en annan människas väl". Vem var det nu igen som sa så? Inte han på BA-Totalservice iallafall. Så mycket är jag säker på.

Dagens låt: Fast as a shark - Accept.
Ge mig namnet på den hantverkaren som har den låten som sitt signum. Kan ju vara bra att slå en pling om det blir aktuellt med köksrenovering om nåt år......

På spaning efter det badrum som flytt

Agent 000 ute på uppdrag! Leta, leta, leta efter nya väggar i badrummet......

och den som letar finner!

Kolla! Idag har sölkorven varit här igen, på en söndag! och fogat det sista. Nu har vi svart golv och vita väggar. Imorgon har vi kanske en toastol och e v e n t u e l l t ett handfat. Ni ska få se när det är klart. Har man hållits på halster i fjorton veckor så är man ju sprickfärdig vid det här laget kan jag tänka.....


Dagens låt: I think we're alone now - Tiffany.
ÅHHHHHH, vad sagolikt skönt det ska bli när detta helvete är över och det måste det faktiskt vara nu i veckan.
Slippa tassa runt på brunt äckligt papper i sin lägenhet. Slippa koka kaffe till sölkorven, slippa känna sig dum för att man sitter i morgonrock, osminkad med håret på ända, i sitt eget kök klockan åtta på morgonen. Sagolikt var ordet som sagt.

Kvällsmat. Lördagskvällsmat.

Då bjuder vi in vår käre gäst Billy. In med feta Billy i micron och när han plingar efter två minuter (tack gode gud för snabbmat!) så är vi där och mumsar i oss honom.
Ja. Vi slarvar med maten ibland i den här familjen. Det kan jag villigt erkänna. För det mesta äter varken jag eller Skägget kvällsmat. Vi brukar vänta med att trycka i oss något fettbildande till nionyheterna istället. Ihop med en kopp thé. Men barnen måste ju ha näring! Så ikväll har den ena fått äta mammas stroganoff på sojakorv tillsammans med makaroner från gårdagen och den andra har fått en Billys veggiepizza eftersom hon kom hem en timma senare. Så det kan bli.
Är det lördag som idag så får man även avrunda med en annan småtrevlig sak ur kostcirkeln. Chips och ostbågar!
Livet är en fest!

Dagens låt: Eat me, drink me - Marilyn Manson.
Min hjärna är för det mesta upptagen med att tänka på mat. Vad ska vi ha till lunch? Vad ska vi äta till middag? Ska jag prova något annat än fiskpinnar idag? Ja, det ska jag! De där gamla abborrarna i frysen kanske? Steka dom och ha någon smaskig geggamojja till det. Hade jag inte ett recept på nån abborrgojs med sardeller, basilika och creme fraiche? Jo, nånstans, nånstans....
Mat! Jag älskar mat.

Skägget - on the radio!

He he. Ola (jag har mina ögon i pannan) och Skägget (jag, dyster?) var med i direktsändning i P4 i morse. Det handlade om att sy sina egna kläder, odla biodynamiskt och att bejaka sina kvinnliga sidor. Not. Det handlade självklart om:
http://www.sr.se/cgi-bin/jonkoping/program/amnessida.asp?ProgramID=2966&grupp=4177

Dagens låt: Pokerface - Lady Gaga.
Man åker motorcykel. Man drar ett kort. Man åker vidare. Drar ett nytt kort. När man kommer fram har man en pokerhand. Vem är det som hittar på alla krystade manliga nöjen egentligen?

Sicket svin!

Rapport:
Badrummet på nio kvadratmeter är inte klart ännu. Du läste rätt. Det är INTE klart, trots att t r e t t o n!!!! veckor gått. Gissa om jag hoppade och skuttade av glädje när min mobil ringde nyss. Det var hantverkaren.
"Jag är sjuk" snörvlade han.
"I huvudet?" undrade jag. Inte. Men jag hade god lust.
Så nu drar det hela ut ännu mer på tiden. Är det svininfluensan han har fått så kan jag bara drömma om att badrummet är klart lagom till jul.
Nu ska jag dra till jobbet. Sista dagen! Jabbadabba doooooo!!!!

Hör ni om jag talar genom en megafon då?

Vi är människor. Vi är lika men ändå ganska olika. Och det är allt en himla tur det för om alla vore funtade som jag så hade vi inte haft personal till skola, fritids eller dagis. Då hade det fått bli hemundervisning istället.
Efter en vecka i en skola här i Jönköping (stället börjar på B och slutar på arp) så har jag fått nog. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag inte har utbildat mig till fritidspedagog och tack, tack, tack, för att jag slipper jobba måndag till fredag, år ut och år in med barn. Visst. Barn ger. Men de tar allt för mycket. Hörseln till exempel. Jag förstår inte hur det fortfarande kan existera personal som klarar av att höra bra med sina öron. Blir inte alla döva till slut? I förtid? Hur står de ut? Är det för att de inte vet om något annat eller vad? Vet de inte att det faktiskt finns jobb som är lugna och stimulerande? Jobb där man slipper gå emellan bråkstakar (det är killar i 99 fall av 100), jobb där man kan äta lunch i lugn och ro utan att önska livet ur sin åttaåriga bords"kamrat", jobb där man slipper plocka legobitar från golvet tjugoåttatusen gånger om dagen och och och och BLÄBLÄBLÄ!!!!!!
Efter fyra dagar i skolan har jag begynnande hörselproblem. Och hade jag varit kvar en vecka till så hade jag förmodligen strupit både Linus, Hampus och Hugo. Eftersom de bara är nio år så vore det kanske synd.
Imorgon är det min sista dag. Det ska bli så INIBOMBENFANTASTISKT skööööönt att få sätta sig i bilen, göra en rivstart och åka därifrån.
Nu ska jag utbilda mig till arkivarie eller något i den stilen. Mmmm, vända på papper istället för att vänta på pappor - det vore toppen det.

Dagens låt: R e s p e c t - Aretha Franklin.
Respekt är ett bra ord. Om barnen bara kunde lära sig att visa det SAMT hänsyn så skulle nog både barn och vuxna må så väldigt mycket bättre.
Den som gapar och bråkar mest får mest uppmärksamhet. Ska det verkligen behöva vara så?

En sticka som har mage

Hela veckan har jag vickat i en skola. Igår gick det inte så bra. Inte bra alls. Jag skulle nämligen vara med i en halvklass på en bildlektion och fritidspedagogen som höll i denna lektion var smal som en tändsticka. Bakifrån såg hon ut ungefär som en levande topz. Men hon hade en riktig mage. Som putade ut betänkligt.
Topzen var totalt ointresserad av att försöka göra det bekvämt för vikarien (det vill säga mig). Ingen larvig presentation, inget småsnack, inget nugörvisåhärjagtardettadutardetta. Därför tar jag naturligtvis på mig rollen som käck isbrytare. Jag gör det genom att säga "Vilken gullig mage du har! Vilken månad är du i???"
Topzen tittar på mig och säger torrt "Nej, jag är inte gravid".
Hade det varit kyligt mellan oss innan så blev det härmed rimfrost längs väggarna nu. "Men jag har varit gravid" sa hon (fortfarande knastertorrt).
"Jaha" kvittrade jag glatt. "Nyligen då?" (här såg jag min chans att få mina kunskaper bekräftade vad det gäller kvinnokroppen, men näää... för hon sa)
"För två år sedan".
"Jaha, jag jag har ju mage med blablabla och jag har blablabla fött två barn" bladdrade jag på, men Topz-Fia var ointresserad.
Hur jag ska göra om jag möter denna mycket, MYCKET, humorbefriade varelse i skolkorridoren vet jag inte. Kanske ska jag ha ett ex av tidningen GRAVID! i väskan och när vi möts så kan jag ju ta upp den och hålla framför fejset? Är det en bra idé?

Dagens låt: Vingar - Mikael Rickfors.
Ibland önskar man faktiskt att man hade ett par vingar. Bara att lätta och flyga iväg när det blir pinsamt och dumt och jobbigt. Jag hade behövt ett rejält par igår i alla fall.

Du avgör.

JAG VET INTE OM JAG SKA ELLER INTE.
VAD TYCKER DU?

JAG VET INTE OM JAG SKA ELLER.