Vi äger inte ett endaste tv-spel. Kalla oss gärna familjen Hedenhös, gör det för all del - men är inte tv- och data-spel lite.....lite...fånig, konstgjord underhållning? Som tar alldeles för mycket tid i anspråk? På nyårsafton var vi hemma hos en familj som hade motsatta åsikter. Deras tre barn hade lätt och ledigt kunna öppna en tv - och dataspelsaffär. Naturligtvis blir vi sittandes framför en teveskärm. För att umgås. På nyårsafton. Det var apor som hoppade. Jag var gul apa. Jag kom sist hela tiden vad det än gällde - hoppa fallskärm, kasta bananer, åka flotte och annat trams. Sedan kom sjuåringens julklapp fram. Ett GUITARHERO-spel. Det hade man ju hört talas om. Har alltid tyckt att det ser skitkul ut att stå med en bräda som ska föreställa en gitarr på magen framför en teve. Nu skulle det liras imponerande gura här!
De vuxna i sällskapet hajade inte mycket kan jag säga. Jag som alltid upplevt mig själv som lite hemligt musikalisk skämde ut mig inför en hel skara. Inte en ton, nästan, hamnade där den skulle. Guitarhero är ett extremt tråkigt spel. Bu för Guitarhero. Då är singstar myyyyycket bättre. Det spelade vi nämligen förra nyår hos samma tokiga familj och då vann jag. Tänk. Den gula apan vann.
Dagens låt: Black Star - Yngwie Malmsteen.
Den första guitarheron jag kommer att tänka på. Han hade antagligen spelat så snabbt och rätt att den där löjliga lilla plastgitarren bara hade exploderat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar