En ganska udda sak med mig är nog att när jag blir sjuk så tror jag alltid att jag ska dö. Feber = nära förestående död. Efter x antal år i jordelivet så borde jag ju ha lärt mig vid det här laget att det är inte så himla farligt om man får lite feber.
Eller lite och lite. När vi kom hem igår från kräftskivan så visade termometern på 39grader. Konstigt att man kan frysa så när man är så glödande varm inombords? Jag låg i sängen och hackade tänder medans min onyktre man skickade ungarna till sängs. Sedan kom han invinglandes till mig och ville leka doktor. Men så mycket kan jag säga att nån karriär som läkare det har han då icke. Verkligen inte.
"Men du är ju så varm....du ska inte ligga här under täcket och filten. Du behöver svalka" sluddrade han samtidigt som han stack in en iskall hand på min fot.
"ZKXXÖASZZ!!" skrek jag. "Bara för att jag är sjuk behöver du väl inte tortera mig! Vad fan menar du? Att jag ska gå ut och lägga mig i trädgården eller??"
Och sedan drog jag en snyftare som gick ut på att om jag somnade skulle jag säkert dö i sömnen. Mitt huvud riktigt sprängde och enligt min egenställda diagnos hade jag nu drabbats av hjärnhinneinflammation.
"T:s fru fick ju hög feber och hon bara somnade in på natten. Hon DOG!" förklarade jag för mannen som inte verkade ett dugg intresserad av mitt sjuka tillstånd. Han hämtade en glass från frysen och ett glas med juice och sedan var det nog med klemandet.
Det ska jag minsann komma ihåg. Nästa gång kanske det är han som blir sjuk och då ska han få igen. Tusenfalt.
Dagens låt: Doctor Doctor - UFO.
Vem behöver en doktor när man har en man som ångar av alkohol jämte sig i sängen? Inte jag iallafall. Är det någon som vill låna honom så är det bara att höra av sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar