
Det känns liksom inte helt okej att säga saker som "Men den här var ju inte så lyckad, den slänger vi va?" eller "Amen, vad ska det här föreställa? Är det pappa du ritat här? Jaså, jaha...en apa med vattkoppor säger du".
Så nu har jag kartonger i källaren där teckningarna läggs på hög. En del åker förstås till pappersåtervinningen (dock ej bilder på pappor som ser ut som apor) och då är det smyga som gäller. För upptäcker den lilla bistra konstnären ifråga vad man är i färd med att göra så blir det tårar till förbannelse alternativt upprinnelse till ett tredje världskrig. Sånt vill man helst undvika förstås.
Det ska dock bli väldigt kul att se hennes min när hon flyttar hemifrån om femton år. Vad snopen hon ska bli när det kommer yttterligare en flyttbil inbackandes och 12.000 kartonger med teckningar dumpas av framför hennes ytterdörr.
Då ska jag stå där skadeglad och säga "Men älskling. Du ville ju spara allt och det förstår du väl att jag aldrig skulle ha hjärta att slänga så fin konst!"
Muhahaha!
Dagens låt: Painter man - Boney M.
Nej tack. Nu sätter jag bestämt ner foten och säger NEJ till en painterman också. Ska Mille, tre år, börja teckna i kapp med storasystern så kommer jag att drabbas av lätt panik, mjäll, utslag och håravfall. Hoppas att han lägger sin energi på att träna med dammsugaren eller något annat i den stilen istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar