Årets barnkalas är överstökat. Det gick g a n s k a bra men jag har lärt mig minst två saker till kommande år.1. Lägg aldrig. Jag menar verkligen ALDRIG fram sådana där tutflärpar vid barnens tallrikar. Tokiga hattar - ja. Tutande flärpar - nej. Det ringer fortfarande ilsket i mina stackars öron.
2. Glöm inte bananer.
Bananer? undrar du nu. Ja, bananer, säger jag. För dagens barn är inte som barnen var förr. Här hade jag stått och gjort en riktig sockerbomb i form av ett berg av marängswiss med maränger, vispgrädde och chokladsås. I sista sekunden tänkte jag att jag kanske skulle ta och skiva en banan och lägga runt swissen. Det var bra. Det var bananskivorna alla ville åt nämligen.
- Jag vill ha banan! skrek en.
- Jag vill också ha banan!!! skrek en annan. Och vad den tredje skrek kan du säkert lista ut vid det här laget. Banan. Eller Banaaaan!
När det blev dags för de obligatoriska godispåsarna så kom minst tre av festdeltagarna fram till mig efter några minuter och sa: "Kan du ta den här (påsen) för jag orkar inte mer".
Mysko. Det var liksom ingen tung tomtesäck med godis jag gav var och en. Det var en väldigt klen och sparsamt fylld liten påse.
Så nästa år tror jag att jag ska satsa på ärter, morötter och majs i små påsar. Och så varsin banan till det förstås. Det borde bli en total succé.
Dagens låt: Bohman - KSMB. Heter låten så? Jag har glömt. Men dom sjunger i alla fall "Med en banan i varje hand klarar sig Bohman i varje land". Ha ha ha. Barnen har rätt - bananer är bra. Faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar