Benknäckargänget

Ont i axlarna. Ont i nacken. Det har jag och mannen ofta. "Kan du vara snäll och ge mig ett mass?" är en ständigt återkommande fras i det här hemmet. Det betyder nåt i stil med "ge mig massage för fan!". Vi är inga direkta experter på det här med masserande men ofta blir det någorlunda bättre på alla sätt och vis om den ena får ligga och halvsova lite slött medans den andra får knåda sig svettig på den andres ryggparti.
Frid och fröjd alltså. Ända tills den dag en taxichaufför gjorde entré i mannens liv. En taxichaufför som även var kiropraktor. Chaffisen ville naturligtvis stesa (briljera) med sin benknäckarkonster och Peter var ett högst villigt offer. Chaffisen lyfte och drog i hans lekamen. Det skulle han aldrig ha gjort. För det triggade igång nåt hos Peter.
"Vill du ha ett kiro?" frågar han mig titt som tätt sedan dess. Oftast säger jag nej men ibland faller jag till föga. Ibland får han till ett knäck och då blir han väldigt mallig. Men en gång slutade det istället i gapflabb.
"Okej. Du ställer dig här och så slappnar du av. Andas lugnt" sa han och ställde sig på en halvhög pall bakom mig. Hans armar kopplade ett fast grepp under mina armhålor. "Är du redo? Nu kommer det att göra lite ont"
"AAAAJ!!!" gallskrek han. Han hade ryckt till så hårt och fort att han dängde sitt eget huvud i den antika taklampan. Lampan svängde ilsket till höger och vänster och den ej diplomerade kiropraktorn tog sig i huvudet. Han hade rätt. Kiropraktiska övningar GÖR ont. Men det var skönt att skratta. Så skönt till och med att det onda i axlar och nacke försvann.

Dagens låt: Relax - FRANKIE GOES TO HOLLYWOOD. Hur är det nu dom sjunger....Relax, don't do it....En kiropraktor i familjen? Tack, men nej tack. Jag föredrar nog en gammal hederlig massage ändå. Men som extraknäck kanske...hö hö.