Sedan ett dygn tillbaka är jag en terrier. Jag har gått bakom min man och gläfst att "dumåsteklippagräset! dumåsteklippagräset!" Naturligtvis hörsammade någon högre makt detta och skickade ner regnvädret med stort R. Regn = inte klippa gräset.Aaarrgghhh. Samtidigt så får man väl ta och tacka samma nån-där-oppe för att just vi inte bor i hus med trädgård. För ekvationen Juneström plus Strignelius plus trädgård minus gröna fingrar går inte ihop sig alls.. Våra grannar skulle bara börja klaga när den femtionde turistbussen stannade utanför vårt hus för att titta på den pittoreska trädgården vi låg inne med. Trädgården med svajande högt gräs, miljoner mördarsniglar och vissna växter. Klick, klick, klick från turisternas kameror.
Nu bor vi inte i hus utan i en bostadsrätt. Då samsas man om att klippa gräset var tionde vecka.
Det var vår vecka förra veckan. Det kom jag på IGÅR. Några timmar innan regnet bestämde sig för att sabba gräsklipperiandet.
Så nu stirrar alla grannar argt på oss, inbillar jag mig. Jag gläfser vidare några timmar idag och ser om det har nån effekt. Håll tummarna.
Dagens låt: Cuts like a knife - BRYAN ADAMS. Vår bostadsrättsförening har en ny gräsklippare. Den ser smidig ut på alla sätt MEN den saknar en viktig sak i de här sammanhangen. En stol. Tänk en åkgräsklippare! Hade vi köpt in en sån istället så hade jag tagit på mig gräsklippningen varje vecka. Helt gratis! Fasen vad kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar