Teenage fanclub

Hela dagen igår gick jag och tänkte "Tänk om man varit tonåring nu - då hade jag varit på Popadelica och jag hade haft SÅ jäkla kul".

Popadelica är en endagarsfestival som går av stapeln alldeles runt hörnet här - i Folkets Park. Den verkar vara trevlig, festivalen. Och igår sken solen. Gick jag dit? Nej. Varför gick jag inte dit? För att jag inte hade någon att gå med och för att jag känner mig liiiite för gammal. Lamt - jag vet. När jag var yngre och var på konsert och det stod en äldre person (typ en 37-åring) där i publiken tänkte jag alltid "Vad ball! Tänk att han/hon är så gammal och ändå gillar den här musiken!"
Numera tänker jag att andra tänker att "Har inte hon, den gamla kärringen där borta, gått lite fel?"
Så nån Popadelica blev det icke. Det blev Helgmålsringningen på televisionsapparaten istället. Ett glas portvin till det och sedan var det jag som kröp in i min bäddjacka och hasade mig bort till sängen. Ack. Ack.

Dagens låt: When we were young - Killers.
När jag var yngre så gick jag på varenda konsert som gick av stapeln i stan. Konserter var liksom det bästa som fanns. Det spelade ingen roll om det var rock, pop, blues, jazz eller synth. Jag svalde allt. Fast bäst av allt var försås när Lena och jag hamnade på efterfest med Wiehe och Afzelius. Eller när jag och Susan åkte i Wilmer X:s turnébuss eller när jag körde Docenterna till Anebys pizzeria eller när jag och Anna nästan fick festa med Status Quo eller när....jag får ta och blogga mer ingående om detta en annan gång känner jag.