Summa sidvisningar

onsdag 11 mars 2009

Ingen Einstein

Jobbar som assistent i en klass. Läraren som är en före detta granne till mig säger:
"Du kan ta hand om Vivvi och Lina. Sätt dig med dom här i ett annat rum och gör lite matte tillsammans med dom".
"Är dom störiga?" frågar jag lite nervöst.
"Nej, nej! De är jättesnälla. De är bara lite, vad ska jag säga... svaga i matte".
Okej. Jag tar tjejerna avsides och de plockar fram sina matteböcker. Den ena pekar på en stege där man ska öka stapeln med 100 i varje steg. Fasen vad lätt!
Det är då den andra tjejen öppnar sin bok och sticker den under näsan på mig.
"Är det här rätt? Kan du kolla?"
Jag slänger ett getöga på talen. Hm. Överslagsräkning. Överslagsräkning?? Vanten kostar 329:- och mössan kostar 56:- Stapla upp och plussa och....vad fan!
Jag fattade ingenting. INGENTING!
"Så här har jag aldrig räknat" säger jag lite nervöst.
Och så slutar det med att Vivvi som är ovanligt svag i matte, hon är förresten 10 år, sitter och förklarar för den betydligt äldre "hjälpredan" hur man ska gå till väga.
Det var en givande lektion. Men jag kan fortfarande inte överslagsräkning.
Tur att det var lön jag var där för. Och inte betyg.

Dagens låt: Dum i huvet - Wilmer X.
Jag erkänner. När det kommer till matte så är jag verkligen korkad. Bokstäver - ja. Siffror - nej. Logiskt tänkande - nej. Fantasi - ja. Och så är jag bra på att fickparkera, manövrera fordon, lösa korsord, göra vegetarisk lasagne och att kittla barn så att de nästan kissar på sig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hur tror du då jag känner när jag sitter med matteläxan varje vecka med en 10-åring och 13-åring!? D-U-M! Hopplös! Än så länge hänger jag med 10-åringens uppgifter, men med näppe. 13-åringens matteläxor har jag givit upp helt. A har fått ta över. Vill inte bli påmind om min svaghet. Jag vet att du under mattelektionerna mest satt och ritade förslag på skivomslag.../Susan

Anonym sa...

Ha ha ha! Är det sant? Där har vi förklaringen.