Vi har katt. Nu undrar jag varför vi har katt. Det kostar en massa, hon hårar ner, hon sabbar tapeterna med sina klor, hon skiter så det luktar gödselhög minst tre gånger om dagen, det är jobbigt att bära hem säckar med kattsand. Varför. Varför? Vi har ju aldrig tid att kela med henne längre heller.I år fyller kattrackarn dessutom SEXTON år. Hon har magrat men det beror inte på att hon äter mindre med mat. Nej. Numera skulle hon lätt kunna sätta i sig en helstekt gris till frukost, en halv oxe till lunch och till kvällen - några läckra kycklingar. Gud vad hon äter!
Jag hinner liksom inte lägga upp kattmaten innan hon är där och har glufsat i sig och sedan går hon och mjauar missbelåtet och riktigt förföljer mig med sitt uppfodrande läte.
Fast hon säger inte mjau. Hon låter mer "prrrraaoooo". Mycket irriterande.
På nätterna prrrraaooooo:ar hon störande och ibland kan jag till och med vakna av att hennes mage kurrar. Den kurrar högt. Högt och befallande. Så något är inte som det ska med den katten alltså. Antar att veterinären snart får ta reda på den saken.
Dagens låt: Cat scratch fever - Ted Nugent.
Hennes före detta kompis och livskamrat Buster blev hela 17 år gammal. Buster förstörde sina stämband en gång när han försökte "göra det" med Bibbi. Han lade upp ett sånt gallskrik (galljam?) att hans röst pajade för gott efter det. När han skulle mjaua lät det mer som ett vääääldigt utdraget miiijaaooouuu. Och så blev han döv. Jag saknar honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar